Syftet med mitt arbete är att undersöka vägledningen i den statliga verksamheten Arbetsförmedlingen och i den kommunal verksamhet Vägledningscentrum. Jag vill även undersöka hur dessa verksamheter styrs och vad som är deras övergripande mål. Ur ett vägledarperspektiv vill jag också undersöka hur vägledaren upplever, genomför och uppfyller deras övergripande mål gentemot samhällets samt individens behov. Även skillnaden i dessa två verksamheter skall diskuteras och analyseras. Studien syftar på att undersöka ur vägledarperspektiv hur vägledaren hanterar dilemmat att vara den sökandes ombud och samtidigt samhällets representant. Jag valde att undersöka vägledarens arbete i två olika verksamheter, Arbetsförmedlingen och Vägledningscentrum.

Hiphopen har i alla dess tider varit en mansdominerad musikgenre och bransch men detta har under de senaste åren kommit att förändras, inte minst inom den svenska kontexten. Svensk hiphop karakteriseras idag av en utpräglad feminism, då till exempel det kvinnliga kollektivet Femtastic har växt fram. Att kvinnor idag har en minst lika stor roll som män inom den svenska hiphopen och att denna har en stark relation till feminism, visar på att den sexism vänd emot kvinnor som har präglat många raptexter skrivna av män här har kommit att förlora sin popularitet. Vi har genom att använda Edleys kritiska diskurspsykologi undersökt hur svenska kvinnliga rappare uttrycker sig och positionerar sig själva och andra i sina låttexter utifrån aspekterna kön och sexualitet, aspekter som manliga rappare ofta har använt vid beskrivning av kvinnor. Vi har med hjälp av tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, ideologiska Dilemman och Judith Butlers begrepp subversivitet kunnat urskilja olika mönster i konstruktioner av kön och sexualitet och funnit att artisterna i fråga många gånger agerar på ett sätt som bryter eller frångår köns- och sexualitetsbundna normer.

Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka hur lokaltidningsjournalisten bygger sin roll som journalist på en lokaltidning och dennes konstruktion av vad man kan kalla "synen på yrket" eller rollen. En samling lokaltidningsjournalister, med placering på tre olika lokaltidningar i Östergötland, medverkar i uppsatsen. Genom användandet av fokusgruppsmetoden, en kvalitativ forskningsmetod byggd kring samtalet, har informanterna uppmuntrats att tala om sitt arbete och rollen som lokaltidningsjournalist. Utgångspunkten för samtalen i fokusintervjuerna har varit fyra noveller om en fiktiv lokaltidningsjournalists vardag..

Titel: ?Barns bästa vid vårdnadsöverflyttningar? ? En studie av domar från tingsrätten.Författare: Jenny OlssonSyfte: Syftet med studien är att undersöka konstruktionen av barns bästa i tingsrättens domar gällande vårdnadsöverflyttningar. En del av syftet handlar även om att belysa eventuella Dilemman kopplat till begreppet barns bästa i domarna samt undersöka hur dessa Dilemman hanteras.Frågeställningar: Hur konstrueras barns bästa i domarna? På vilket sätt kan man utläsa ett dilemma mellan kontinuitetsprincipen och återföreningsprincipen?Teoretiskt synsätt: Studien grundar sig på ett socialkonstruktionistiskt synsätt som präglar hela studien och även återfinns i studiens syfte och frågeställningar.Metod: Studien är en kvalitativ källanalys där domar från tingsrätten angående vårdnadsöverflyttningar är den gällande källan. De inhämtade domarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka Dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka möjligheter och Dilemman som uppstår när tre lärare medierar begrepp i matematik med hjälp av olika artefakter. Syftet är också att, genom det sociokulturella perspektivet, synliggöra vad dessa artefakter ger för möjligheter till begreppslärande för alla elever.Teori: För att undersöka möjligheter och Dilemman när lärare medierar, d.v.s. förtolkar eller representerar begrepp i matematik, fokuserades i denna studie både verbala och fysiska handlingar i samspelet mellan lärare och elever. Som stöd i denna undersökningsprocess användes begrepp ur det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses användandet av artefakter som mediering av kunskap och utveckling.

Självmord erkänns som ett stort folkhälsoproblem i många länder. Enligt världshälsoorganisationen är det årligen upp emot en miljon människor som tar sitt liv världen över. Årligen begår cirka 1100 människor i Sverige självmord. Det är ungefär tre självmord om dagen. I den prehospitala vården möter ambulanssjuksköterskor ofta patienter med psykisk ohälsa.

Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård är ett område som under de senaste åren blivit allt vanligare, både rikstäckande såsom Sjukvårdsrådgivningen och lokalt inom t.ex. primär- vård. Idag, år 2011, kan nästan alla invånare i Sverige nå hälso- och sjukvården via telefon genom att ringa kortnumret 1177. Sjuksköterskors arbetsuppgifter inom telefonrådgivning innebär att bedöma vårdbehov, ge egenvårdsråd, ge stöd och information, utbilda samt rekom-mendera och samordna vårdresurser. Syftet med detta examensarbete var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbete med telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård genom att ställa frågorna: vilka svårigheter och begränsningar finns det i telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård och vilka strategier och stöd använder sig sjuksköterskor av för att kom-pensera dessa svårigheter och begränsningar? Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska Dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar dokumentationens betydelse för den pedagogiska verksamheten och hur de arbetar med dokumentation i det dagliga arbetet för att främja elevernas lärande. Som metod använde vi oss av kvalitativa intervjuer där två pedagoger i förskolan, två pedagoger i förskoleklass och två pedagoger i grundskolans tidigare år (år 1-5) deltog. Resultatet åskådliggör att pedagogerna visar både kunskap och intresse vad det gäller pedagogisk dokumentation samtidigt som det framgår att det finns Dilemman i dokumentationsarbetet. Tidsbristen ses som ett problem och det framkommer även att skolans dokumentation till stor del är resultatstyrd..

I det dagliga mötet med elever ställs lärare inför utmaningar som kräver att läraren besitter en förmåga att ta ställning, både etiskt och moraliskt. Dessa utmaningar kan vara av det slaget att de resulterar i en konflikt. Denna konflikt blir ett dilemma då läraren tvingas göra avvägningar mellan olika etiska och moraliska hänsyn, i syfte att hantera situationen. Hanteringen av ett dilemma fodrar en god etisk medvetenhet. En etisk medvetenhet förutsätter ett ansenligt kunnande inom professionens yrkesetik.

Sammanfattning (MB och AA)Distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med varierande arbetsuppgifter och inom olika verksamheter bland annat med hemsjukvård. Patientens hem blir en arbetsplats, som på olika sätt kan påverka arbetsmiljön. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter om och upplevelser av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvård hos distriktssköterskor/sjuksköterskor med kort respektive lång yrkeserfarenhet. En empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats gjordes. Fem deltagare med kort yrkeserfarenhet intervjuades samt sex deltagare med lång yrkeserfarenhet.

Det är väl känt att mediebranschen befinner sig i en tid av förändring. Tidningsredaktionernas ekonomiska situation har blivit allt sämre, och såväl frilansarvodena som andelen fasta anställda har minskat. När journalistiken inte betalar sig, kan frilansjournalister tvingas till alternativa ekonomiska lösningar. Sidouppdrag inom pr är en variant på sådana.  Syftet med vår studie var att ta reda på vilka incitament som fanns för att som frilansjournalist börja ta pr-uppdrag, samt hur de tillfrågade förhöll sig till sina dubbla yrkesroller.

Denna studies syfte är att utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv undersöka biografiska motsättningar i en ung förälders självreflexiva berättande på en blogg. Specifikt ämnar denna studie att undersöka motsättningar mellan arbete och familj. Detta görs i ljuset av Giddens teoretiska ramverk över själv-identitet i ett sen-modernt samhälle samt Becks teori om standardiserade biografier därtill Beck & Beck-Gernsheim teori om kärleken som religion i det sen-moderna sekulariserade samhället, för att tala om institutionernas ökade förväntningar på föräldraskap och efterlevnad av den standardiserade biografin. Med hjälp av diskurspsykologiska analysverktyg undersöks hanterande av motsättningar mellan arbete och familj i språket. Därtill undersöks relationen mellan förväntningar på föräldraskap av motsättningar mellan arbete och familj utifrån den unge förälderns situation.

Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer.