En kvalitativ undersökning av SEB och Föreningssparbankens strategiimplementering vid deras Direktinvestering i Baltikum..

I uppsatsen ger vi en överblick av Kina som värdland för svenska Direktinvesteringar. Kinas komparativa fördelar enligt grundläggande handelsteori är naturtillgångar, låg arbetskrafts-kostnad samt stor marknad. De komparativa fördelarna blir till lokaliseringsspecifika fördelar vid företagens val mellan export och Direktinvestering. Vid Direktinvestering etablerar företaget dotterbolag för verksamhet i värdlandet. Av stor vikt för företaget är värdlandets förmåga att kunna erbjuda en gynnsam miljö för företagsspecifika fördelar.

Syfte Syftet med denna uppsats är att, utifrån ett fingerat fall, klargöra vilka faktorer som idag har störst betydelse för framgången av en Direktinvestering i en produktionsanläggning för tillverkning av plastdetaljer i öst- och västeuropa. Syftet är också att utvärdera och förbättra den arbetsmodell för tillvägagångssätt vid lokaliseringsval som använts. Metod Uppsatsen bygger både på en kvalitativ och på en kvantitativ metod, vilka används parallellt. Arbetsgången följer den systematiska modell som Young et al föreslår, applicerad på ett simulerat fallscenario, och nödvändig information för de olika momenten i modellen är inhämtad från litteraturstudier, intervjuer och en enkät. Slutsatser Ett beslut om nyetablering genom Direktinvestering kräver noggranna förberedelser, vilka både är tids- och resurskrävande.

En aktieindexobligation är en strukturerad produkt vilken är uppbyggd av två finansiella instrument, en obligation och en option. Obligationen garanterar det nominella beloppet i de fall aktieindexobligationen behålls löptiden ut. Optionen ger i sin tur möjlighet till avkastning med hävstångseffekt. Genom att aktieindexobligationens nominella belopp är garanterat har produkten en begränsad förlustrisk. En aktieindexobligation är dock inte riskfri.

Beslut om och var man ska genomföra en Direktinvestering grundar sig på en rad faktorer. En av dessa är den risk som är förknippad med investeringen. Den här uppsatsen tar upp risk i form av volatilitet dels på aktiemarknader men också för växelkurser. Med utgångspunkt från två teorier där den ena säger att hög risk är förenat med en lägre nivå av Direktinvesteringar samt en motsatt som istället menar att hög risk leder till en högre Direktinvesteringsnivå undersöker jag situationen för USA och Sverige. Genom att undersöka just dessa länders marknader får man en bild av ekonomins storleks betydelse för huruvida risken påverkar Direktinvesteringar eller inte.

Utifrån en problembaserad rättsdogmatisk metod tar uppsatsen sin utgångspunkt i Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar, i en situation där utländska juridiska personer tillskjuter kapital till svenska onoterade aktiebolag. Inledningsvis identifieras en tydlig skillnad i beskattningen av två tillsynes jämförbara handlingsalternativ, en riskkapitalinvestering jämfört med en Direktinvestering, samtidigt som den allmänt vedertagna neutralitetsprincipen anger att det skattemässiga utfallet av två ekonomiskt jämförbara handlingsalternativ inte får avvika från varandra. Uppsatsen syftar därför till att konstatera huruvida Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar strider mot neutralitetsprincipen samt om det för det skatterättsliga området får anses komplicerat att utforma rättvisa och neutrala rättsregler. Proposition 2009/10:36 utgör även föremål för uppsatsens behandling då en lagändring i enlighet med propositionen skulle medföra fundamentala förändringar avseende beskattningen av riskkapitalinvesteringar i Sverige.Med riskkapitalinvestering avses i uppsatsen att en utländsk juridisk person efter att ha varit i kontakt med ett svenskt riskkapitalbolag, tillskjuter en viss mängd av sitt disponibla kapital till en i Sverige etablerad riskkapitalfond, som i sin tur investerar i svenska onoterade aktiebolag. En svensk riskkapitalfond genererar skattepliktiga kapitalvinster under förutsättning att aktieinnehavet i de svenska onoterade aktiebolagen avyttras till ett pris som överstiger dess anskaffningsvärde.

Sambandet mellan korruption och Direktinvesteringar har uppmärksammats allt mer efter en stor ökning av Direktinvesteringar sedan slutet på 1980-talet. Denna studie undersöker därför empiriskt hur mycket korruptionsgraden i ett land påverkar Direktinvesteringar. Detta har gjorts genom att utgå från två hypoteser: H1: Sveriges beslut att direktinvestera påverkas negativt av korruptionsgraden i värdlandet. H2: Korruptionsgraden har en negativ inverkan på storleken på inåtgående Direktinvesteringar i världen. Utöver detta undersöks hur variablerna BNP, population, export och arbetslöshet i värdlandet, samt avståndet mellan investeraren och värdlandet, påverkar Direktinvesteringar. Studien har genomförts med OLI-paradigmet2 samt gravitationsmodellen som teoretisk grund. Två olika regressionsmodeller har sedan skapats; två tvärsnittsstudier för år 2001 och 2008 samt en studie på medelvärden för åren 2004-2010. Vi finner att beslutet att direktinvestera påverkas av korruption.

Kina har sedan ett antal år tillbaka en medveten strategi att attrahera ny teknologi och kompetens in i landet. Med sina låga löner och oändliga utbud på arbetskraft lockar de många företag att till exempel förlägga sin tillverkning där. Landets snabba expansion och utveckling medför också att det finns stora möjligheter för utländska företag att etablera sig på denna gigantiska marknad. Vi ställer oss dock frågorna vilka risker som vissa svenska tillverkningsföretag ställs inför i samband med en kinainvestering och hur dessa risker hanteras? Samt om dessa risker utmynnar i en extra riskpremie?Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka risker de undersökta svenska tillverkningsföretagen beaktar då de investerar i Kina, samt hur dessa risker hanteras och hur riskpremien påverkas.Studien är genomförd med en kvalitativ metod, där fem tillverkande företag i regionen runt Jönköping intervjuats angående deras Direktinvesteringar i Kina.