Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Bakgrund: Anställda i organisationer möter dagligen etiska Dilemman som de måste ta hänsyn till, därmed krävs det att individen tar ställning till vad som är etiskt och oetiskt i varierande situationer. Denna studie undersöker etiskt förhållningssätt, vilket berör människors moraliska attityder om vad som anses vara rätt och fel. Människor agerar utifrån olika moraliska skäl vilka kan bero på individen eller situationen. Vi vill skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar en anställds etiska förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar anställda att domineras av ett visst etiskt förhållningssätt i den svenska arbetskraften. Metod: Vi har genom moralfilosofiska teorier, tidigare empirisk forskning samt logiskt resonemang skapat teorier om vilka faktorer som påverkar anställdas etiska förhållningssätt. Utifrån dessa teorier har hypoteser härletts som testats empiriskt via ett egenutformat mätinstrument.

Inledning: En revisor ställs i sin profession ofta inför etiska Dilemman och svårigheter därmoralen sätts på prov. Det är då viktigt att revisorn i fråga agerar så etisktkorrekt som möjligt, dels för att lagen faktiskt kräver det men även för attsamhället på många sätt är beroende av att redovisningen i företagen är riktigtutförd. Eftersom det är universiteten och högskolorna runt om i landet somtillhandahåller den utbildning som krävs för att bli revisor så har även de ettvisst ansvar att ge studenterna utbildning inom etik.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella skillnader i det etiskaresonemanget mellan studenter som läser första respektive sista året av sinutbildning med inriktning på redovisning. Författarna avser också att undersökapå vilken nivå studenterna resonerar utifrån Kohlbergs moralutvecklingsteorisamt diskutera vad de eventuella skillnaderna kan bero på.Metod: Författarna intervjuar åtta studenter, fyra förstaårsstudenter och fyrasistaårsstudenter på Handelshögskolan vid Göteborg Universitet. Detta för attse på vilken etisk nivå de resonerar samt om det finns några skillnaderårskurserna emellan.Slutsats: Studien tyder på att det föreligger skillnader mellan de som läser första åretjämfört med de som läser det sista året.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors, patienters och närståendes upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om återupplivning. Vidare var syftet att beskriva hur och i vilken utsträckning patienter och deras närstående gavs möjlighet till delaktighet i beslutet om återupplivning. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade att sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjärt-lung räddning har utforskats av flera forskare. Trots att både Hälso- och sjukvårdslagen i Sverige samt lagar och förordningar i andra länder anger att patienten har rätt till delaktighet och självbestämmande kring beslutsfattandet om sin vård och behandling, så engagerades patienten och dess närstående sällan eller inte alls. Majoriteten av respondenterna/informanterna i flertalet studier ansåg att hänsyn skulle tas till patientens egna önskemål och vara delaktiga i beslutet kring isättande av hjärt- lungräddning eller ej, men i realiteten fattades besluten oftast utan patienten eller de närståendes medverkan.

AbstraktBakgrund: För att vårdas inom sluten tvångsvård ska en allvarlig psykisk störning föreligga. Tvångsåtgärder fick endast ske när det förelåg risk för att patienter skadar sig själv eller andra och då skonsamt och med hänsyn till patienten. Tvångsåtgärder väckte starka känslor, och etiska Dilemman var vanligt förekommande. Tvångsåtgärders inverkan på patienter över tid var oklar, likaså vad som är tvång och inte. Syfte: Belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrisk tvångsvård.

Varje år drabbas cirka 3000 människor av hjärtstopp på sjukhus i Sverige. Behandling vid ett inträffat hjärtstopp är hjärt- och lungräddning, HLR, vilket innefattar bröstkompressioner, inblåsningar och eventuellt defibrillering. Ibland kan det dock bli aktuellt för läkare att i förväg fatta beslut om att inte utföra HLR vid ett hjärtstopp. Detta kan exempelvis gälla patienter som befinner sig i livets slutskede eller om HLR förmodas ge ett dåligt överlevnadsresultat på grund av patientens tillstånd. Två av sjuksköterskans uppgifter är att lindra lidande och främja för en värdig död.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors, patienters och närståendes upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om återupplivning. Vidare var syftet att beskriva hur och i vilken utsträckning patienter och deras närstående gavs möjlighet till delaktighet i beslutet om återupplivning. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade att sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjärt-lung räddning har utforskats av flera forskare. Trots att både Hälso- och sjukvårdslagen i Sverige samt lagar och förordningar i andra länder anger att patienten har rätt till delaktighet och självbestämmande kring beslutsfattandet om sin vård och behandling, så engagerades patienten och dess närstående sällan eller inte alls. Majoriteten av respondenterna/informanterna i flertalet studier ansåg att hänsyn skulle tas till patientens egna önskemål och vara delaktiga i beslutet kring isättande av hjärt- lungräddning eller ej, men i realiteten fattades besluten oftast utan patienten eller de närståendes medverkan.

Nano materials can today be found in a wide range of consumer products and the number of new products on the market is expected to inrease. In the shadow of hope for nano materilas potential in various applications, low awareness of its health and environmental risks is hiding. Furthermore, the knowledge about people´s risk perception of nano materials is limited. Parallel to the situation described above, the scholls meet the challenge of incrasing the scientific literacy. To achieve this goal, skills in argumentation in science studies has been emphasized and the concept of socio-scientific issues has been emerged.

Politiken i Sverige har de senaste åren blivit allt mer medialiserad, vilket innebär att medierna har en stor makt att påverka politiken indirekt eftersom det är via dem som nyheter och information sprids. Inom det politiska området har Public Relations (PR) fått ett allt större utrymme genom dess arbete med organisationer, politiska organ/ aktörer, journalister och media och så vidare. PR-bolagen arbetar i det ?dolda? och det framgår inte alltid för mottagaren att det är en PR-byrå som konstruerat meddelandet. Eftersom PR-byråerna har ett stort nätverk har de således många kontakter, vilket ger dem en viss makt när det gäller olika sakfrågor eftersom de använder sig i hög grad av lobbning för att åstadkomma opinionsbildning och annan påverkan.

Nationella och internationella rapporter visar på hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lärare får kritik för sitt sätt att undervisa. KNUT är ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mål är att få lärare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrågor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehåll lärarna i KNUT- projektet väljer till de pedagogiska planerna utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar på ett antal Dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lärare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen är och forskningen visar även att eleverna inte är överens med lärarna när det kommer till vilket innehåll undervisningen skall ha.

Den psykiska ohälsan ökar hos befolkningen, vilket kan medföra att patienten blir en fara för sig själv eller andra och föranleder tvångsvård. Sjukvården baseras på en humanistisk människosyn med respekt för människans autonomi och värdighet. Detta medför etiska Dilemman när patienten vårdas mot sin vilja. För att på bästa sätt lindra patientens lidande och känslor av kontrollförlust som lätt kan uppstå under dessa vårdförhållanden, så behöver sjuksköterskan insikt om betydelsen av denna vårdform. Därmed är syftet med denna studie att belysa patientens upplevelse av att vårdas mot sin vilja inom ett psykiatriskt kontext, med hjälp av en litteraturstudie.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att analysera skolans inkluderingsproblematik för att se hur två utvalda grundskolor uppfattar och organiserar arbetet med inkludering av särskoleelever. -          Hur uppfattar respondenterna begreppet inkludering?-          Hur upplever biträdande rektorer att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik?-          Hur upplever lärare med specialpedagogisk kompetens att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik?-          Vilka möjligheter respektive hinder ser respondenterna med inkludering av särskoleelever?MetodStudien har en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna valdes genom ett bekvämligt riktat urval. Totalt sett genomfördes fyra intervjuer som varade från 20 minuter upp till 50 minuter med två biträdande rektorer och två lärare med specialpedagogisk kompetens. Intervjuerna spelades in på en diktafon för att därefter transkriberas och följas upp med resultatet utifrån frågeställningarna.ResultatResultatet visar på att begreppet inkludering är svårt att definiera.

Studien syftade till att undersöka hur några lärare i grundsärskolan och yrkesverksamma på barn- och ungdomshabiliteringen ser på samverkan dem emellan. Forskningsfrågorna var: Hur upplever och beskriver de samverkan med den andre parten? Vad har de för behov av samverkan med varandra? Vilka förutsättningar har de för samverkan? I studien gjordes tio semistrukturerade intervjuer med klasslärare i grundsärskolan, inriktning träningsskola, samt med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger på barn- och ungdomshabiliteringen. Genom en kvalitativ innehållsanalys med tolkning utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell framkom fyra teman: Olika former av träffar och deltagare, Dilemman i samverkan, Elevens lärande och utveckling i ett helhetsperspektiv samt Betydelsefulla faktorer. Resultatet visade att de samverkande parterna träffas på olika sätt med utgångspunkt från den enskilde elevens insatser från barn- och ungdomshabiliteringen.

Studien syftade till att undersöka hur några lärare i grundsärskolan och yrkesverksamma på barn- och ungdomshabiliteringen ser på samverkan dem emellan. Forskningsfrågorna var: Hur upplever och beskriver de samverkan med den andre parten? Vad har de för behov av samverkan med varandra? Vilka förutsättningar har de för samverkan? I studien gjordes tio semistrukturerade intervjuer med klasslärare i grundsärskolan, inriktning träningsskola, samt med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger på barn- och ungdomshabiliteringen. Genom en kvalitativ innehållsanalys med tolkning utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell framkom fyra teman: Olika former av träffar och deltagare, Dilemman i samverkan, Elevens lärande och utveckling i ett helhetsperspektiv samt Betydelsefulla faktorer. Resultatet visade att de samverkande parterna träffas på olika sätt med utgångspunkt från den enskilde elevens insatser från barn- och ungdomshabiliteringen.

Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och Dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju.