I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av så kallade intresseledamöter. När AD prövar ett mål om etnisk diskriminering har domstolen en så kallad allmän sammansättning. I en allmän sammansättning deltar tre ledamöter som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gånger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta när det gäller rättegångsprocessen vid tvistemål.

Med syftet att säkerställa jämställdhet mellan kvinnor och män och att jämlikhet skall råda mellan olika etniska grupper får EU:s länder göra avsteg från likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger därmed medlemsländerna möjlighet att tillämpa positiv särbehandling. För att positiv särbehandling skall kunna tillämpas krävs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU ? domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nästintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap får inte vara automatiskt avgörande samt att särbehandlingen skall stå i proportion till ändamålet.

Syfte: Genom skollag (2010:800) och Diskrimineringslag (2006:67) har varje skola ansvar för att ta fram en likabehandlingsplan för att undanröja riskerna för diskriminering eller mobbing. Till si hjälp att kunna producera som följer lagarna har skolans personal Allmänna råd (2009 a). Trots detta kommer larmrapporter om att en stor del av de likabehandlingsplaner som skrivs är bristfälliga. Föreliggande studie har för avsikt att kritiskt granska detta problem. Syftet är att ge en bild av hur 15 skolors likabehandlingsplaner formuleras och vad de innehåller.

I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, i Europakonventionen om mänskliga rättigheter och i svensk grundlag finns stadgat att varje människa är född fri och alla har samma värde och lika rättigheter. Skyddet mot diskriminering är ett uttryck för uppfyllandet av dessa rättigheter. Under det senaste decenniet påstås det ha blivit allt vanligare att folk känner sig diskriminerade och kränkta för allt möjligt. Om detta betyder att diskriminerande behandling har ökat eller om folk har blivit mer medvetna om sina rättigheter och mer benägna att anmäla diskriminering än tidigare är svårt att svara på. Det som kan konstateras är att skyddet mot diskriminering har utökats och blivit starkare med tiden.

 Föredömet Sverige i korthetÅr 1930 kunde Sverige för första gången klassas som ett invandrarland. Allt sedan dess har den demografiska sammansättningen varit under stor förändring. I samma tidsperiod började de mänskliga rättigheterna sitt intåg på den internationella scenen. "Allas likhet i värde och rättigheter" tydliggjordes i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som mynnade ut i flertalet konventioner, vilka Sverige inte varit sena på att ratificera. Trots att Sverige har undertecknat och ratificerat konventionerna som förkunnade allas lika värde, var det ändock tveksamt om alla behandlades lika i landet.Sverige blundade länge för förekomsten av diskriminering, åtminstone på grund av etnicitet och religion.

Detta arbete, Tillgängliggörande av fornlämningar, har som mål att diskutera hur aktuella regelverk och rekommendationer kan tillämpas vid tillgängliggörande av fornlämningar. Bak-grunden till arbetet är att det idag finns otillgängliga kulturmiljöer, trots att Sverige ratificera-de FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder år 2008. Samma år stad-gades även en ny Diskrimineringslag i Sverige. Enligt konstitutionerna har människor med funktionshinder rätt till delaktighet i kulturlivet. För att alla ska kunna vara delaktiga behövs det på vissa kulturhistoriska platser därför göras nya anordningar för tillgänglighet.