Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, våld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begränsa vad som är möjligt och vad som inte är möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet är att få en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, både för att bättre förstår hur processen går till samt för att kunna klargöra om en eventuell begränsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys. Följande frågeställningar har använts: Vilka faktorer påverkar ungdomarnas identitetskonstruktion ? dvs.

Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJÄRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och domstolar hanterar våldtäktsfall. Denna kampanj består av en serie artiklar som uppmärksammar domar där män frias från misstankarna om våldtäkt. Kvinnans trovärdighet ifrågasätts, deras samtycke misstolkas och ord står mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svårare för kvinnor att bevisa inför rätten att det de hade blivit utsatta för var en våldtäkts handling.

My essay is fundamentally about an idea. It could even be placed in the study of the history of ideas by the fact that it could be seen as if I am trying to reflect upon how one single idea can get a strong societal and historical impact. How thoughts, visions and then inventions are constructing societies and everything that derives from them. In my text I try to illuminate and connect social theory to our social reality and by using discourse (theory) analysis I try to study central terms in the discourse of surveillance. The question which is of social psychological interest would be that of how the individual in dialectical relation to thesurrounding society is free and how he then would get inflected by this surveillance.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstås som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framväxten av IT-samhället. Syntheiströrelsen strävar efter att återupprätta en kollektiv gemenskap de upplever gått förlorad genom att själva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. Benämningen deriveras från grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahästen: Religion på nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & Åkerbäck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstås utifrån teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av näraliggande material..

I vår uppsats har vi valt att titta på det omåttligt populära TV- programmet Efterlyst som i år är inne på sin 35:e säsong. Efterlyst är brottsbekämpning på bästa sändningstid, ett program där nyheter och fiktion vävs samman och resulterar i underhållnings-TV.Syftet med uppsatsen är att titta på hur man i tv programmet Efterlyst förhåller sig till de brott programmet tar upp och hur de människor som kopplas ihop med brotten framställs. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det väsentliga i hur människor framställs i Efterlyst. Vi är särskilt intresserade av att titta på hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framställs i programmet samt om det kan påvisas någon skillnad mellan hur dessa presenteras jämfört med de personer som har svensk bakgrund..

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för människors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, där 36 texter granskas på tre olika nivåer: textnivå, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det råder en konkurrens mellan olika diskurser där utbildning och omsorg värderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen får mest uppmärksamhet i dagspressen. Slutligen väcker resultatet frågor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver välja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhällskommunikationen..

Den här studien är baserad på diskursteorin av Laclau och Mouffe. Teorin utgår ifrån det faktum att språk är föränderligt över tid och att alla begrepp i sig är tomma och behöver andra begrepp för att få sin betydelse. Genom att använda denna teori försöker vi få fram innebörden av begreppet demokrati och synen på hur en demokratisk människa skall vara i två läroplaner; Lgr 69 och Lpo 94. Genom analysen skall en dominerande diskurs komma fram som representerar olika tidsperioder, dessa jämförs och diskuteras senare. I Lgr 69 får begreppet demokrati sin betydelse genom att ställas i relation med samhället medan det i Lpo 94 är genom individuella värden.

Denna studie syftar till att ur ett pedagogiskt perspektiv se hur svenska Polisens lärande i specifika situationer ser ut, där konflikthantering får statuera exempel. För ökad förståelse och en tydligare bild av myndigheten presenteras inledningsvis tidigare forskning inom området samt ett avsnitt som redogör för polisutbildningen i stort. De teorier som används innefattar aspekter som socialiseringsprocesser, en ledsagande diskurs samt den hermeneutiska spiralen. Studien är gjord med kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet av informanter har gjorts utifrån deras befattningar inom poliskåren.

Denna studies syfte är att med utgångspunkt i den allmänna diskursen om likvärdighet och dess pragmatiska innebörd, söka belysa spänningsfält mellan politiskt fattade beslut och skolans filosofiska, politiska och pedagogiska diskursser. Studien använder sig av kvalitativa teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Studiens resultat uppvisar flera bilder av likvärdighetens pragmatiska innebörd. I skärningspunkten mellan pedagogik, politik och filosofi pågår olika diskurser om likvärdighet. Med stöd i diskursteorin visas att diskurser om ekonomi och politik står överordnatd andra moraletiska diskurser i skolan och att en gemensam norm för likvärdighet är en myt eftersom pragmatiska sammanhang förändrar diskursen om likvärdighet till många olika perspektiv och antaganden..

Denna studie behandlar bolags informationssignaler före, i samband med och efter förvärv. Med utgångspunkt i agent- och signalteorin har informationssignaler som skickats identifierats, där en kvalitativ ansats med tillhörande diskurs- och etnografisk innehållsanalys har använts för att kartlägga informationssignalerande mekanismer samt generera en modell för analys av informationssignaler i samband med förvärv. Studien uppvisar resultat om varför informationssignaler sänds i samband med förvärv, där bolag generellt eftersträvar att minska informationsasymmetri gentemot sina intressenter, legitimera beslut samt nyttja informationsövertag för att skapa personliga fördelar. Studien bidrar till området för informationssignalering, där utfall av förvärv påverkar omfattningen och innehållet som informationssignaler uppvisar..

SammanfattningDenna uppsats undersöker hur skillnader mellan kategorierna ?heterosexuell??bisexuell? och ?homosexuell? konstrueras i ett informationsmaterial riktat till eleveroch lärare. Med utgångspunkt i diskursteoretikerna Laclau och Mouffes begreppekvivalens och differens analyseras vilka betydelser som kategorierna tillskrivs.Analysen visar hierarkiska strukturer mellan kategorierna som utgörs av enhetero/homo- dikotomi som ger form åt en heteronormativ diskurs. Resultatendiskuteras i relation till Braidottis nomadiska subjekt och avslöjar en syn på subjektetsom statiskt.Nyckelord: diskursteori, ekvivalenskedjor, identitetskategorier, språk, makt, skillnad,subjekt, sexualitet, performativitet, heteronormativitet..

Studien är en diskursanalys av jämlikhet i nordiska styrdokument för grundskolor. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori, kompletterad av Judith Butler teori kring könsdikotomin. Genom en kvalitativ textanalys urskiljs diskursiva processer av norm- och gruppbildning i styrdokumenten. Fram träder en bild där jämlikhet som begrepp och värde skiljer sig mellan de nordiska länderna men också stora likheter. Kön är en överordnad jämlikhetsfråga samtidigt som det råder en tydlig hierarki mellan de grupper som särskiljs från majoritetsgruppen utifrån föreställningar om språk och kultur.

Från massmedia presenteras skoldebatten och som blivande lärare är vi några av de i samhället som i framtiden kommer beröras av den. Det är därför aktuellt att titta på hur den ser ut. Vilka aktörer är det som pratar om skolans kvalitet och lärarnas kompetens, och hur argumenterar de för att förbättra Sveriges skolresultat. Medias roll är av betydelse eftersom vi grundar en uppfattning om skolan utifrån media. Viktigt för vår undersökning har varit hur språket ger betydelse och konstruerar gemensamma föreställningar om skolan.

Sociala rörelser som utmanar den rådande ordningens etablerade värden och målsättningar formeras ständigt, och utverkar nya kamper, på den samhälleliga arenan. Allt för ofta ses dessa rörelser som något hotande, som uttryck för irrationella utbrott av affekt, snarare än som symptom på grundläggande samhälleliga konflikter och kontradiktioner, vars artikuleringar bör förstås i relation till samhället som en helhet, och till dess dominerande diskurser. Och allt för sällan ses värdet i den kunskap som skapas inom dessa rörelser, en kunskap som ofta brukar komma samhället till del, men även förskjuta de gränsdragningar som konstituerar kunskapen, makten och vetandet.Utifrån ett studium av Förbundet Kommunist, en liten organisation inom den svenska revolutionära 70-talsvänster som hade sina rötter i 60-talets studentuppror, den så kallade bokstavsvänstern, diskuteras dels, på ett mer generellt plan, hur man kan förstå fenomenet sociala rörelser, utifrån teorier som står i relation till en marxistisk problematik (med teoretiker som Antonio Gramsci, Louis Althusser, samt Chantal Mouffe och Ernesto Laclau). Dels diskuteras och undersöks hur denna organisations artikuleringar kan förstås, i sin historiska, sociala och diskursiva kontext, utifrån en symbolorienterad kulturanalys. Främst fokuseras på den leninistiska diskurs som organisationen verkade inom, samt den "proletarisering" som organisationens medlemmar företog.

Följande studie är kvalitativ och hermeneutisk och syftar till att, ur ett postkolonialt perspektiv, undersöka hur kvinnor inom islam porträtteras i religionskunskapsböcker för gymnasiet. De läroböcker som utgör studiens material är alla skrivna under 2000-talet. Uppsatsens bakgrund ger en historisk överblick över mötet mellan västvärlden och islam. Begrepp som postkolonialism, orientalism och feministisk postkolonial diskurs behandlas i uppsatsens teoretiska bakgrund. Studiens resultat har visat att postkoloniala föreställningar i allra högsta grad är levande i läroböckerna muslimska kvinnoporträtt.