This essay constitutes an attempt to expose, with reference to contemporary animal research, the limits of Martin Heidegger?s concept of the being of animality in Die Grundbegriffe der Metaphysik (1929/30) and to propose some possible ways to think, within the philosophical style of this particular work, the being of those animals that most distinctly transcends Heidegger?s concept. The essay seeks to address the following question: Do the results of contemporary animal research expose ways of being within animality that withdrawal from Heidegger?s concept of the being of animality in general, and if so, how should we think these new ways of animal being? The motivation to ask this question, I argue, are immanent to Heidegger?s thinking in at least three ways: 1) Because of his standpoint that philosophy cannot, in any meaningful way, create an ontological concept of animality without an orientation towards the results of the positive sciences; 2) Because of the unfinished and tentative character of Heidegger?s analysis, a character that is such that it should be seen, according to Heidegger himself, as an essential point of departure for further thinking; 3) Because of Heidegger?s view that the being of the animal are such that it involves the withdrawal of this very being from any originary access, a withdrawal that necessitates an infinite return to the question concerning the being of the animal. The essay wants to be a continuation of lines that are present in Heidegger?s open-ended thought on this theme rather than to be an external critique that approach the text, which is most often the case, as a closed point of view which we are forced to affirm or reject.

Sammanfattning: Liljebaggen, Lilioceris lilii (Scopoli) är den största skadegöraren på liljor tillhörande släktena Lilium och Fritillaria, och är ett problem i Sverige liksom i övriga Europa, Nord-Amerika och Asien. Skadan orsakas främst av larverna, men även av fullvuxna baggar, som äter på plantans blad, knoppar och blommor (Ernst, 2005). De kan orsaka allvarliga skador genom att äta upp alla blad på plantan (Gold et al., 2001; LeSage and Elliott, 2003). Biologisk bekämpning i Sverige verkar möjlig sen man har upptäckt parasitsteklar som attackerar liljebaggens ägg och larver i Europa. I de centrala delarna av Europa har Haye och Kenis (2004) funnit fyra arter av parasitsteklar som parasiterar liljebaggens larver, ichnemoniderna Lemophagus pulcher, Lemophagus errabundus, Diaparsis jucunda, och eulopiden Tetrastichus setifer. En äggparasit, mymariden Anaphes har också upptäckts, liksom hyperparasiten Mesochorus lilioceriphilus, en ichneumonid, som ofta parasiterar Lemophagus arterna. För att undersöka förekomsten av dessa steklar i Sverige gjordes insamlingar av liljebaggslarver under sommaren 2006 på olika platser i tre regioner, södra (Skåne), sydöstra (Småland och Öland) och mellersta (Stockholm) Sverige.

Infertilitet är ett globalt hälsoproblem och 15 % av par i fertil ålder lider av ofrivillig barnlöshet.En del av infertila par genomgår infertilitetsbehandling men behandlingen leder inte alltid tillbarnafödande. Syftet med den här studien var att öka kunskaper om kvinnors upplevelser avmisslyckad infertilitetsbehandling genom att syntetisera resultaten av tidigare kvalitativa studierinom området. Metoden metasyntes användes i studien. För att hitta relevanta artiklar användesdatabaserna ``Pub Med`` och ``Scopus``. Åtta artiklar som svarade mot syftet valdes ut.