Bakgrund & Problem: TillvÀxtmarknader har de senaste decennierna lockat investerare med lÄga produktionskostnader och hög tillvÀxt. Dessa marknader Àr generellt mer volatila Àn mogna marknader. De uppvisar Àven ett större utbud av risker som frÀmst Àr av en negativ natur. Empiriska undersökningar har pÄ senare tid visat att korrelationen marknader emellan har ökat vilket talar för att de landsspecifika riskerna bÀr pÄ ett betydande inslag av marknadsrisk vilket innebÀr att dessa risker ej kan diversifieras bort fullt ut. Landrisk har de senaste Ären skapat mycket debatt i den akademiska vÀrlden dÀr det rÄder en oenighet om vilka metoder för att uppskatta den som Àr att föredra.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Företagandet har blivit alltmer utsatt för konkurrens och mer komplext med tanke pÄ den ökande internationaliseringen och ett ökat intresse för aktiehandel och investeringar i företag. Den externa redovisningen har blivit viktigare för företagen till följd av detta och sammanstÀllandet av Ärsredovisningen riktar sig nu i större utstrÀckning till aktiemarknadens krav. NÀr Sverige skulle gÄ med i EU uppstod ett behov av att anpassa den svenska Ärsredovisningslagen till EG:s reglering. NÀr den nya Ärsredovisningslagen skulle trÀda ikraft hördes mÄnga kritiska röster. Den del av Ärsredovisningen som skulle komma att pÄverkas mest var notsystemet.

Vi har utrett de krav som stÀlls pÄ bryggstolar; internationellt, nationellt och frÄn ettanvÀndarperspektiv. Vi vill att den hÀr utredningen ska ligga till grund för framtida utveckling aven bryggstol. Detta tror vi, i slutÀnden, kan leda till en bÀttre arbetsmiljö för navigatörer dÄ despenderar en stor del av sin arbetstid i bryggstolar.För att komma fram till vÄrt resultat gjorde vi en grundlig utredning i de nationella ochinternationella regelverken. Vi anvÀnde oss Àven av en intervjustudie för att spegla anvÀndarensönskemÄl och krav. HÀr intervjuade vi navigatörer frÄn tre olika typer av fartyg.

KrÀnkande behandling Àr ett utbrett problem bÄde i förskolan och i samhÀllet som stort och det finns en mycket begrÀnsad mÀngd forskning kring krÀnkande behandling i förskolan. I Skollagen (SFS 2010:800) finns tydligt fastslaget att arbete mot och förebyggande av krÀnkande behandling ska genomföras redan i förskolan men trots detta ter det sig som att det finns en förvirring bland förskollÀrare rörande vad krÀnkande behandling Àr. Syftet med denna undersökning Àr att utreda vilka uppfattningar förskollÀrare har om begreppet krÀnkande behandling och hur de uppfattar att krÀnkande behandling kan yttra sig. Kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare pÄ tre olika förskolor inom en kommun har anvÀnts som metod för att nÄ undersökningens syftet, varefter jÀmförelse gjorts med Skollagen (SFS 2010:800). Resultatet visar att det finns behov av ytterligare kunskap hos förskollÀrare kring krÀnkande behandling.

Att med militÀra medel försvara vÄrt rike dÄ det föreligger ett hot mot vÄr direkta existens krÀver ingen större motivering. Inte heller att soldater stupar i samband med detta. Men med en ny försvarspolitik lÀmnar vi det fokus som legat pÄ det nationella försvaret. Nu Àr vi med andra premisser och försvara nÄgot som inte akut berör vÄr egen existens och dÀrav Àr det inte lika sjÀlvklart med förluster. I samband med deltagandet i internationell tjÀnst har Sverige lidit förluster och nu senast i Afghanistan.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Uppsatsen sammanfattar nationalekonomiska teorier kring fair trade och, för teorierna, relevant empiri. Störst vikt lÀggs vid fair trades prismekanism och vilka effekter samt bieffekter den innebÀr. Teorikapitlet bestÄr i princip av fyra delar; Premiens konsekvenser i effektivitetshÀnseende. Rational choice, om incitamenten att delta i fair trade. DÀrefter en handelsteoretisk jÀmförelse mellan fri handel och fair trade i heckscher-Ohlinmodllen.

Abstrakt Syftet med arbetet Àr att undersöka hur nationella proven upplevs av Ä ena sidan elever i behov av sÀrskilt stöd samt deras förÀldrar, Ä andra sidan hur proven upplevs av deras lÀrare. Vidare att undersöka hur och om proven pÄverkar undervisningen samt om de Àr förenliga med individuellt lÀrande/ individuella undervisningsplaner och tankarna kring ?en skola för alla?. Slutligen undersöka hur skolan möter elevernas behov. Undersökningen genomfördes i en skola i Reykjavik.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Det finns de individer som pÄ grund av deras uthÄllighet och engagemang beskrivs som eldsjÀlar. De uppmÀrksammas ofta i samband med utvecklingsarbeten och framstÄr som nödvÀndiga för arbetets innovativa progression. EldsjÀlarna uppfattas som betydelsefulla resurser för olika verksamheter men engagemanget har under senare Är uppfattats kunna ha ett dyrbart pris. Vissa blir mer engagerade av att arbeta i motvind, men inte alla. Flera potentiella eldsjÀlar klarar inte av den lÄngvariga stressen utan brÀnner ut sig.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som finns för kunskapsöverföring i ett specifikt kunskapsintensivt företag. I en organisation vars lönsamhet Àr beroende av att kunskap överförs, finns det hinder som beror pÄ individens egenintressen att utöva makt inom organisationen? En analysmodell, som utarbetats efter den teoretiska referensramen, anvÀnds för att avgöra hur kunskapsmakten pÄverkar överföringen av kunskap genom att studera förutsÀttningar för kunskapsöverföring. Ur modellen kan eventuella hinder för överföringen analyseras och dÀrigenom kan resonemang föras kring om det finns en ovilja eller oförmÄga att dela med sig av kunskap. En kvalitativ studie har utförts genom intervjuer med utvalda representanter frÄn ett kunskapsintensivt företag.

Den genomförda studien styftade till att synliggöra upplevelser av specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter i Àmnet matematik i grundskolans senare Är, utifrÄn ett elevperspektiv. Eleverna hade genom sin skolgÄng samlat pÄ sig enorma erfarenheter kring matematiken och studien ville försöka fÄ en inblick i deras verklighet. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre pojkar, en i Är Ätta och tvÄ i Är nio, kring deras upplevelser. Studiens resultat, informanternas upplevelser, stÀmmer vÀl överrens med litteraturstudierna inom Àmnet. Informanterna Äterger liknande bilder av lektionerna, först genomgÄng vid tavlan sedan enskild fÀrdighetstrÀning i böckerna.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Titel: Möjligheternas marknad Författare: Josefin Höglund och Linda Rickardt Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalist och masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: VÄrterminen 2008 Handledare: Karin Fogelberg Sidantal: 53 sidor, inklusive bilagor Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att granska hur gymnasieskolornas informationsblad kommunicerar med de blivande gymnasieeleverna. Metod: Kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. Material: Insamlade informationsblad frÄn 2007 Ärs gymnasiemÀssa. I undersökning ingÄr totalt 13 stycken kommunala, och 25 stycken fristÄende gymnasieskolor. Huvudresultat: VÄrt resultat visar att det inte Àr sÀrskilt stor skillnad mellan hur de kommunala och de fristÄende gymnasieskolornas kommunicerar med eleven genom informationsbladen.