Denna uppsats utreder huruvida EG-domstolen kan utnyttja sitt tolkningsutrymme utan att övertrÀda den givna och tagna kompetensen. Syftet Àr att analysera och diskutera EG-domstolens tolkningsutrymme ur ett rÀttsteoretiskt perspektiv. Det tolkningsutrymme som avses Àr den behörighet EG-domstolen har enligt EG- fördraget och den utvidgade befogenheten som EG-domstolen har givit sig sjÀlv. För att nÄ detta mÄl mÄste en utförlig beskrivning göras av: EU:s institutioner, kompetensfördelningen enligt EG-fördraget, EG-rÀttens kÀllor, de viktigaste allmÀnna principerna, de relevanta ?rÀttslÀrorna? samt den kompetensfördelning som har utvecklats tillföljd av EG-domstolens agerande.

Varje dag drabbas mÀnniskor av ohÀlsa och en del behöver uppsöka akutsjukvÄrd för att fÄ hjÀlp att bemÀstra sin situation. Det Àr av stor vikt att fÄ information om sin situation, diagnos, behandling och egenvÄrd för att klara av sin ohÀlsa. Enligt den svenska HÀlso- och sjukvÄrdslagen och enligt riktlinjer frÄn Socialstyrelsen Àr vÄrdpersonal skyldig att ge patienter information. Att fÄ information har enligt tidigare studier ett nÀra samband med att kÀnna delaktighet i sin vÄrd och med högre patienttillfredsstÀllelse. Syftet med den hÀr litteraturöversikten var att undersöka betydelsen av att fÄ information som patient pÄ en akutmottagning.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa pedagogers syn pÄ erfarenhetspedagogik och anvÀndandet av elevers populÀrkultur i undervisningen. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ skolor i omrÄden som skilde sig geografiskt, ekonomiskt, akademiskt och kulturellt. Materialet samlades in genom intervjuer med sex stycken pedagoger samt en enkÀtundersökning bland 57 elever pÄ dessa skolor. Inledande kapitel behandlar begreppsförklaring och vad tidigare forskning sÀger angÄende erfarenhetspedagogik och populÀrkultur i undervisningen. Undersökningarna visade att pedagogerna inte anvÀnde elevernas vardagsintressen som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka samt kritiskt granska grunderna för förvarstagande enligt UtlÀnningslagen 10 kap. 1 §. Med diskursanalytisk utgÄngspunkt studerades förvarsbeslut i relation till samhÀllskontexten. Undersökningen fokuserade pÄ hur besluten motiverades, hur de förvarstagna och andra aktörer konstruerades i besluten samt vilka diskurser vi fann. Materialet bestod av 29 domstolsbeslut om förvar frÄn Migrationsdomstolen i Göteborg vilka analyserades med hjÀlp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella analysmodell.

I de fall enskilda aktieÀgare tillfogas skada, genom organledamots handlande, innehar dessa rÀttigheten att pÄkalla skadestÄndsansvar enligt 29:1 1 st. 2 men. ABL. I den svenska rÀttstillÀmpningen ter sig dock tillÀmpningen av paragrafen, i samband med indirekta skador, problematisk. Problematiken hÀnför sig till vilka regler, vars ÄsidosÀttande, aktualiserar tillÀmpningen av paragrafen tillsammans med aktieÀgares talerÀtt.TvÄ tolkningar kan i fallet identifieras, vilka framförts inom doktrinen, varvid en begrÀnsad och en mer liberal.

Denna studie Àr en beskrivning av tvÄ socialtjÀnsters olika handlÀggningsstrategier i samband med att de lÀmnar upplysningar till domstolen i mÄl om vÄrdnad, boende och umgÀnge och motiven till de olika strategierna. VÄrdnadstvister som tas upp i domstol Àr en lÄng process och kan vara pÄfrestande bÄde för barnet och förÀldrarna. Om förÀldrarna i en vÄrdnadstvist vÀnder sig till domstolen involveras Àven socialtjÀnsten. Detta dÄ domstolen enligt FörÀldrabalken ska begÀra in upplysningar om barnet och förÀldrarna frÄn socialtjÀnsten. Inför dessa upplysningar vÀljer vissa kommuner att samtala med förÀldrarna medan andra kommuner inte gör det.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar ett utav de viktigaste besluten en mÀnniska tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning Àr det svÄrt att reda ut orsaksamband eftersom det Àr mÄnga olika faktorer som pÄverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den hÀr studien bekrÀftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan pÄ yrkesvalet.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och analysera de uppfattningar som pedagoger pÄ resurskola/skoldaghem har betrÀffande deras arbetssÀtt och förhÄllningssÀtt i mötet med sju- till tolvÄriga flickor respektive pojkar. Vi har Àven ett delsyfte, dÀr vi vill undersöka hur delar av respektive organisation ser ut samt vad denna kan innebÀra för pedagogerna och eleverna. Vi intervjuade sex pedagoger frÄn tre olika resursskolor samt fyra förÀldrar. Sammanfattningsvis visar vÄrt resultat att det enligt bÄde pedagoger och förÀldrar, skett en positiv utveckling för de fyra elever/barn som ingÄtt i vÄr studie. I det stora hela arbetade och förhöll sig pedagogerna lika mot bÄde pojkar och flickor.

SyfteSyftet med föreliggande studie var att försöka klargöra om stötvÄgsbehandling har nÄgon effekt pÄ smÀrta och handgreppstyrka hos patienter med lateral epikondylalgia.FrÄgestÀllningar1. Har stötvÄgsbehandling nÄgon effekt pÄ smÀrta hos patienter med lateral epikondylalgia, i sÄ fall vilken?2. Har stötvÄgsbehandling nÄgon effekt pÄ handgreppsstyrka hos patienter med lateral epikondylalgia, i sÄ fall vilken?MetodSökning av litteratur utfördes i PubMed, Cochrane, Cinahl och PEDro.

IAS 41 Àr en vÀrderingsstandard för Jord- och skogsbrukstillgÄngar. Detta innebÀr att alla jord- och skogsbrukstillgÄngar ska redovisas till verkligt vÀrde vid varje bokslutstillfÀlle. IAS 41 har funnits sedan tidigare men sedan IASC blev IASB sÄ har den reviderats. Den har bÄde fÄtt visst nytt innehÄll samt en del av det gamla har behÄllits. Den största förÀndringen Àr dock att tillgÄngen ska vÀrderas till verkligt vÀrde istÀllet för anskaffningsvÀrde.Vi har i denna uppsats valt att titta pÄ hur aktiva inom branschen har sett pÄ IAS 41 innan, under och efter förÀndringen i standarden.

I takt med att inköp har fÄtt en allt mer betydande roll inom företag krÀvs det ocksÄ att strategier för inköp utformas pÄ ett sÀtt som möjliggör att de kan efterlevas och följas upp, framförallt nÀr det rör sig om koncernövergripande strategier som krÀver samordning. I dagslÀget Àr det inköpsrÄdet pÄ Saab som styr över och samordnar projekt och initiativ som sker inom inköp. InköpsrÄdet ansvarar Àven för framtagandet av inköpsstrategier och arbetet utifrÄn dessa för hela koncernen. En första klassificering av Saabs leverantörer utefter Kraljics matris genomfördes Är 2010 och i samband med detta har ett ökat intresse pÄvisats för att pÄ ett differentierat sÀtt mÀta och följa upp leverantörer. Syftet med studien Àr dÀrmed att se vilka Key Performance Indicators (KPI:er) som Àr tillÀmpliga i en indelning av leverantörer enligt Kraljics matris, det vill sÀga om olika KPI:er Àr fördelaktiga för att genomföra mÀtning och uppföljning av olika typer av leverantörer enligt Kraljics matris.En betydande slutsats med indelning av KPI:er enligt Kraljics matris Àr att studien ska pÄvisa vilka mÀtetal som Àr mest vÀsentliga att ha vid uppföljning av leverantörer kopplade till respektive kvadrant i Kraljics matris.

I denna uppsats utreds och analyseras om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, utvidgningen av kretsen skadestÄndsberÀttigade enligt 33 § konkurrenslagen kan förvÀntas pÄverka de konsumenter som dÀrmed omfattas, samt hur företag kan komma att agera efter lagÀndringen. Syftet Àr Àven att, i förhÄllande till de slutsatser om lagÀndringens betydelse som presenterats i förarbetena samt de i uppsatsen framförda slutsatserna, analysera hur dessa samtliga slutsatser förhÄller sig till en effektiv tillÀmpning utifrÄn perspektiv om ekonomisk effektivitet och rÀttssÀkerhet.De slutsatser som nÄs i uppsatsen Àr huvudsakligen att konsumenter Àven efter lagÀndringen kommer att ges för fÄ incitament för att de skall finna det vÀrt anstrÀngningarna att tillvarata sin skadestÄndsrÀtt. Varken förarbetenas mÄl om en mindre skillnad i rÀttskyddet mellan företag och konsumenter, eller strÀvan efter en ökad ekonomisk effektivitet kommer sÄledes att uppnÄs. Sammanfattningsvis Àr det sÄledes tveksamt om lagÀndringen bidrar till en mer effektiv rÀttstillÀmpning av skadestÄndsparagrafen..

TillvÀxten av multinationella företag i kombination med dagens globala konkurrens tycks bidra till ett ökat intresse kring utlandsstationeringar. Trots att flertalet undersökningar visat att utlandsstationerad personal Àr vÀrdeskapande för organisationen, har frÄgor uppstÄtt kring de problem som utlandsstationeringar tycks medföra. SvÄrigheter kring hanteringsprocessen av utlandsstationeringar Àr allt mer pÄtagliga och förtidsavbrutna utlandsstationeringar ökar. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att genom en litteraturstudie kartlÀgga de frÀmsta orsakerna till varför utstationeringsuppdrag ibland avbryts i förtid samt att finna lösningar pÄ hur företag kan undvika att sÄ sker. Resultatet av studien visar att de frÀmsta orsakerna till varför utlandsstationeringar avbryts i förtid Àr pÄ grund av att multinationella företag; inte beaktar alla de aspekter i urvalsprocessen som krÀvs för att uppnÄ en lyckosam utlandsstationering, inte ser betydelsen av att förbereda utlandsstationerade för vad som komma skall samt inte har i beaktning att familjeförhÄllanden kan pÄverka utlandsstationeringens slutresultat.

Syftet med studien var att undersöka hur individer med olika roller inom en fotbollsförening för unga talanger upplever motivationsklimat. För att skapa förstÄelse för begreppet motivation i en fotbollsförening har följande frÄgestÀllningar anvÀnts; hur upplevs klimatet i verksamheten, vad upplevs vara tillfredsstÀllande prestationer samt hur upplevs att tillfredsstÀllande prestationer uppnÄs? I studien deltog tio manliga respondenter (m=36,4 Är, Sd=16,9) med olika roller kopplade till idrottsverksamhetens talanglag. Respondenterna grupperades enligt följande: spelarrepresentanter, ledarrepresentanter och föreningsrepresentanter. Intervjuer genomfördes utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide baserad pÄ studiens syfte.

Det Àr av stor vikt att vÄrdpersonal har goda kunskaper nÀr det gÀller bemötandet av kvinnor som blir utsatta för vÄld, eftersom sjukvÄrden oftast Àr den första eller enda instans som kvinnan kommer i kontakt med. Det framgÄr enligt undersökning att nÀstan 50 % av alla kvinnor över 15 Är har nÄgon gÄng utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt vÄld av sin partner. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar vÄrdpersonals möte med vÄldsutsatta kvinnor. Metoden som anvÀndes var innehÄllsanalys av vetenskapliga studier enligt Burnard. Resultatet visar att viktiga faktorer som pÄverkar mötet Àr rÀdsla hos vÄrdpersonal, frustration och brist i kunskap nÀr det gÀller kvinnovÄld och hur man skall kommunicera med kvinnan pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.