Idag finns ett flertal checklistor och handböcker om hur man kan tillgÀnglighetsanpassahygienutrymmen. Arkitektgruppen i GÀvle AB tycker dock att det inte finns nÄgot braalternativ som kan fungera som en anvÀndbar lathund för arkitektkonsulter. Ett hjÀlpmedelsom kan spara tid och kraft i deras tillgÀnglighetsarbete. De anser ocksÄ att de rÄd ochanvisningar för dimensionering av hygienutrymmen som finns idag Àr för lÄsta viddimensionerna 2,20x2,20m och skulle behöva utredas.Syftet med detta arbete Àr att förenkla arbetet för konsulter vid planering för bÀttretillgÀnglighet och anvÀndarvÀnlighet i hygienrum och pÄ sÄ vis spara tid vid varje tillfÀlle.MÄlet Àr att skapa ett hjÀlpmedel som dels ska kunna fungera som ett förfrÄgningsunderlag förtotalentreprenad och dels utreda dimensionsbehoven i hygienutrymmen.Arbetet utgjordes till stor del av litteraturstudier i form av faktaböcker, forskningsstudier ochstandarder för att skapa ett underlag för uppgiften. Resultatet Àr en kombination av planer ochelevationer med förklarande texter framstÀllda i Autodesk AutoCAD Architecture 2009 ochmed ytterligare och mer utförliga beskrivningar i rapporten.Resultatet bestÄr av tvÄ delar.

Högre byggnader i Sverige stabiliseras vanligen med vÀggar som dimensioneras för att uppta bÄde skjuv- och tryckkraft, sÄ kallade ?Shear-Walls? eller stabiliserande vÀggar. Vid dimensionering av dessa element refererar den aktuella normen, SS-EN 1992-1-1 (EK2) till fackverksmetoden. DÄ det rÄder brist pÄ praktiskt applicerbara dimensioneringsregler för fackverksmetoden för stabiliserande vÀggar anvÀnds i dagens lÀge ofta den amerikanska betongnormen, ACI som med sitt enklare och mer praktiska tillvÀgagÄngssÀtt konkurrerar ut fackverksmetoden. Eftersom dessa hus byggs i Sverige ska Eurokoderna tillÀmpas, dÀrför Àr det intressant att veta hur stor skillnaden i bÄde armering, men Àven styvhet blir om bÄda metoderna tillÀmpas pÄ ett vÀggelement.

TrÀbroar blir allt populÀrare. Priset och de korta monteringstiderna gör att det byggs fler och fler broöverbyggnader i trÀ. En trÀbro har en hÄllbarhet och bÀrighet som Àr fullt jÀmförbar med broar i andra material och sedan trÀ som material blivit mindre begrÀnsat i normen sen ett antal Är tillbaka, har trÀ-broöverbyggnader blivit mer representerat ute i samhÀllet. Martinsons TrÀbroar har idag möjlighet att producera likvÀl gÄng- och cykelbroar som avancerade vÀgbroar, anpassade för tung fordonstrafik. Med en broöverbyggnad av fackverkstyp lÀmpar sig bron som gÄng- och cykelbro med spÀnnvidder upp till dryga trettio meter.

Hur konstruktörer dimensionerar knutpunkter Àr olika frÄn konstruktör till konstruktör. Detta gör att knutpunktslösningarna kommer att se nÄgot olika ut beroende pÄ vem som dimensionerar. Beroende pÄ hur konstruktionsarbetet delas upp mellan de inblandade konstruktörerna kan samma typ av knutpunkt utformas med olika lösningar, i olika delar av konstruktionen. Detta resulterar i mÄnga olika ritningar och mycket extra arbete för de företag som tillverkar stÄldetaljer samt montörer. Under examensarbetet har tre konstruktörer intervjuats för att fÄ förstÄelse för vilka val de stÀlls inför under dimensioneringen samt hur de genomför sina berÀkningar.

I början av varje nytt projekt stöter man pÄ de olika alternativ av stomme- och bjÀlklagskonstruktioner som finns att vÀlja mellan, och frÄgan blir ofta vilken alternativ som Àr optimal för den aktuella projekteten.Den optimala lösningen för varje projekt existerar inte, pÄ grund av de olika faktorer och förutsÀttningar som styr projektet, till exempel: ekonomi, typ av byggnad, terrÀngtyp etc.FrÄgestÀllningen i denna rapport Àr om limtrÀ eller betong Àr den mest optimala alternativen som stommaterial i det aktuella projektet.JÀmförelsearbetet utgÄende frÄn förutsÀttningar har gjorts genom att dimensionera delar av ett projekt med bÄde materialen. Fokus har lagts pÄ skillnader i byggnadshöjd, vindstabilitet och grundlÀggningen. Resultaten tyder pÄ om man ska bygga ett kontorshus eller flervÄningshus vore betong mer lÀmpligare alternativ jÀmfört med limtrÀ.Skillnaden i byggnadshöjd finns men Àr förvÄnansvÀrt inte sÄ stor mellan de tvÄ olika stommaterial. Dock skillnaden varierar avsevÀrd nÀr det gÀller bjÀlklagshöjd mellan limtrÀ och betong. Detta pga krav pÄ nedböjning och svikt som stÀlls pÄ limtrÀbjÀlklag.BÄda stommaterial klara vindstabiliteten utan plintar, som Àr ganska intressant speciellt med tanke pÄ limtrÀets lÄga vikt.NÀr det gÀller grundlÀggningen, blev skillnaden betydlig större mellan limtrÀ och betong.Dimensionering enligt Eurokoder har gjorts genom egna handberÀkningar och Àven anvÀndandet av programvaran Strusoft..

I dagens samhÀlle projekteras alltmer komplicerade byggnader, samtidigt som projekteringen av den enskilda byggnaden skall ske i en allt snabbare takt. Detta har onekligen bidragit till att det blivit allt vanligare med datoriserade hÄllfasthetsberÀkningar, som ofta baseras pÄ finita elementmetoden istÀllet för de klassiska handberÀkningmetoderna. FrÄgan som mÄnga dÄ stÀller sig Àr huruvida resultaten skiljer sig Ät mellan de olika berÀkningsmetoderna, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? För att kunna besvara denna frÄga har detta arbete inletts med en genomgÄng av de klassiska handberÀkningsmetoderna, vilka bygger pÄ grÀnslastteori. De viktigaste egenskaperna för varje metod har redovisats och förklaras.

Kranlaster som verkar pĂ„ kranbanor varierar med tiden och kan inte behandlas som statiska laster, detta gör att en statisk berĂ€kning inte Ă€r tillrĂ€ckligt sĂ€ker, dĂ€rför bör kranbalkar utformas pĂ„ sĂ„ sett att den klarar av statiska sĂ„vĂ€l som dynamiska kranlaster.Arbetet valdes efter förstudier som gjordes pĂ„ internet för att fĂ„ grundlĂ€ggande kunskap om Ă€mnet. Informationen söktes pĂ„ svenska, engelska och tyska för att kunna hitta relevanta och pĂ„litliga kĂ€llor som behandlar traverskranbanor enligt eurokod. Tack vare rĂ„d frĂ„n Björn Åsted frĂ„n StĂ„lbyggnadsinstitutet (SBI), kunde en bok pĂ„ tyska hittas. För att kunna jĂ€mföra resultaten anvĂ€nds ett svenskt program CraneGirder EC3 under arbetet.Rapporten innehĂ„ller en berĂ€kningsmodell för en valsad profil balk, berĂ€kningar baserades pĂ„ eurokod ekvationer och föreskrifter vilket var som dimensionerings underlag för arbetet. I denna rapport hĂ€nvisas hur en kranbana skall dimensioneras med hög utnyttjandegrad, ett antal kontroller gjordes för att sĂ€kerstĂ€lla att balken och dess detaljer, sĂ„som rĂ€l och svets Ă€r sĂ€kert utformade mot utmattning och deformation.

En flygplats bestÄr av olika omrÄden och olika aspekter spelar in vid dimensionering av dessa Det Àr av stor ekonomisk och fysisk betydelse att dimensionering av flygplatser görs pÄ ett sÄ optimalt sÀtt som möjligt. Stora delar av flygplatsterminalen har studerats noggrant av Luftfartsverket, men ett omrÄde dÀr endast statiska berÀkningar har gjorts, och sÄledes ingen hÀnsyn tagits till dynamiken, Àr Fordonstrafiken pÄ tillfartsomrÄdet.ProblemVÄr uppgift bestod i att skapa en simuleringsmodell av delar av tillfartsomrÄdet till Luftfartsverket, Modellen skulle ta hÀnsyn till dynamiken, och med hjÀlp av modellen skulle maximalt antal fordon som samtidigt vill befinna sig pÄ angöringsomrÄdet tas fram för taxi och privatbilar AngöringsomrÄdet Àr det omrÄde precis utanför terminalen dÀr uppstÀllningsplatser finns för taxi, privatbilar och bussar för att snabbt lÀmna av eller hÀmta upp passagerare. Modellen skulle vara uppbyggd sÄ att den fungerar bÄde för flygplatser med en terminal och för flygplatser dÀr inrikes och utrikes Àr uppdelat pÄ tvÄ terminalerMetodSom en grund till simuleringsarbetet kartlade vi faktorer som pÄverkar fordonstrafiken pÄ tillfartsomrÄdet, Parallellt under uppbyggnaden av simuleringsmodellen utvecklades ett anvÀndargrÀnssnitt och eftersom det var meningen att modellen skulle anvÀndas av Luftfartsverket sjÀlva sÄ lades mycket arbete ner pÄ att utveckla ett anvÀndargrÀnssnitt dÀr Luftfartsverket lÀtt kan lÀgga in och variera indata till modellen Simuleringsmodellen förÀndrades under arbetets gÄng och det hela slutade med tvÄ modeller, en generell modell som fungerar pÄ de flesta flygplatser och en modell som var visuellt anpassad för LandvetterResultatFör Landvetter och Norrköping flygplats har vi tagit fram vÀrden för maximalt antal fordon vid angöringen för privatbilar och taxibilar. Dessa vÀrden Àr framtagna för olika scenarier i framtiden, pÄ Landvetter för 4, 5 och 6 miljoner Ärspassagerare samt pÄ Norrköping flygplats för Ären 2005 och 2010. Simuleringsmodellen passar bÄde för flygplatser med en respektive tvÄ terminaler Resultaten skilde sig ganska markant ifrÄn de tidigare statiska berÀkningarna, vilket frÀmst beror pÄ att i de statiska berÀkningarna sprids fordonsflödet ut jÀmnt pÄ en timme och bryr sig inte om de riktiga flödestopparna..

Interest in the implementation of AGV-systems (Automated Guided Vehicle) has in recent decades increased. The reason is that it allows companies to perform reliably and secure internal transport while reducing the need of personnel. It is one of todays most advanced and complex material handling system that can independently make their own decisions regarding flow paths and traffic control. An AGV-system consists of transport units carrying cargo from point A to point B, and communicates using a computer.The purpose of this study is to develop a model on how to proceed in order to design an AGV system in heavy industry. The model is tested by a case study of a company in the metal industry to determine if the model works and gives the correct result.

Den förste januari 2011 blev det obligatoriskt att i Sverige följa dimensioneringsförskrifterna Eurocode 7 vid dimensionering av geokonstruktioner. Eurocode Àr ett resultatet av det Europeiska standardiseringsorganet CEN?s arbete med att ta fram gemensamma regler för hela Europa.Eurocode ersatte BKR som tidigare var de normativa föreskrifterna som gÀllde i Sverige och med detta skifte startades arbetet med att implementera de nya reglerna fullt ut bland de svenska konstruktörerna.PÄ uppdrag av ett lokalt företag har det jÀmförts och lokaliserat Àndringar som gjorts mellan de nya reglerna i bilaga D och de regler som ska appliceras i Sverige. Det har Àven konstruerats ett berÀkningsprogram som dimensionerar grundfundament enligt de nya reglerna som föreskrivs i Eurocode 7, utifrÄn IEG?s hÀnvisningar.Resultatet frÄn undersökningen visar att de nya dimensioneringsföreskrifterna frÄn EU inte innebar en sÄ stor skillnad frÄn BKR?s regler som först troddes utan den gav stor frihet till att rÀkna med de metoder som respektive land sjÀlva vÀljer.

Det hÀr examensarbetet har genomförts i samarbete med Consultec i UmeÄ. PÄ företaget fanns ett behov av attredovisa programmet StatCon?s utrÀkningar i form av handberÀkningar och att presentera vad programmetrÀknar. Programmet i frÄga Àr ett dimensioneringsverktyg för balkar och pelare i olika material, det finns Àvenandra funktioner som balkskor, skarvar och traversbalkar. StatCon anvÀnder sig av eurokoder och det Àr enligtdessa handberÀkningarna har gjorts.

Arbetet redovisar möjligheterna att hÀnga upp tyngre vattenledningar i en Àldre industrilokal dÀr en Àldre byggnadsstandard anvÀndes vid uppförandet.Ett flertal alternativ har tagits fram och dÀr de mest lÀmpade har arbetats vidare genom att jÀmföra fördelar och nackdelar..

FyrpÄlsfundament har traditionellt utförts med uppbockad jÀmnt fördelad rutarmering. Efter införandet av de europeiska konstruktionsreglerna, Eurokoderna, rekommenderas att en fackverksmodell tillÀmpas vid dimensionering av pÄlfundament. Normalt appliceras en fackverksmodell med tryckstrÀvor som gÄr frÄn pelare ut till respektive pÄle och med dragband mellan pÄlarna. Armeringen utförs som slutna slingor koncentrerat mellan pÄlarna. Entreprenör föredrar den jÀmnt fördelade rutarmeringen dÄ utförandet av den armerade betongplattan underlÀttas.I det hÀr examensarbetet undersöks en alternativ fackverksmodell som förvÀntas ge en spÀnningsbild som motiverar en jÀmnare utbredd armering i betongplattans underkant samtidigt som alla dimensioneringskrav i brottgrÀnstillstÄnd Àr uppfyllda.

PiteEnergi planerar en utbyggnad av nÀrvÀrmen i NorrfjÀrden, en by utanför PiteÄ. Utbyggnaden bestÄr av att knyta ihop de tvÄ befintliga nÀrvÀrmenÀten med en kulvert samt att börja elda med biobrÀnsle istÀllet för el och olja som tidigare. I detta examensarbete behandlas dimensionering av fastbrÀnslepanna och kulvert samt ekonomisk kalkyl med kÀnslighetsanalys..

I dagens samhÀlle stÄr allt fler ungdomar utan arbete och den senaste tiden har ordet anstÀllningsbarhet synts mer och mer i media. Dimensionering av utbildningsplatser regleras i Sverige genom att det Àr elevens första hands val som styr. Matchningen mellan elevernas val av utbildning och arbetsmarknadens behov stÀmmer inte överens inom frisörbranschen. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur representanter frÄn frisörbranschen ansÄg att utbildning och arbetsklimatet pÄverkats av den rÄdande dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör. Hur pÄverkas utbildningsmarknaden och företagsklimatet av de politiska besluten? De elva informanterna som intervjuades gav en bra bild hur de upplever dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör.