Denna uppsats är en kvalitativ undersökning av sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet är att genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med hjälp av en kritiskt diskursanalytisk metod undersöka hur verkligheten konstrueras i likabehandlingsplanerna, samt vad som påverkat skolorna i utformningen av dessa. Konstruktionen av verkligheten kan förväntas påverka hur arbetet utformas vilket får konsekvenser för såväl elever som skolpersonal. Resultaten visar att skolorna delar upp likabehandlingsarbetet i främjande och förebyggande arbete. Det råder dock förvirring kring vad som ska falla under vilken kategori.

Den fria rörligheten för personer är en av de fyra grundläggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rätten till fri rörlighet för arbetstagare skall säkerställas inom gemenskapen. Denna rätt innebär att medborgare i en medlemsstat har rätt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehålla sig där för att söka arbete samt rätt att anta faktiska erbjudanden om anställning. Den nämnda artikeln föreskriver även att fri rörlighet för arbetstagare skall innebära att all diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet skall avskaffas vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor.Den fria rörligheten är dock inte absolut utan den begränsas på olika sätt. Redan i fördragstexten finns det förbehåll för de begränsningar som grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa.

Minoriteter i samhället riskerar att bli exkluderade och diskriminerade på olika sätt. Transsexuella är en grupp som är utsatta för dessa risker inte bara i samhället utan också i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar mötet mellan sjukvårdspersonal och transsexuella i vården. Transsexuella hade svårigheter att finna vårdpersonal som var respektfulla angående deras könsidentitet, detta gav till följd en barriär till vården och gjorde den svåråtkomlig. Vidare upplevde patientgruppen ointresse från personal och det resulterade i en brist gällande deras vårdbehov.

Syftet med föreliggande projekt är att kartlägga vilka förutsättningar unga erhålls i Södertälje kommun i förhållande till mänskliga rättigheter. Med detta söka nå en förklaring till de motsättningar som föreligger kommunen för att på sikt minska dem, genom att arbeta konkret med implementering av mänskliga rättigheter och eventuella resurser. Metoden för detta antagande har varit av kvalitativ karaktär, med djupintervjuer av 15 informanter. Urvalsgruppen är rektorer, lärare och elever av blandad ålder, etnicitet, kön och funktionsnedsättning.Resultatet har visat att mänskliga rättigheter inte förekommer konkret i undervisningen bland skolorna i Södertälje, dock är de ofta integrerad i undervisningen över lag. Lärare upplever att resurserna är av bristfällig natur, vilket påverkar arbetet med att tillgodose gedigen utbildning.

Detta är en kvalitativ undersökning av begreppet heteronormativitet utifrån livsvärldsintervjuer med kvinnor som omdefinierat sin sexuella läggning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur heteronormativitet tar sig uttryck, hur identitetsskapandet samverkar med normer, förebilder och stereotyper, samt hur olika sexualiteter kan utgöra ett hot mot heteronormen. Studien baseras på fem intervjuer med kvinnor som tidigare levt som heterosexuella men som nu identifierar sig som homo- eller bisexuella. Det insamlade materialet har analyserats i fem teman; att vara sig själv, förebilder?, normalitet, hot mot heteronormen? samt diskriminering och fördomar?.

Som en följd av generationsväxlingen kommer chefspositioner i arbetslivet att ersättas av yngre generationer. Med bakgrund av detta är syftet med denna studie att undersöka och skapa förståelse för unga chefers föreställningar om och förhållningssätt till arbete ocharbetsliv. Detta inom aspekter som arbetsförhållanden, krav, ung i chefsrollen samt förhållandet mellan arbetsliv och privatliv. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Urvalsmetoden var ett snöbollsurval.Studien visar att unga chefers arbetsförhållanden innebär stressiga arbetsdagar med många arbetsuppgifter.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården.Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Denna studie beslyser de vuxnas lärande i förskoleverksamhet, där personalen hela tiden är inbegripna i ett lärande. Mycket lärande för personalen sker utifrån reflektion och dialog med kollegor..

På senare tid har intresset för sjukfrånvaron och ohälsan i arbetslivet ökat. Anledningen till detta är en insikt om att sjukfrånvaron och ohälsan på arbetsplatsen innebär stora påfrestningar för både människor, företag och samhälle. I ett försök att motverka den negativa hälsoutvecklingen i arbetslivet presenterade regeringen i budgetpropositionen för 2002 ett 11-punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet. En av dessa punkter var ett förslag om att införa ett obligatoriskt hälsobokslut i företag. I propositionen definieras hälsobokslut som en redovisning av de anställdas hälsoläge, och det kan sägas vara ett verktyg för att kartlägga, analysera och följa upp hälsoläget i organisationen.

To achieve the goals that the government has put in place for equal opportunities in the labour market, the Swedish law is divided into two separate regulatory frameworks. One is positive action to promote equal opportunities and the other is the prohibition of sexual discrimination. Since males, despite the measures taken so far, still have a great advantage on the labour market, the law concerning equal opportunities has an exception from the prohibition of sexual discrimination, whose purpose is to promote the progress of equal opportunities, also known as preferential treatment. The regulations concerning preferential treatment allow the employer to hire a less qualified person from an underrepresented gender in spite of the presence of higher qualified applicants of the overrepresented gender. The purpose of this paper is to investigate the meaning and the application of preferential treatment as well as to give an insight to the argumentation around its application.

Bakgrund: Attityder gentemot funktionsnedsättning grundar sig historiskt sett i samhällets förändring och kunskap. Attitydbegreppet utgår i examensarbetet från Theory of planned behavior, där bakomliggande faktorer leder handling. En hörselnedsättning är en dold oftast kronisk funktionsnedsättning. Svensk lagstiftning reglerar rättigheter och skyldigheter i arbetslivet för inblandade aktörer. Personen med hörselnedsättning bearbetar sin situation i tre skeenden i en livsomställningsprocess.Syfte: Genom integrativ litteraturstudie kartlägga attityder personer med hörselnedsättning möter i arbetslivet och personens eget förhållande till sin hörselnedsättning.Metod: Innehållsanalys av 13 skandinaviska undersökningar, där hörselnedsättning ingår.

Migration och folkomflyttningar är starkt relaterat till skeenden i vår omvärld och kopplade till globala strukturer och problem. Sverige blir i detta sammanhang ett mottagarland för migration i vilket strategier för immigranters integrering ställs i relation till samhälls- och arbetsmarknadsutveckling. För immigranters lyckade integration kopplas nationell integrationspolitik starkt till den förda arbetsmarknadspolitiken. Det statligt styrda organet Arbetsförmedlingen får här en nyckelroll för immigranters integration och tillträde till arbetslivet. Trots ett långtgående och omfattande samhällsarbete påvisar statistik och tidigare forskning att immigranter utgör en exkluderad grupp på arbetsmarknaden i förhållande till infödda individer.Denna studie syftar till att med fokus på de sociala nätverkens roll få förståelse för arbetsförmedlares upplevelser av strukturella brister på den svenska arbetsmarknaden i deras arbete med enskilda immigranter.

I dagens samhälle är arbete en stor del av människans liv. Genom arbete blir vi självförsörjande och tilldelas en social roll. Arbetsmarknadspolitiken i Sverige har sedan 1970- talet utgått från synen på allas rätt till arbete. En grupp som trots det har svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden är människor med någon typ av funktionshinder. Som blivande studie- och yrkesvägledare har vi stort intresse för människor och deras rätt till valmöjligheter och vi tycker det är viktigt med kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut för olika grupper.

Denna studie genomfördes som en litteraturstudie där syftet var att undersöka vad det kan innebära att vara nyutexaminerad sjuksköterska, samt vilka faktorer i arbetsmiljön som påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse den första tiden i arbetslivet. Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av sökmotorerna CINAHL, PubMed och Medline. Artiklar med kvantitativ ansats (n= 12) och kvalitativ ansats (n=6) inkluderades i studien. Efter att materialet granskats med hjälp av granskningsmallar som erhölls från Högskolan Dalarna, inkluderades totalt 18 vetenskapliga artiklar med medelhög (n=3) och hög (n= 15) kvalitet i resultatet i litteraturstudien. Resultatet delades upp i 9 underrubriker som ansågs svara på studiens syfte och frågeställningar.

Detta är en kvalitativ studie, med hermeneutiskt perspektiv, där syftet är att studera hur individer i en kundorienterad verksamhet påverkas i arbetslivet och privatlivet av att vara flexibel och tillgänglig. Med hjälp av halvstrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, intervjuerna har genomförts med säljare eller servicetekniker i en kundorienterad organisation. I studien använder vi Castells nätverksteori och Foucaults maktperspektiv. Castells menar att nätverkssamhället består av tillgången till moderna kommunikationshjälpmedel som underlättar vardagen. Avancerad högteknologisk utrustning låter individen vara uppkopplad dygnet runt.