I denna uppsats presenteras en undersökning av gymnasiala styrdokument för religionsämnet i Sverige och Norge. Styrdokument som varit föremål för analys är Religionskunskap 1 och Religion og etikk, vilka betraktas i denna uppsats som en betydande dimension av framtida medborgares meningsskapande process på livsåskådningsområdet. Syftet med undersökningen har varit att förklara denna dimension av meningsskapande genom att undersöka vad som konstituerar innehållet i styrdokumenten och hur pluralism konstitueras i dessa. Undersökningen tar sin utgångspunkt i John Deweys begrepp transaktion samt Michael Foucaults maktperspektiv. Begreppet transaktion innebär att gymnasielevernas meningsskapande process på livsåskådningsområdet är oavhängigt styrdokumentens innehåll i form av ett meningserbjudande.

Facebook är ett centralt verktyg för mellanmänsklig kommunikation. Plattformen används dagligen världen över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt är Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en så betydelsefull mötesplats är privatägd innebär att användarna och deras kommunikation påverkas av företagets regler, intressen och värderingar. Studien tar sin utgångspunkt i hur företaget förhåller sig till spänningen mellan marknad och offentlighet.Syftet är att kritiskt undersöka företagets värderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhällskontext, i syftet att avtäcka vilka idéer och värderingar som diskursivt framställer, och därmed konstruerar, organisationens användare.Det empiriska materialet består av företagets policy och regelverk, två dokument som finns tillgängliga för allmänheten genom deras hemsida.

Uppsatsen är en intervjustudie som genom att analysera respondenternas svar med hjälp av Diskursanalys som teori och metod svarar på frågeställningarna "Hur ser diskurserna ut om internet bland lärare i samhällsorienterade ämnen på gymnasieskolan? Vilken är dominerande och varför? Vad kan antas att detta leder till för undervisningen?"I resultatdelen visas att diskurserna om internet ser olika ut beroende på vilka diskursiva konstruktioner av eleven och läraren som används. Något entydigt svar på vilken diskurs som är dominerande ges inte, det handlar snarare om olika aspekter av internetanvändande och vilka konsekvenser för undervisningen de diskurser som hittats kan tänkas få. .

Hur framställer man idé om företagande för unga? Vi har med hjälp avden kritiska diskusanalysen analyserat tidningar om företagande för att se hur de, via sin egen positionering i företagsdiskursen, framställer idén om företagande för unga. Varför är samhället intresserat av att så många ska starta företag idag? I uppsatsen analyseras en möjlig förändring när det gäller synen på ungdomar: från problem till ett nytt ideal som betonar entreprenörskap och företagande. Uppsatsen undersöker bredden och innehållet i denna diskurs..

Barns utveckling och välmående kan påverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid på förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte är att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. Utifrån detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. Utifrån tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan påverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts även fram om språkets betydelse i sociala samspel med andra.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk Diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Händelserna i Knutby 2004 har nog inte undgått någon. En kvinna i Knutbyförsamlingen sköts till döds och en man inom densamma skottskadades svårt. Även gärningsmannen tillhörde församlingen. Massmedias bevakning kring händelserna i Knutby var stor och på grund av ett makabert mord och mordförsök hamnade det lilla samhället i Uppland på den nationella kartan. I denna uppsats har jag skärskådat Dagens Nyheters och Expressens beskrivningar av Knutby med hjälp av kritisk Diskursanalys.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Vårt syfte är att belysa hur fosterhemsplacerade ungdomar konstruerar sig själva i förhållande till sina konstruktioner av familj samt hur det de uppfattar som den gängse bilden av fosterbarn påverkar deras självbild. Våra frågeställningar är: Hur konstruerar fosterbarnet sina familjer? Hur konstrueras ett fosterbarn? Hur konstruerar fosterbarnet sig själv i förhållande till den gängse bilden av fosterbarn? Hur konstruerar fosterbarnet sig själv i förhållande till konstruktionen av sina familjer?Vi har använt oss av socialkonstruktionism och Diskursanalys för att undersöka hur barnen konstruerar sig själva genom sättet att tala om familj, fosterbarn och sig själva.Vi har i vårt material kommit fram till att de fosterbarn som vi intervjuat, utifrån en dominerande diskurs, konstruerar tre olika typer av familj: Den blodsbundna där endast den biologiska familjen betraktas som en familj, den dubbla familjen där man tillhör både sin biologiska familj och sin fosterfamilj samt den föräldralösa familjen där respondenterna inte kände tillhörighet i någon av familjerna och därför konstruerar de sig som utan föräldrar och därmed i en annorlunda typ familj.Det vi finner intressant är att ingen av respondenterna konstruerade en familj som endast bestod av fosterfamiljen och dess medlemmar.Då respondenterna konstruerar fosterbarn framkommer två diskurser ? de försöker normalisera fosterbarnet samtidigt som de är medvetna om avvikelsediskursen. De konstruerar därför fosterbarnet som en marginaliserad kategori. De har svårt att förhålla sig till och känna igen sig i den samhälleliga bilden samtidigt som den hela tiden påverkar dem.Hur respondenterna konstruerar sig själva beror på hur de förhåller sig till dels konstruktionen av familj i allmänhet, dels fosterfamiljen, dels biologfamiljen och dels till konstruktionen av fosterbarn och ?vanligt? barn som kategori.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk Diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Medier är i dag en stor informationskälla. Därmed är medierna också medskapare av verkligheten, inklusive genus - även kallat socialt kön. I denna uppsats analyserar jag 19 artiklar med bilder från Aftonbladet och TT Spektra. Ämnet är den svenska musiktävlingen Melodifestivalen och artiklarna handlar om både kvinnor och män i liknande situationer. Texterna kan tänkas ha lockat många läsare, eftersom tv-programmet Melodifestivalen har höga tittarsiffror.Uppsatsens primära syfte är att undersöka hur TT Spektra och Aftonbladet konstruerar genus, i sin bevakning av Melodifestivalen 2011.

Detta är ett examensarbete från Bild och visuellt lärande på Malmö Högskolas lärarutbildning. Arbetet är en sammanställning av Diskursanalyser av nio olika texter från den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt ämne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk Diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande två frågor ställdes: Vilka diskursordningar råder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer går att uttyda ur texterna om vilken typ av samhällsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 där Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rådde huvudsakligen två diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk Diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk Diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk Diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.