SammanfattningDenna uppsats beskriver design och implementering av en mer effektiv metod att styrakameraförsedda radiostyrda markfordon (UGV av engelskans Unmanned GroundVehicle). Det åstadkoms genom att införa samma kontroller som är vanliga i actionspel iförsta persons perspektiv, så kallat Free Look Control (FLC). Miljontals spelare kommeratt känna igen och vara bekväma med styrprincipen, vilket borde reducera dengenomsnittliga träningstiden samt förbättra prestationsförmågan. FLC gör det möjligt föroperatören att kontrollera kamerans läge direkt istället för via fordonet den sitter på.Detta görs genom att i mjukvara sammankoppla fordonets och kamerans rörelser.Utöver författandet av denna uppsats byggs en fungerande UGV-prototyp som kanstyras enligt både FLC och dagens standard, Tank Control (TC). Detta gör det lätt attdemonstrera skillnader mellan metoderna.Arbetet utförs åt institutionen Flyg- och systemteknik inom FOI, Totalförsvaretsforskningsinstitut, för att demonstrera och marknadsföra konceptet att använda FLC förstyrning av obemannade markfordon.Nyckelord: Odometri, Kalman filter, UGV, Unmanned Ground Vehicle, obemannademarkfordon, FLC, Free Look Control, FPS, First Person Shooter, fjärrstyrning..

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med inkludering av barn i förskolan, hur förskollärare anpassar verksamheten efter de olika behov som finns och vad en förskola för alla är för dem. Det utfördes genom kvalitativa intervjuer som metod av verksamma förskollärare. Forskningsfrågorna som ligger till grund för studien har direkt koppling till syftet och handlar om förskollärarnas arbete och hur anpassning kan ske. Det är vi som forskare som filtrerat och kategoriserat svaren vi fått från förskollärarna, därför är resultatet i studien en tolkning vi gjort av deras erfarenheter och svar, resultatet och slutsatsen av studien behöver alltså inte vara absolut. Resultatet i studien visar att förskollärarna som deltagit har en samstämmig syn på barnen och gemensamma tankar på hur de ska inkluderas.

Att göra en meritvärdering är svårt, särskilt när det gäller faktorn personlig lämplighet ? en bedömningsgrund som är relativt svårmätt och som både Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen ser risker med. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att utreda vilket utrymme den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare i Sverige att i en rekryteringssituation ta hänsyn till arbetssökandes personliga lämplighet utan att göra sig skyldig till direkt diskriminering. Även frågan huruvida det finns en risk för att arbetsgivares möjlighet att lägga vikt vid personlig lämplighet i större utsträckning drabbar kvinnor i arbetsledande befattningar negativt än män i arbetsledande befattningar ämnas analyseras. Uppsatsen anlägger ett analytiskt perspektiv, med grund i rättsdogmatisk metod men med användning av teori om ledarskap och kön.

Tillgång till sanitet är en mänsklig rättighet och en förutsättning för liv och hälsa. Trots det lever miljontals människor världen över med bristande sanitet. Den här uppsatsens syfte är att studera hur sanitetssituationen i informella bosättningar kan se ut och hur den upplevs av de boende, samt hur det är möjligt att förbättra den situationen. Genom att utföra en intervjustudie i den informella bosättningen Kibera i Kenyas huvudstad Nairobi, har de boende där fått ge sin bild av hur de upplever sanitetsproblemen och hur det gått till när sanitetslösningen Peepoo introducerades i området. I den här uppsatsen står själva förändringen i centrum och Kurt Lewins teori om förändringsprocessen används som teoretiskt verktyg.

Rapportens huvudsakliga syfte är att undersöka om polisens bemötande mot personer som har begått brott har någon betydelse för om de kommer att begå ytterligare brott. Rapporten inriktar sig på intervjuer med dels poliser och dels med personer som har någon form av kriminalitet bakom sig. Vi delar in de kriminella personerna i tre kategorier; ungdomar, personer som har begått enstaka brott samt vanekriminella. Genom de här intervjuerna och med hjälp av krimino¬logiska teorier har vi kommit fram till att polisens bemötande har stor inverkan på de personer som har blivit föremål för ett ingripande från polisen. Samtliga tre kategorier påverkas av polisens bemötande, dock på lite olika sätt.

Arbetes utgångspunkt har varit att få mer kunskap om vad som gynnar respektive missgynnar elevers lärande i matematik. Syftet har varit att i ett samtal ta del av SUM-elevers, elever i särskilda utbildningsbehov i matematik, tankar om deras matematikundervisning. För att samla in empirisk data har sex intervjuer med elever från årskurs nio genomförts, men även en kortare klassrumsobservation har gjorts före intervjuerna. Teorin bygger på socialkonstruktivism, ett sociokulturellt perspektiv och matematisk forskning.Resultatet pekar bland annat på att eleverna behöver mer tid till att repetera och fördjupa kunskaperna, att undervisningen bör varieras, att läraren är mycket viktig samt kamratstödets vikt för elevernas lärande. Det framkommer också att självkänslan stärks av att eleverna har förkunskaper om det kunskapsområde som klassen ska arbeta med och hur lärarens positiva förväntningar på elevens matematikinlärning underlättar.

Uppsatsen påbörjades med den senaste PISA-undersökningen i åtanke, där den nedåtgående trenden vad gäller läsförmåga var något som behövde problematiseras. Målet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma ämneslärare förhåller sig till läsförståelseutveckling och hur ämneslärares förhållningssätt kan förklaras i relation till tidigare forskning.Syftet mynnar ut i följande frågeställningar:Vilken roll anser lärarna att läsförståelsen har för undervisningen i skolan?Vilken läspedagogik ger ämneslärarna uttryck för?Vilka läsundervisningsmodeller, om några, arbetar ämneslärarna med?Studien antar en kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuerna har genomförts med aktiva ämneslärare från olika högstadieskolor i Halmstad Kommun. Resultaten visar att ämneslärarna var överens i sin syn på läsundervisningen i skolan som ett ämnesövergripande ämne och att goda resultat i skolan står i direkt relation till god läsförmåga.

Syftet med undersökningen var att undersöka vad dagens ungdomar har för värderingar och förväntningar till det kommande arbetslivet. Teorier tar upp ungdomsarbetsmarknaden som försvårar för ungdomarna att få arbete. Värderingarna bland ungdomarna har påverkats av deras uppväxt och ett individualiserat tankesätt har utvecklats. Arbetet ska innebära mer än bara en försörjning, det ska vara en del av identiteten. Det viktigaste på en arbetsplats är bra arbetskamrater och roliga arbetsuppgifter.

Framsteg inom genteknik har givit upphov till tanken om en förestående förändring av vår rättviseuppfattning, däribland vilken roll hälsa, intelligens och fantasi kan ha i en distributiv rättviseteori. Denna uppsats syftar till att tydliggöra John Rawls förhållningssätt till dessa nyttigheter, vilken i samtida forskning ofta beskrivs som en exkludering, med hänvisning till att de inte innefattas i Rawls rättviseuppfattning. Medan den gängse uppfattningen beskriver denna exkludering som ett resultat av bristande kontroll, vilket genteknik anses kunna förändra, visar denna uppsats genom en beskrivande idéanalys att frågan är mer problematisk än vad som vanligen framförs. Bland annat dras slutsatsen att Rawls exkludering i viktiga avseenden inte är ett resultat av bristande kontroll, utan att den snarare bör betraktas som ett medvetet val. Detta påverkar inte bara vår syn på Rawls rättviseteori, utan även synen på vilka implikationer genteknik i själva verket har på vår rättviseuppfattning..

Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, där denne kontinuerligt måste beakta sitt bemötande för att behålla ett professionellt förhållningssätt. Begreppet professionellt förhållningssätt kan upplevas svårt att sätta ord på, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhållningssätt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjälpmedelsområdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjälp av Giorgi´s fenomenologiska analysmetod.

Detta arbete är en studie och syftar till att ta reda på hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhållande till Skolverkets allmänna råd och rekommendationer i frågan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat på hur det praktiska arbetet på fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte är tillräckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsätter med andra ord att den verksamhet som bedrivs är en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hänsyn till resursfördelning, storlek på barngrupper och lämnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat på Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sätt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning.

Den teoretiska utgångspunkten för denna teoriutvecklande studie ligger iGaltungs resonemang om det utökade våldsbegreppet och det strukturella våldet.Vi utvecklar här en egen metod för mätning av strukturellt våld som vi sedan applicerar på alla stater för vilka det finns tillgänglig statistik. Det strukturella våldet i vår empiriska undersökning utgörs av en politisk, en ekonomisk och en kulturell del. Syftet med studien är att undersöka om det föreligger någonkoppling mellan strukturellt våld och intern väpnad konflikt och om det i så fall går att förutspå utbrott av inbördeskrig. Särskild vikt läggs vid de fall som i vår undersökning avviker från vår förförståelse om sociala orättvisor och inbördeskrig. Dessa fall leder oss fram till en slutsats om hur metoden kan vidareutvecklas för att bättre förklara samband mellan strukturellt våld och utbrott av inbördeskrig..

Simulering är ett viktigt verktyg för verifiering och validering. Tid och pengar kan sparas om simulering kan användas istället för flygprov. För att simuleringen ska ge korrekta resultat krävs korrekta modeller. I denna rapport presenteras en ny modell för JAS39 Gripens hjälpkraft- och motorstartssystem, APESS. Målet med arbetet var att skapa en mer avancerad modell av APESS och dess kontrollenhet APECU.

Fossila bränslen är ändliga resurser och FMV menar i sin Tekniska Prognos 2013 att Försvarsmakten redan nu bör planera för en omställning till alternativa tekniker till dagens förbränningsmotor. Den teknik som verkar mest lämplig som interimslösning mellan framtidens vision om ren eldrift och förbränningsmotorn är elhybridteknik. Uppsatsen undersöker hur Försvarsmaktens logistikfunktion påverkas om bandvagnssystemet skulle övergå till seriehybridteknik. Uppsatsens ansats är kvalitativ med en kombination av textstudier, intervjuer samt ett frågeformulär som besvaras av totalt tre personer fördelat på Amf1, FMTS och I19 där samtliga innehar mångårig erfarenhet av bandvagnssystemet. Formulären kompletteras med intervjuer med dessa personer samt personer på BAE Systems som bidrar med teknisk expertis.

Sexuellt våld har förekommit frekvent i krig genom historien. På senare år har FN publicerat en rad olika publikationer som fastslår att sexuellt våld förekommer som taktik och strategi i krig. Detta är intressant ur ett krigsvetenskapligt perspektiv, inte minst med tanke på att detta är något som Svenska förband kan komma att möta i en kommande insats. Uppsatsen syftar till att beskriva hur sexuellt våld kan ta sig form i väpnade konflikter samt att undersöka hur sexuellt våld kan betraktas som strategi och taktik. Förhoppningen är att uppsatsen ska belysa infallsvinklar och aspekter av ämnet som behöver mer forskning.Studien bygger på kvalitativ analys och utgår från ett källmaterial bestående av litteratur.Uppsatsen kategoriserar och problematiserar begreppet sexuellt våld och visar att sexuellt våld har ett samband med både strategi och taktik på ett direkt och ett indirekt sätt.