Syftet är att ta reda på hur pedagogerna arbetar med jämställdhet i verksamheterna förskola/förskoleklass/skola/fritidshem. Vi vill se om pedagogerna integrerar jämställdhet i verksamheten, men även om och i så fall hur pedagogerna samarbetar och följer upp varandras jämställdhetsarbete verksamheternas emellan.Studien består av kvalitativa intervjuer med öppna frågor som sedan analyseras mot läroplanerna. Resultatet visar att verksamheterna arbetar med jämställdhet mycket genom bemötandet av barnen och även genom de olika valda arbetssätten. Däremot är det bara några verksamheter som arbetar aktivt med jämställdheten i elevinflytande och elevutrymme. Samarbetet och uppföljningen av jämställdhetsarbetet är minimalt utvecklat men möjligheten finns för ett mer utvecklat samarbete genom en ny tillsatt samverkansgrupp..

The European Union is struggling to maintain democracy and tries to increase the participation among the citizens in Europe. The European Citizens? Initiative, ECI, is a platform established by the European Commission to allow citizens to propose new legislation. ?Water and sanitation are a human right! Water is a public good, not a commodity!? is the first ECI that has met the requirements.

Makten över ordet, den sanna definitionen och auktoriteten att uttala sig är grunden till uppsatsen, såväl teoretiskt som metodologiskt. Studien är en diskursanalys, vilket ger uppsatsen en tvärvetenskaplig karaktär, en korsning mellan tre vetenskapliga utgångspunkter och angreppssätt: statsvetenskapen, sociologin och lingvistiken. Uppsatsen fokuserar på EU-toppmötet i Göteborg den 14-16 juni 2001, i efterhand även kallat för ?Göteborgskravallerna?. Utifrån denna händelse har vi studerat två aktörsgrupper: demonstranter och myndigheter.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

En rad rapporter från Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur väl barn lyckas i skolan. Barn till lågutbildade lyckas sämre i skolan än barn till högutbildade, och skillnaderna är särskilt stora för ämnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utsträckning av dess läroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat på rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sämre än medelklassbarn på uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av två läroböcker i matematik för grundskolans senare år i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lågutbildade.

This essay revolves around two questions: what is the nature of politics, and what kind of political order ensures a high rate of citizen participation? By using Cantal Mouffes theory on the political this essay shows how different understandings of the nature of politics can lead to diverging views on what forms democracy should take. Two such understandings are identified; one that sees the nature of politics as characterized by conflict and power, one that sees it as a space for cooperation in search for the common good. I trace these different ideas about the political in the parliamentary debate concerning Swedish constitutional reform. I conclude that the left-of-centre parties hold a view of the political closer to the conflict-perspective, while the green party together with the liberals/conservatives lean closer to the opposite view..

The Egyptian religion viewed the whole world as divine and inhabited by both gods and men. Concepts such as death was therefore explained through myths. The ancient society feared death but desired an eternal life. The Egyptians saw death as a physical dismemberment of the body as had happened in the myth of Osiris when death was first introduced to the world. Osiris functioned as a prototype for all men as he had overcome death by finding a new existence in the netherworld.

The state of Israel is known as the only democracy in the Middle East. The purpose of this study was to examine if there is aspects in the Israelis society that can be questioned in terms of liberal democracy.Areas of concerns in the study are the Israeli official policy's concerning inclusion and exclusion of their citizens in areas of property owning, personal status and the duty of military service.The results show that the Israeli society distinguishes their citizens in these areas by their ethnic origin, in favour for the Jewish population. The law prohibits changes in the states Jewish character. One clear example how this is presented is that a Jew is prohibited to marry a non-Jew. The results show also that this official policy by the Israeli state violates important principles of liberal democracy.

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstå användandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet är att bidra till diskussionen om kulturarv i läro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildämnet. I uppsatsen diskuteras användningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument från 1969 och framåt, hur ett antal människor inom skolvärlden använder begreppet samt hur dessa människor menar att läroplansformuleringarna om kulturarv bör återspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet består förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter från kommunala hemsidor och Riksantikvarieämbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks användas synonymt med kultur, och det framgår att både intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv på ett osäkert sätt.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur tre läroböcker för gymnasiet skriver om demokrati och medborgarskap. Vidare ämnar studien undersöka om medborgarskap ses som en process eller som ett mål samt om böckerna ger eleverna hjälp att bli aktiva medborgare.Böckerna undersöks utifrån en innehållslig idéanalys som även tar in utbildningsfilosofier och definitioner om medborgarskapsutbildning.Studien visar att böckerna i stort handlar om kunskapsförmedling, i uppgifterna finns sällan diskuterande eller problematiserande frågor. Det handlar om att repetera det som återfinns i boken.Slutsatsen är att böckerna i stort behandlar medborgarskap som ett mål, det är något som kommer senare. Eleverna får lära sig vilka skyldigheter och rättigheter de har efter att de är myndiga och vad som förväntas av dem. Eleverna får grundläggande information och hjälp till att bli goda medborgare men det saknas verktyg för att eleverna ska kunna bli aktiva medborgare..

Det moderna konsumtionssamhället är en konstant föränderlig och komplex social organism inom vilken dess individer verkar och påverkar. Denna uppsats målsättning är att kritiskt granska den inverkar tv-mediets utbud har för inverkan på individen och dess förhållande till lycka. Med denna uppsats önskar författaren i slutändan väcka en tanke hos läsaren att reflektera över vad de media som existerar inom konsumtionssamhället förmedlar till individen. Detta är en kvalitativ uppsats som nyttjat Faircloughs kritiska diskursanalys och då specifikt dennes tredimensionella modell för att observera och kritiskt granska flertalet olika program inom tv-mediet. Fokus i denna uppsats ligger på tv-mediets inverkan på individens identitetsskapande och förhållande samt definition utav lycka. Författaren har använt sig utav socialkonstruktionismen som teoretisk och begreppslig referensram och primärt då begreppet diskurs.

The aim of this Master´s thesis is to examine which type of regime the state Iran is. There has been much research on this issue and the discussion is not over yet. I have departed from three theoretical perspectives in order to understand which type of regime the Middle Eastern nation is: theocracy, democracy and hybrid regime. The theocratic regimetype is composed by David L. Websters archeological theory about governments ruled by God.

I denna uppsats undersöks om läroböcker i historia för gymnasiet gestaltar en koppling mellan värden och historia, och hur den kopplingen i så fall ser ut. Läroböckerna som undersöks är Alla tiders historia A, Perspektiv på historien A och Perspektiv på historien 50p, och dessa undersöks utifrån tre olika tendenser som återfinns i avhandlingen Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i svenska läroböcker under hundra år. Utifrån den första tendensen, historia som värdeskapande gemenskap, undersöks huruvida läroböckerna tar avstånd från förintelsen. Via den andra tendensen, historien i värden, undersöks hur böckerna framställer demokrati och dess framväxt. Den tredje tendensen, värden i historien, handlar om att kunna påverka läsaren, att skapa förståelse och empati, därför undersöks det om läroboksförfattarens röst lyser igenom texten..

Uppsatsen har som syfte att studera om, och i så fall hur, employer branding- tekniker tar sig i uttryck vid tre valda av författarna tidspunkter. Employer branding används av en organisation för att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Vi har studerat platsannonsers bild och text, och åren som berörs är 1996, 2005 och 2014. Platsannonserna är hämtade från Dagens Nyheters platsannonsuppslag och summeras totalt till 60 platsannonser, fördelat jämnt på dem tre årtalen. Vi har valt att kategorisera materialets employer brandings komponenter i fyra delrubriker -materiella och immateriella erbjudanden, organisationskultur och organisationsimage.

Syftet med den här studien är att belysa om och på vilket sätt som en grupp människor meddiagnos utmattningssyndrom/utmattningsdepression har fått eller kommit i kontakt med studieochyrkesvägledning strax innan och en bit in i sin sjukskrivningsperiod. För att få svar på dettaså genomfördes sex intervjuer som en kvalitativ studie. Slutsatserna av studien bygger påanalysen av intervjuerna och på olika vägledningsteorier samt på tidigare forskning i de ämnensom anknyter till studien. Resultaten visar att studie- och yrkesvägledning inte var något som dehär människorna kommit i kontakt med i samband med sin sjukskrivningsperiod. Vad de däremot påvisade var ett stort behov av just de kunskaper och verktyg som studie- ochyrkesvägledare kan erbjuda.