Unga är inte lika väletablerade på bostadsmarknaden som de var förr. Detta på grund av den långsamma byggtakten i storstadsregionerna, vilket också har lett till att en renoveringsvåg sköljt genom Sverige och således gjort även det äldre bostadsbeståndet dyrt och svåråtkomligt. Syftet med arbete är att undersöka de kvaliteter som finns i att bygga yteffektivt. Detta som en del till att öka möjligheterna för ungas etablering på bostadsmarknaden. För att besvara arbetets syfte delas det in i tre delsyften.

Unga är inte lika väletablerade på bostadsmarknaden som de var förr. Detta på grund av den långsamma byggtakten i storstadsregionerna, vilket också har lett till att en renoveringsvåg sköljt genom Sverige och således gjort även det äldre bostadsbeståndet dyrt och svåråtkomligt. Syftet med arbete är att undersöka de kvaliteter som finns i att bygga yteffektivt. Detta som en del till att öka möjligheterna för ungas etablering på bostadsmarknaden. För att besvara arbetets syfte delas det in i tre delsyften.

Bakgrund: Globalt ses en ökad internationell migration där Sverige varje år tar emottiotusentals asylsökande. De asylsökandes rättigheter skyddas av internationelladeklarationer och konventioner om mänskliga rättigheter, där rätten till hälsa ärcentral. Ändå lider asylsökande av hög grad av ohälsa, mycket till följd av derasstatus som asylsökande och den utsatthet som det medför. Att dessutom vara gravidgör dem extra utsatta trots att de har rätt till mödrahälsovård på samma villkor somicke-asylsökande i Sverige, då de inte har rätt till övrig sjukvård. Barnmorskor inommödrahälsovården arbetar för vård på lika villkor utifrån kompetensbeskrivningen ochden etiska koden, men utifrån lagstiftningens begränsningar riskerar barnmorskornaställas inför professionsetiska dilemman i vården av asylsökande gravida kvinnor.Syfte: Att förstå hur barnmorskor upplever det är att vårda asylsökande gravidakvinnor inom mödrahälsovården i Sverige.

Att människor idag avstår från att delta i sociala aktiviteter i samhället på grund av att de känner sig otrygga i kollektivtrafiken, och då särskilt på hållplatser och vägarna till och från, går inte ihop med Göteborgsregionens mål om en ökad användning av kollektivtrafiken. För att få fler att välja kollektivtrafiken som färdmedel måste tryggheten kring hållplatserna öka, vilket skulle innebära fördelar för både hälsa, miljö och välfärd. Det är speciellt kvinnor som anger att de, särskilt kvällstid, avstår från vissa aktiviteter för att de inte känner sig trygga på hållplatsen eller väljer att gå långa omvägar hem för att de känner sig otrygga. Olika fysiska åtgärder, i det offentliga rummet, påverkar den upplevda tryggheten hos människor och med enkla medel tryggheten öka avsevärt på en plats.Syftet med detta arbete är att belysa trygghetsfrågor i samband med hållplatser i Göteborg för att bidra till den debatt som finns angående trygghet i kollektivtrafiken.För att göra detta har en analysmetod tagits fram och ett verktyg har utformats för att undersöka tryggheten på en hållplats och dess närmaste omgivning. Detta kommer att underlätta prioriteringar och utveckling av platsen ur en trygghetssynpunkt.En omfattande litteraturstudie har genomförts för att få en uppfattning av begreppet trygghet och vad det innebär.