Glesbygdsregioner som för sin sysselsÀttning Àr beroende av en enda industri eller den offentliga sektorn stÄr inför tuffa utmaningar. I Sverige har regionförstorning setts som en möjlighet att förbÀttra situationen för perifera regioner med svag ekonomisk utveckling. Regionförstorning definieras som den process dÀr tidigare separata lokala arbetsmarknader knyts ihop till en ny och större region genom ökad pendling. I denna studie har jag studerat i vilken grad investeringar i vÀgar etc. i VÀsterÄsregionen kan vÀntas pÄverka pendling och valet av fÀrdmedel.

Uppsatsen behandlar relationen mellan Äldersfördelning och tillvÀxt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det har funnits ett samband mellan dessa historiskt sett. TillvÀxten pÄverkas av makroekonomiska variabler som sparande och investeringar. I uppsatsen undersöks Àven hur dessa variabler pÄverkas av Àndringar i Äldersfördelningen. Med detta som utgÄngspunkt undersöks vidare vad effekten blir pÄ tillvÀxten i Sverige nÀr 40-talister pensionerar sig.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrÄn Herzberg`s tvÄfaktorteori. Studien undersökte Àven om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkÀtstudie genomfördes dÀr 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade pÄ samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper.

Denna uppsats Ă€r en pilotstudie för Regionförbundet Östsam. Den syftar till att kritisera och testa en metod som behandlar serviceutbudet i tĂ€torter inom FjĂ€rde storstadsregionen. Denna metod bygger pĂ„ att kartlĂ€gga utbudet, vikta detta enligt en poĂ€ngmodell och sedan analysera resultatet och söka skapa en ortsklassificering. Metoden Ă€r tĂ€nkt vara ett verktyg i modern regionalplanering och kunna förbĂ€ttra serviceutbudet i regionen. I studien har svensk regionalpolitiskt historia, centralorts- och nĂ€tverksteori anvĂ€nts för att visa pĂ„ hur modern regionalplanering söker skapa samarbeten utifrĂ„n funktionella omland och inte genom administrativa omrĂ„den.Det studien visar Ă€r att metoden stĂ„r i förhĂ„llande till den politik som förs av dess anvĂ€ndare.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

En ny gymnasiereform har trÀtt i kraft under hösten 2011och syftet med den nya gymnasiereformen var att öka statusen och kvaliteten pÄ de yrkesförberedande programmen. Det har ocksÄ skett en förÀndring i behörighetskraven vilket betyder att det Àr större skillnader mellan högskole- och yrkesförberedande program. Valet mellan högskole- och yrkesförberedandeprogram kan dÀrmed bli avgörande för framtida universitetsstudier. Vi har undersökt betydelsen av studie- och yrkesvÀgledningen dÀr faktorer som styr utfallet av den direkta kontakten av studie- och yrkesvÀgledningen redovisas. VÄrt resultat visar att den nya gymnasiereformen 2011 har pÄverkat elevernas val mellan högskole- och yrkesförberedande program.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

Uttagsbeskattning utlöses enligt svenska skatteregler bl a dÄ en tillgÄng förflyttas frÄn Sverige vid etablering utomlands. Vad som sker dÄ uttagsbeskattning blir aktuellt Àr att den tillgÄng som tagits ut behandlas som om den avyttrats till ett vÀrde motsvarande marknadsvÀrdet och företaget beskattas för övervÀrdet. Efter Sveriges intrÀde i den Europeiska Unionen har den svenska skatterÀtten pÄverkats i stor utstrÀckning av EG-rÀtten och de svenska skattereglerna mÄste bl. a. vara förenliga med bestÀmmelserna i det grundlÀggande EG-fördraget, dÀribland etableringsrÀtten.

Uppsatsen grundar sig pÄ problematiken kring en ekonomisk rapsetablering. Information och data har samlats in frÄn tidigare fÀltförsök och applicerats pÄ tre fiktiva fallgÄrdar för att undersöka utfallet enligt tre olika bearbetnings- och sÄddtekniker. Genom aktivt samtal med forskare och agronomer i Sverige har uppsatsen sammanstÀllt vÀrdefull information som belyser olika scenarion och utfall kring höstrapsodling. Tidigare forskning har riktad starkt fokus pÄ ekonomin inom fÀltnivÄ genom bidragskalkylering. Denna uppsats har dÀremot Àven rÀknat pÄ investeringar och hur dessa pÄverkar totala maskinkostnaden för lantbrukaren.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Aim: The aim of this study is to do a comparative study between Swedish Ethical equity Funds with Swedish traditional equity funds in terms of return, risk and risk-adjusted return.Theory: Sharpe ratio and Modigliani-Modigliani.Method: The essay will be based on a quantitative research method in which secondary data is the basis for the calculations. A statistical analysis was applied.Conclusion: The study concludes that there is no significant difference between the ethical fund group and the traditional fund group in terms of return, risk and risk-adjusted returns. The traditional fund group was those who had the best returns but only by small margins..