Syfte och frågeställningar: Vårt syfte är att belysa hur nättidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nås genom följande forskningsfrågor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nättidning? Hur förhåller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sättet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger på sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nättidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjälp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men även Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering används som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nättidningarna framställer romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer där de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.

Den här uppsatsen handlar om utbildningspolitik och syftar till att undersöka hur svenska politiska partier talar om skolan i ett antal debattartiklar och repliker, samt om de är överens i några aspekter och vilka dessa i sådant fall är. Utgångspunkten är att det sker en avpolitisering av politik, där kampen mellan ideologier inte längre existerar på samma sätt som tidigare. Genom diskursanalys har ett antal texter analyserats med ett resultat som visar att det mycket väl verkar stämma att partierna inte längre kämpar ideologier emellan, utan att man är övergripande överens och först och främst förvaltar ett redan existerande system. Den politiska kampen, eller spänningen, är inte särskilt stark då samtliga partier är eniga på flera punkter. Däremot existerar en diskursiv spänning kvar i aspekten av att man ständigt försöker underminera varandras kapacitet att vara i regeringsställning.

Detta examensarbete är gjort med syfte att identifiera diskurser i medias framställning av hemlösheten och de hemlösa samt att se om dessa diskurser har någon ideologisk grund. Tidigare forskning har visat på två huvudgrupper av diskurser där individens ansvar respektive samhällets ansvar ställs mot varandra. För detta genomfördes en diskursiv analys av debattartiklar och politiska uttalanden som publicerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi valde att fokusera på dessa två tidningar då de är två av de tidningar som ges ut i störst upplaga i Sverige.  Tre övergripande diskurser kunde skönjas; samhällsperspektivet, individperspektivet samt individ- och samhällsperspektiv. I vårt resultat visade det sig att individperspektivet var den mest utbredda diskursen.

This is my work about the subject taboo and impulse. It is an artistic studyinspired by the neuropsychological concerning impulsiveness. Because that?swhat it is; an artistic bachelor exam work, and not a scientific research. Icreated three costumes inspired by taboo and impulse.

The purpose of this essay is to do an ecocritical reading of Vilhelm Moberg?s The Emi-grants from 1949. By asking and answering the three following questions; How does a system present itself, What are the different reasons for emigration; Why does differentsystem fit some well and some not.By using two articles from Green Planets - Ecology and Science Fiction to illus-trate two different views; Different parts value in an ekosystem and The Ship as an ecosystem. I have also created, based on the literary text four different terms concern-ing the dynamic system; Stable, Static, Unstable and Collapsing systems. I have found that all system goes through changes, some drastic, that changes the way the parts of the systems fit with in it.

En femtedel av Sveriges befolkning lever med långvarig smärta. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig kroppslig smärta. Vi har valt att fokusera på fenomenet smärta oavsett diagnos. Studien baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 2000-2006, analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: smärtan är värkande, brännande, outhärdlig och alltid närvarande: livet blir begränsat och en daglig kamp: smärta leder till trötthet, rädsla, nedstämdhet och andra negativa känslor: relationer påverkas och att bli ignorerad och bemött med respektlöshet.

En femtedel av Sveriges befolkning lever med långvarig smärta. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig kroppslig smärta. Vi har valt att fokusera på fenomenet smärta oavsett diagnos. Studien baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 2000-2006, analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: smärtan är värkande, brännande, outhärdlig och alltid närvarande: livet blir begränsat och en daglig kamp: smärta leder till trötthet, rädsla, nedstämdhet och andra negativa känslor: relationer påverkas och att bli ignorerad och bemött med respektlöshet. Resultaten kan bidra till ökad förståelse för personer som lever med långvarig kroppslig smärta och därmed till bättre bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal..

Den här uppsatsen har skrivits inom ramen för centralasiatisk säkerhetspolitik ur ett europeiskt perspektiv. Jag har begränsat uppsatsen till att fokusera på narkotika, som på senare år har blivit en kärnfråga i säkerhetspolitiska diskussioner, framförallt i Europa och i USA. Genom att tillämpa ett vidare perspektiv har jag försökt överskrida den eurocentrism, evolutionism, passivisering och viktimisering som finns i litteraturen och de artiklar som jag har studerat. Med den beskrivande tesen: Narkotikans roll i kampen om den globala hegemonin och drömmen om kalifatet, har jag velat belysa narkotikans roll i båda dessa strävanden mot en ny värld. Narkotikans roll som ett maktobjekt kan inte förminskas, varken i européernas kamp om den globala hegemonin eller i de islamistiska extremistgruppernas dröm om kalifatet.

Hållbar utveckling har, allt sedan Brundtlandrapporten 1987 och Rio 1992, utgjort den fundamentala idén för långsiktiga miljö- och utvecklingspolitiska strävanden och kommit att dominera miljöpolitiken/policyn i många länder. Med utgångspunkt i Hajers teori om diskursiva strategier för ekologisk modernisering, studeras i denna uppsats (1) hur hållbar utveckling påverkat svensk miljöpolitisk diskurs samt (2) hur den diskursiva dynamiken kring skiftet i svensk miljöpolitik - från kretsloppstänkande och Agenda 21 till ekologisk modernisering - efter socialdemokratins nya vision om 'det gröna folkhemmet', bör förstås.I en fallstudie i Malmö studeras närmare hur förändringen av den miljöpolitiska diskursen återspeglas i en lokal kontext samt huruvida det är nationell styrning, lokal logik eller ömsesidiga samspel inom ramen för de diskursiva förändringarna som gör att den lokala praktiken 'blir vad den blir'..

Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra Djävulens funktion i dagens mest lättillgängliga och populära mediagenrer. I studien redogörs hur bilden av Djävulen uppstått med nedslag i Gamla testamentet fram till upplysningen. Mot denna bakgrund tolkas och analyseras hur och om denna gestalt återfinns i dagens mediasamhälle, med inriktning på filmerna Terror på Elm Street och 2012, tv-serien Lost och romanen Frankenstein av Mary Shelley. Huvudresultatet visar på att en kamp mellan det goda och det onda troligtvis all­tid kommer att förekomma och medan djävulsgestalten i och med upplysningen tappar infly­tande i kristendomen återfinns denne i diverse film, böcker och serier..

Denna studie är ämnad att undersöka vad som får ett spel att upplevas som rättvist och strävar efter designriktlinjer som leder till rättvisa spel. Studien utgår från en filosofisk bakgrund och försöker att finna samband med diskussionen om rättvisa i spel som existerar, men fokuserar specifikt på interaktion mellan spelaren och spelmekaniken.För studien har ett digitalt kortspel utvecklats enligt designriktlinjer baserade på egalitarianism och meritbaserade förtjänstprinciper. Olika spelmoment har designats för att skapa en kontrast som kan användas för att jämföra resultaten av att följa de olika designriktlinjerna.Spelet spelades av tio testpersoner som fick spela igenom alla spelmomenten och sedan svara på intervjufrågor om spelupplevelsen. Resultaten antydde att det finns olika uppfattningar om vad rättvisa innebär även i spel, men att meritbaserade belöningssystem ansågs mer underhållande än egalitarianistiskt rättvisa system och att uppfattad rättvisa skiljer sig i tävlingar mot människor och datorer..

Syftet med att analysera fyra ungdomsböcker av Stefan Casta är att undersöka varje bok för sig, ur ett narratologiskt perspektiv, samtidigt som en jämförelse görs. Syftet är även att uppsatsen ska vara användbar för både lärare och elever i undervisningen och romanernas innehåll och form står i fokus. Jag avslöjar emellertid ledtrådar i romanerna och föreslår därför att romanerna läses innan uppsatsen, för att inte läsupplevelsen ska utebli. I den narratologiska analysen är det aspekter som romanernas handling, karaktärer, miljö, intertextualitet, berättare och berättelsenivåer, fokalisering samt romanens tid som fokuseras. Ett för romanerna gemensamt tema är ?kamp? och det visar sig att Stefan Castas karaktärer ofta är utanför, fundersamma och söker efter mening.

The aim of this study was to examine how Tanzanian HIV-positive women experience their socioeconomic situation. Semistructured interviews were carried out and the number of interviewees was 15. Collected data was analysed according to a qualitative content analysis and resulted in an overarching theme; Struggle for survival and tolerable life. Important in the lives of the informants was the access to economic and social resources. The informants described access to economic resources as important because of the possibilty to support oneself and the possibility of a lower level of physical strain.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dramapedagoger uppfattar och framställer sin yrkesroll. Undersökningen är kvalitativ och använder fenomenologi som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. För att skaffa material har en workshop och en intervju genomförts, båda inspirerade av metoderna fokussamtal och föreställningskartor. En kortare mejlintervju har också utförts med alla informanterna. Materialet har analyserats fenomenologiskt och det resulterade i sex kate-gorier av uppfattningar om den dramapedagogiska yrkesrollen.

Detta är ett arbete vilket syftar till att förstå hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. Frågeställningen lyder således: ?Hur produceras förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?? De teoretiska verktyg som används i denna analys hämtas från Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar på hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vår förståelse av den mänskliga reproduktionen.