Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande Diskurser i samhället.

Studien undersöker hur två läromedel för religionskunskap A på gymnasiet förhåller sig till, och behandlar negativa konsekvenser av religion. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöks hur negativa konsekvenser som kan visa sig inom områdena könsroller, konflikter, homosexualitet och klass tas upp i läromedlen. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna behandlas olika i olika religioner. I vissa religioner får negativa konsekvenser stort utrymme medan i andra lämnas områdena helt därhän. Problematiken visar sig ligga i kunskapsvalet i läromedlen snarare än i felaktig fakta.

Uppsatsen undersöker fem mäns berättelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan, med fokus på maskulinitet. Föreställningarna och bilderna kring maskulinitet som kan urskiljas i intervjupersonernas berättelser, knyts till R.W. Connells teoretiska ramverk kring hegemonisk maskulinitet och de hierarkiska relationerna mellan olika maskuliniteter. Vidare resoneras det kring hur berättelserna exemplifierar en syn på mediepublik som aktiva meningsskapare, då intervjupersonerna tar fasta på olika aspekter i filmen samt ger den olika mening och betydelse. Slutligen belyses hur genus- och andra identiteter är något som kontinuerligt skapas i mötet med en mängd olika Diskurser varje dag, samt hur själva handlingen att se på krigsfilm i sig kan ses som konstruerande av maskulinitet..

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande Diskurser i samhället.

Den här uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av när representationen på sociala medierorsakat konsekvenser i den fysiska världen. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografiskmetod, processer för normerande tillhörighet inom speciella Diskurser. I texten användsmusikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialthandlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som används för att beskriva dessa processer kommer frånErving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen används vidare iarbetet som verktyg i det gestaltande arbetet där normer för subjektspositioner undersöks iiscensatta fotografier..

Syfte: Uppsatsens syfte är dels att undersöka hur alkohollagen tillämpas på krogar i centrala Göteborg vad gäller legitimationskontroll vid servering till unga. Ett annat syfte är att studera domsluten för brott mot Alkohollagen vad gäller servering av alkohol till underåriga för att se om lagstiftningens intentioner efterlevs. Utifrån dessa två studier presenteras de Diskurser som kan utläsas kring servering av alkohol till unga utifrån rättskällor och andra texter vi analyserat.Metod: Uppsatsen använder sig av olika metoder för de olika studierna, vilket innebär att vi genomfört 100 provköp för att undersöka i vilken utsträckning serveringspersonalen efterfrågar legitimation vid ölförsäljning till unga. Dels en studie av domar för att utläsa hur alkohollagen åberopas i domslut. Vidare analyserades Diskurser fram kring servering av alkohol till unga.

Denna uppsats syftar till att tydliggöra de mediala Diskurser som finns om integration och utanförskap i tidningsartiklar. Tidningsartiklarna sträcker sig över två tidsperioder, 1996-1997 och 2006-2007. En frågeställning som uppsatsen försöker besvara är om analysens tidningsartiklar går att koppla till Ruth Levitas diskursmodeller om socialt utanförskap. Den centrala teoretiska utgångspunkten är ett postkolonialt perspektiv. Uttrycket ?vi och dem? utgör en röd tråd genom hela uppsatsen.

 Uppsatsen behandlar och belyser vilka Diskurser som präglar den allmänna debatten och rapporteringen kring religionen islam och dess utövare muslimer i "dagens" tryckta svenska nyhetsmedia. Huvuddelen av studien är koncentrerad till att fastställa hur de både begreppen islam och muslim framställs och definieras i empirin, men problematiken kring huruvida ett "vi" och "de andra" tänkande existerar berörs likväl. Vidare reflekteras över differenser i det empiriska materialet. Materialet påvisar att det finns skillnader mellan hur de både begreppen beskriv i olika genrer i de aktuella texterna.  .

Den här uppsatsen studerar vad begreppet lärande för hållbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgångspunkt i de Diskurser som styr miljöområdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benämner som lärande för hållbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien går ut på att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hållbar utveckling till svenska skolor. Studien landar på slutsatsen att ekonomiska premisser, mer än miljömässiga, är de som får utforma vad lärande för hållbar utveckling verkligen är och att miljödiskursen får stå tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. Därmed rekonstrueras begreppet hållbar utveckling, när det blir en del av lärande för hållbar utveckling, till något som inte alls verkar för en bättre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hållbar utveckling..

Syftet med vår studie har varit att studera hur några unga män reflekterar kring köp av sexuell(a) tjänst(er) samt till vilka eventuella Diskurser om köp av sexuella tjänster som dessa reflektioner kan tänkas anknyta till. För att svara på vårt syfte har vi valt oss av följande frågeställningar: Hur diskuteras köp av sexuella tjänster utifrån en individ- och samhällsnivå med fokus på fri(villig)het och ansvar? Är detta förhållningssätt någonting som förändras utifrån om köpet görs på olika arenor som internet eller utomlands? Påverkar köparens eventuella motiv bakom köpet diskussionen kring köp av sexuella tjänster? Vilka Diskurser kring prostitution uppkommer i deras diskussion och vilka är de mest framträdande? Vi har genomfört tre stycken internetbaserade fokusgruppsintervjuer via msn-chatt och sammanlagt deltog 13 intervjupersoner, 11 via fokusgruppsintervjuer samt ytterligare två via e-post. Vår urvalsgrupp, unga män i åldern 18-29 år, rekryterades via öppen annonsering på två olika ungdomsforum, Ungdomar.se samt Fryshuset.se samt via Facebook.com. Som ett försök att förstå de olika resonemang som lyfts angående köp av sexuella tjänster i de övergripande samhällsDiskurserna inspireras vi i studien av att koppla intervjupersonernas reflektioner till fem olika förståelseDiskurser; sexköp som ekonomisk verksamhet, sexköp som våld, sexköp som social konstruktion, sexköp som drift och sexköp som beroende.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande Diskurser i samhället.

Denna studie erbjuder en litterär analys av gestaltandet av sexualitet i den amerikanske författaren Rymond Carvers novell "So much water so close to home". Analysen lyfter bland annat fram den obligatoriska heterosexualiteten som den teoretiseras av Adrienne Rich och hur manlig kontroll av kvinnans sexualitet inom den heterosexuella institutionen tar sig uttryck i texten.Utöver det undersöks i analysen vilka principer som kan anses ligga bakom konstrueringen av sexualitet i novellen samt hur dessa tar sig uttryck. Den aspekten av analysen tar avstamp i Judith Butlers teori om diskursivt skapade kön och genus samt den heterosexuella matrisen som utgångspunkt för all sexuell åtrå. .

Med utgångspunkt i den litterära tidskriften 10TALs nummer ?Vässa kritiken!? och depåståenden som där dryftades om Dagens Nyheters kulturbilagas allt mer frekventaanvändande av så kallade ?boklistor?, är denna uppsats syfte att studera dessa boklistorsfrekvens och form under den gångna tioårsperioden 2000-2009. Detta görs genomfrågeställningarna: Vilka olika boklistor finns det?; Vilken/vilka Diskurser framhävs ochformas i boklistorna?; Vad skulle kunna förmedlas genom boklistorna?; På vilket sätt harantalet boklistor förändrats mellan år 2000 och 2009?För att besvara dessa frågor görs en kvantitativ översikt och fyra fallstudier avuppsatsförfattaren valda boklistor genom den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys utifrånRoger Fowlers Language in the News. Discourse and Ideology in the Press (1991) samtNorman Faircloughs Media Discourse (1995).

Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJÄRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och domstolar hanterar våldtäktsfall. Denna kampanj består av en serie artiklar som uppmärksammar domar där män frias från misstankarna om våldtäkt. Kvinnans trovärdighet ifrågasätts, deras samtycke misstolkas och ord står mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svårare för kvinnor att bevisa inför rätten att det de hade blivit utsatta för var en våldtäkts handling.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för människors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, där 36 texter granskas på tre olika nivåer: textnivå, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det råder en konkurrens mellan olika Diskurser där utbildning och omsorg värderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen får mest uppmärksamhet i dagspressen. Slutligen väcker resultatet frågor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver välja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhällskommunikationen..