Denna studie handlar om hur förskollÀrare uppfattar estetiska lÀrprocesser. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra aktiva förskollÀrares uppfattning om estetiska lÀrprocesser i förskolan och hur dessa kan uppnÄs. Studien utgÄr frÄn en empiriinsamling baserad pÄ intervjuer. Intervjuerna, utifrÄn en kvalitativ forskningsansats, visar att de intervjuade förskollÀrarna har olika förestÀllningar om vad estetiska lÀrprocesser innebÀr.

Syftet med denna uppsats Àr att visa hur nÄgra lÀrare i grundskolan tolkar sitt uppdrag att undervisa om energi. I bakgrunden beskrivs nÄgra faktorer som kan styra lÀrarnas tÀnkande om energiundervisningen och tvÄ olika synsÀtt, som lÀrare kan ha pÄ hur energiundervisning bedrivs. De bÄda synsÀtten kallar jag naturvetenskapligt och samhÀllsvetenskapligt synsÀtt. Undersökningen bestÄr av en enkÀtdel och en intervjudel och dessa styrs av mina tvÄ forskningsfrÄgor: 1. Vilka syften har nÄgra lÀrare med sin energiundervisning? 2.

Det hÀr examensarbetet Àr en textstudie som handlar om filmens plats i svenskÀmnets lÀrome-del för gymnasieskolan. MÄlsÀttningen med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur filminslag anvÀnds i lÀromedel som utkommit under de senaste Ären, i relation till vad som stÄr i lÀroplan, kursplan och i andra artiklar frÄn skolverket. Uppsatsen behandlar filmbilder, filmtips, analysverktyg, övningsuppgifter och alla andra inslag av film som kan upptÀckas i de undersökta lÀromedlen.Kursplanen, och andra publikationer frÄn skolverket, omfattar ett vidgat textbegrepp och uppmuntrar en ökad anvÀndning av film, dessutom ges tydliga signaler om hur viktig filmen Àr i skolarbetet och vid de nationella proven. Det vidgade textbegreppet medför att uppsatsen mÄste förhÄlla sig till ?literacybegreppet? och i viss mÄn till den moderna receptionsforskningen.

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

Denna studie handlar om perenner och annueller i norra Sverige och vilka för- och nackdelar, kostnader och vÀrden de har. Annueller lever bara en sommar. Det innebÀr att de mÄste köpas in och planteras varje Är och sedan slÀngas efter varje sÀsong. Detta kan tyckas vara ett kortsiktigt sÀtt att pryda en stad, men varför anvÀnds de dÄ i sÄ stor utstrÀckning? Kan perenner som överlever frÄn Är till Är ersÀtta annuellplanteringarna utan att göra avkall pÄ estetiken? Vilken vÀxtgrupp Àr dyrare att köpa och sköta? Dessa frÄgor besvaras i detta arbete. För att kunna göra utrÀkningar av inköpskostnader gjordes tvÄ utformningsförslag, ett för perenner och ett för annueller. Dessa tvÄ förslag Àr lika stora och bÄda innehÄller vÄrflor för att vara jÀmförbara.

Undersökningen Àr inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter ligger till grund. Denna studie utgÄr frÄn tvÄ övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallÀrare i skolan anvÀnder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut.

Studien syftar till att granska fyra svenska morgon- och -kvÀllstidningars skildring av krisen pÄ Krim: vad konflikten handlar om, hur de olika parterna avbildas, vilka attribut som knyts till parterna och vilka relationer som beskrivs, för att kunna jÀmföra tidningarnas bild av krisen och se hur hur tidningsrapporteringen sker i kris och krig..

Uppsatsens mÄl Àr att undersöka strategier inom stadsplanering för att skapa ett större miljöengagemang och ett mer miljömedvetet beteende hos mÀnniskor. Detta syftar till att ge landskapsarkitekten verktyg för att kunna pÄverka mÀnniskor till ett större miljöintresse. FrÄgestÀllningar i arbetet Àr: Kan mÀnniskors miljöengagemang och beteende pÄverkas? Hur sker sÄdan pÄverkan? Hur kan miljömedvetenhet pÄverkas genom stadsplanering? Varför anvÀnds inte strategier för ökad miljömedvetenhet mer ofta? Resultatet undersöks genom en litteraturstudie i vilken psykologiska teorier kring miljöengagemang och hur detta engagemang kan pÄverkas beskrivs. Vilka strategier som anvÀnds i praktiken idag tas ocksÄ upp i litteraturstudien. Som ett komplement har Àven tre intervjuer gjorts dÀr kommunanstÀllda stadsplanerare beskriver metoder som anvÀnds inom respektive kommun för att pÄverka mÀnniskors miljöintresse och beteende. För att pÄverka mÀnniskan till en mer miljövÀnlig livsstil kan en sÄ kallad förÀndringsstrategi utformas som dels bör bygga pÄ strategins förutsÀttningar och dels pÄ de faktorer som formar mÀnniskans miljömedvetenhet. De strategier som beskrivs i litteratur och intervjuer kan delas upp i tvÄ grupper, de som syftar till att pÄverka individens miljöengagemang och de som syftar till att pÄverka beteendet hos individen.

Hype Àr inte ett nytt fenomen. Historiskt sett kan man identifiera flera produktlanseringar som lyckats skapa en hype bland mÀnniskor. Vare sig det handlar om en spontan reaktion eller skicklig marknadsföring ÄterstÄr det faktum att vissa produkter sprids betydligt mer Àn andra. Detta tycks leda till ett speciellt beteende hos konsumenterna..

Den hĂ€r essĂ€n handlar om den fria leken i förskolan och pedagogens roll i relation till leken. Jag argumenterar för att pedagogens roll inte Ă€r att stĂ„ utanför leken. Det handlar om att vara delaktig i barnens lek utan att styra eller ta över den. EssĂ€n har sin utgĂ„ngspunkt i tvĂ„ olika berĂ€ttelser dĂ€r jag som pedagog möter leken ur tvĂ„ olika perspektiv, först som deltagare och senare som observatör. Jag reflekterar kring berĂ€ttelsen och min roll som pedagog med hjĂ€lp av pedagogisk forskning om lek (Knutsdotter Olofsson), fantasi (Vygotskij) och om pedagogens betydelse för barnets utveckling i förskolan (Öhman).En problematik pĂ„ förskolan Ă€r de mĂ„nga, oftast onödiga avbrotten vi pedagoger orsakar i barnens lekar och jag funderar i essĂ€n över hur man kan minska dessa avbrott.

Syftet Àr att undersöka orsakerna till varför före detta alkoholberoende kvinnor valde att förÀndra sina liv och hur de fÄtt livet att fungera nyktert. FrÄgestÀllningarna Àr: ? Vilka har varit de bidragande orsakerna till att kvinnorna valde att förÀndra sina liv? ? Har det varit behandlingen, den eventuella eftervÄrden eller andra faktorer som hjÀlpt kvinnorna till ett nyktert leverne?? PÄ vilket sÀtt ser kvinnorna annorlunda pÄ sig sjÀlva och sin kvinnlighet, före och efter behandlingen?Studiens har gjorts genom en kvalitativ metod som bestÄtt av sju intervjuer med kvinnor ur passande mÄlgrupp. Analysen har gjorts utifrÄn tre teman, behandling, nykterheten i vardagen och kvinnlighet. De teorier som anvÀnts har varit genusperspektiv, Kasam, Coping och Bourdieus begrepp kapital, habitus och fÀlt.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att, diskutera trÀskulpturens roll i en medeltida kyrka respektive i en kyrka byggd pÄ 1990-talet. Fokus ligger pÄ skulpturernas nutida roll inom Svenska kyrkan. FrÄgestÀllningarna som jag arbetar efter handlar om vilken relevans/roll som de medeltida skulpturerna har i Hyssna gamla kyrka idag. Arbetet tar ocksÄ upp frÄgan om hur skulpturerna i de bÄda kyrkorna kan tolkas ur en religiös och konstnÀrlig synvinkel. Avslutningsvis behandlar jag frÄgan hur skulpturerna i Lundby nya kyrka har utformats för att passa dagens besökare.Mina metoder för uppsatsen har varit litteraturstudier och enkÀtfrÄgor som skickats ut till personal till de respektive kyrkorna och till konstnÀren, Lars ?Huck? Hultgren.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka om det finns nÄgra för- och nackdelar med samarbetet mellan grundskola och sÀrskolan hur detta samarbete ser ut och om informanterna anser att det gÄr att minska glappet mellan de bÄda skolgÄngarna. Arbetet handlar Àven om vilka konsekvenser det kan innebÀra, inför vidareutbildning och arbetslivet, för en elev som lÀser under sÀrskolans kursplan. Jag har intervjuat tre personer som alla arbetar inom skolan. En arbetar i grundskolan, en i sÀrskolan och en arbetar pÄ sÀrskolans inriktning trÀningsskolan. FrÄgorna jag stÀllde till informanterna handlar om för- och nackdelar med integrering av sÀrskoleelever i grundskolan.

Syftet med denna rapport Àr att förstÄ verksamma förskolepedagogers upplevelser av begreppet matematik. Jag har jÀmfört mina respondenters upplevelser med olika teoretikers teorier och tankar. Anledningen till att jag jÀmfört respondenternas upplevelser av matematik med olika teoretikers Àr för att se om det finns nÄgra kopplingar samt om det finns spÄr frÄn teoretikers pedagogik i förskolan. Jag har Àven undersökt hur pedagogerna anser sig arbeta med matematik, genom att ha anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. I de kvalitativa intervjuerna har jag undersökt om mina respondenter anser sig arbeta medvetet eller omedvetet med matematik samt om hur de arbetar.

Den hÀr studien syftar till att lyfta fram, belysa, tolka och öka förstÄelsen om hur mÀnniskan i det senmoderna samhÀllet lever med en medvetenhet om sin Àndlighet och vilken mening livet fÄr för dem. Som teoretisk och begreppslig referensram ligger den existentiella traditionen. Empirin utgörs av fem sjÀlvbiografier som tolkas och analyseras utifrÄn en hermeneutisk metodansats. SjÀlvbiografierna Àr skrivna av personer som diagnosticerats med en obotlig sjukdom och intrÀtt i evigheten. Resultatet av studien utmynnade i tre faser.