Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Syftet med studien Àr att undersöka kunden och vilka faktorer som Àr viktiga nÀr den handlar klÀder pÄ Internet. Företag och övriga intresserade kan med hjÀlp av denna studie fÄ en ökad förstÄelse av kunden och vilka faktorer som Àr viktiga vid handel av klÀder pÄ Internet. Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning, dÀr slumpmÀssigt valda respondenter fÄtt fylla i en enkÀt. Vi har frÀmst tittat pÄ teorier kring faktorer som pÄverkar kunden vid köp pÄ Internet. Empirin bestÄr av en sammanstÀllning av 100 besvarade enkÀter.

Sammanfattning Lpo-94 Àr lÀrarnas frÀmsta styrdokument, och det Àr ett dokument som har vida mÄl och som Àr öppet för allas olika tolkningar. Min undersökning handlar om detta Àmne, inriktat pÄ frÀmst individualiseringskraven i lÀroplanen. Den Àr uppdelad i tvÄ delar. I den inledande litteraturgenomgÄngen gÄr jag igenom Àldre lÀroplaners syn pÄ individualisering samt de formuleringar om individualisering som finns i Lpo-94. Jag presenteraransvarsfördelningen för skolan och nÀmner kommunaliseringen och den nya ansvarsfördelningen samt de brister som kommunerna har uppvisat i sitt arbete med skolan.

Syftet har varit att pÄ uppdrag av Periallo identifiera vad kunder tycker Àr viktigast ur ett sÀkerhetsperspektiv. Detta har skett genom att besvara frÄgorna vad som Àr viktigt för konsumenterna ur ett sÀkerhetsperspek-tiv nÀr de handlar av smÄ e-handelsföretag och vilka sÀkerhetslösningar samt betallösningar som Àr relevanta för smÄ e-handelsföretag. Vi har Àven undersökt om det Àr vÀrt för ett litet e-handelsföretag att investera i en certifiering. Arbetet har kartlagt betallösningar, sÀkerhetslösningar och certifieringar med hjÀlp av en kritisk litteraturstudie och med en enkÀt, det vill sÀga en kvantitativ metod. Resultatet av undersökningen har visat att de flesta kunderna kÀnner sig trygga nÀr de handlar pÄ Internet.

Bakgrund: AnstÀllda i organisationer möter dagligen etiska dilemman som de mÄste ta hÀnsyn till, dÀrmed krÀvs det att individen tar stÀllning till vad som Àr etiskt och oetiskt i varierande situationer. Denna studie undersöker etiskt förhÄllningssÀtt, vilket berör mÀnniskors moraliska attityder om vad som anses vara rÀtt och fel. MÀnniskor agerar utifrÄn olika moraliska skÀl vilka kan bero pÄ individen eller situationen. Vi vill skapa förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar en anstÀllds etiska förhÄllningssÀtt. Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera vilka faktorer som pÄverkar anstÀllda att domineras av ett visst etiskt förhÄllningssÀtt i den svenska arbetskraften. Metod: Vi har genom moralfilosofiska teorier, tidigare empirisk forskning samt logiskt resonemang skapat teorier om vilka faktorer som pÄverkar anstÀlldas etiska förhÄllningssÀtt. UtifrÄn dessa teorier har hypoteser hÀrletts som testats empiriskt via ett egenutformat mÀtinstrument.

En vanlig syn bland allmÀnheten Àr att Idrott och hÀlsa Àr ett Àmne dÀr elever ska röra pÄ sig och ha kul. NÀr det handlar om att eleverna ska lÀra sig nÄgot handlar det i de flesta fall om formaliserade lekar och spel. MÄnga lÀrare misslyckas med att omvandla styrdokumenten till undervisning som inkluderar alla elever. Synen pÄ Àmnet som mÄnga lÀrare och elever delar Àr att det utgör en kontrast till de mer stillasittande och teoretiska Àmnena. Att eleverna ska fÄ röra pÄ sig, svettas och ha roligt prioriteras i mÄnga fall över att de faktiskt ska lÀra sig.

VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka pedagogers instÀllning till pedagogisk dokumentation som förhÄllningssÀtt och som verktyg för barns och pedagogers lÀrande. Med hjÀlp av intervjuer och en observation pÄ tvÄ olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fÄtt svar pÄ hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lÀrande samt hur pedagogisk dokumentation pÄverkar pedagogers förhÄllningssÀtt. Resultatet visar att informanter i vÄr undersökning frÀmst anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjÀlpa barn att se och utveckla sitt eget lÀrande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssÀtt som frÀmst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har pÄbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte Ànnu utnyttjar alla anvÀndningsomrÄden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i frÄga om att arbeta med vÀrderingar och motverka diskriminering i samhÀllet. Skolan arbetar med likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola dÀr alla behandlas med respekt och pÄ lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta pÄ faktorer som genus och etnicitet Àn sexualitet, vilket Àr en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet Àr att undersöka hur lÀrare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta pÄverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjÀlp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lÀrarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kÀrlek.

Denna uppsats handlar om programmering av autoriggningsverktyg för Maya 2013 som skulle effektivisera animeringsproduktionspipelinen genom att spara tid vid riggningsdelen av animeringspipelinen. Vidare handlar denna uppsats om utvÀrdering av tiden som man kan spara vid anvÀndningen av detta autoriggningsverktyg. Verktyget Àr flexibelt pÄ det sÀtt att den stödjer humanoida karaktÀrer och Àr anvÀndbar för mer Àn mÀnskliga karaktÀrer. Tiden som spenderas att manuellt rigga samma typ av karaktÀrrigg varierar frÄn person till person och det kan ta vÀldigt lÄng tid, dÀrför gjordes en enkÀt som delades ut till deltagare som Àr erfarna inom riggningsomrÄdet. Resultaten av denna enkÀt hjÀlper vid berÀkningen av tiden som kan sparas med autoriggningsverktyg i en animeringspipeline. Resultatet av undersökningen visar att man kan spara tid genom att anvÀnda sig ut av ett autoriggningsverktyg istÀllet för att rigga manuellt.

Inledning: En revisor stÀlls i sin profession ofta inför etiska dilemman och svÄrigheter dÀrmoralen sÀtts pÄ prov. Det Àr dÄ viktigt att revisorn i frÄga agerar sÄ etisktkorrekt som möjligt, dels för att lagen faktiskt krÀver det men Àven för attsamhÀllet pÄ mÄnga sÀtt Àr beroende av att redovisningen i företagen Àr riktigtutförd. Eftersom det Àr universiteten och högskolorna runt om i landet somtillhandahÄller den utbildning som krÀvs för att bli revisor sÄ har Àven de ettvisst ansvar att ge studenterna utbildning inom etik.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera eventuella skillnader i det etiskaresonemanget mellan studenter som lÀser första respektive sista Äret av sinutbildning med inriktning pÄ redovisning. Författarna avser ocksÄ att undersökapÄ vilken nivÄ studenterna resonerar utifrÄn Kohlbergs moralutvecklingsteorisamt diskutera vad de eventuella skillnaderna kan bero pÄ.Metod: Författarna intervjuar Ätta studenter, fyra förstaÄrsstudenter och fyrasistaÄrsstudenter pÄ Handelshögskolan vid Göteborg Universitet. Detta för attse pÄ vilken etisk nivÄ de resonerar samt om det finns nÄgra skillnaderÄrskurserna emellan.Slutsats: Studien tyder pÄ att det föreligger skillnader mellan de som lÀser första ÄretjÀmfört med de som lÀser det sista Äret.

FÀrdplan Flen Àr ett utvecklingsprojekt som drivs av Flens kommun och berÀknas vara klart Är2019. Den negativa utvecklingen inom kommunen med ett allt mer sjunkande befolkningsantal som i sin tur genererar mindra skatteintÀkter har gjort att FÀrdplan Flen inrÀttats. I projektet ligger ett antal delprojekt som bland annat handlar om ortsutveckling och dÀr har kommunen redan börjat arbeta med Malmköping som ett första steg. Ett annat delprojekt Àr Flen 2019 som handlar om att Flens kommun 2012 ska vara klara med en vision som kommer att arbetas fram under 2011 och vara verkstÀlld 2019.I dagslÀget arbetas det ocksÄ pÄ att skapa mer delaktighet mot invÄnarna och de anstÀllda inom kommunen. FÀrdplan Flen Àr intresserad av Open Space och ska utföra workshops med detta tema för att fÄ in invÄnarnas Äsikter.

Uppsatsen handlar om svensk kod för bolagsstyrning och om den innehĂ„ller nĂ„got nytt för företagen som Ă€r registrerade pĂ„ Stockholmsbörsens A-lista. Är nĂ„gra av de viktigaste delarna i Koden redan implementerade och i sĂ„ fall bland alla börsnoterade företag pĂ„ A-listan? Vi har i Delstudie I tagit fram de delar vi anser vara de viktigaste nyheterna i Koden och dĂ€refter i Delstudie II undersökt utifall företagen redan tillĂ€mpar dessa. Detta gjordes genom att vi sammanstĂ€llde en intervjuguide och genomförde semistrukturerade telefonintervjuer. Efter intervjuerna kontaktade vi en expert för att fĂ„ djupare förstĂ„else för intervjuresultaten.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur HIV-positiva mÀnniskor har organiserat sina vardagsliv före och efter att de fÄtt kÀnnedom om sin diagnos. För att kunna förstÄ och analysera deltagarnas vardagslivsuppfattningar har den realistiska livsformsanalysen tillÀmpats.För att kunna förstÄ och förklara förÀndringsprocessen som pÄgÄr inom en individ som har fÄtt kÀnnedom om att han Àr HIV-positiv sÄ har vi tillÀmpat en teori om kris och utveckling. För att kunna besvara syftet med undersökningen sÄ har vi intervjuat personer som vi fÄtt kontakt med via intresseorganisationer och olika nÀtforum.Vi har analyserat och bearbetat de historier som ligger till grund för denna uppsats, vilket har resulterat i tre huvudsakliga slutsatser. Den första slutsatsen handlar om att en individ som gÄtt igenom krisbearbetning av HIV har förstÀrkt sina livsplaner och förtydligat de mÄl som han hade före kÀnnedom. Vi kan alltsÄ argumentera för att HIV har förstÀrkt deltagarnas livsformsideologier.Den realistiska livsformsanalysen har inte beprövats pÄ samkönade par tidigare och det var inte det som var den centrala delen i undersökningen heller men hÀr har ett ovÀntat resultat uppenbarats.

Narkotika problemet i Sverige har ökat markant pĂ„ senare Ă„r. Problemet mednarkotika medför inte bara sjĂ€lva missbruket utan Ă€ven annan brottslighet för attfinansiera missbruket. För att kunna missbruka narkotika mĂ„ste personerna sommissbrukar ha tag i narkotika. Den hĂ€r rapporten handlar om hur narkotikankommer in i landet och vart den kommer in. Sverige har ju Ă„r 2000 fĂ„tt en ny vĂ€gin frĂ„n kontinenten och nu mera sammankopplad med kontinenten i och med attÖresundsbron har öppnats.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors, patienters och nÀrstÄendes upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om Äterupplivning. Vidare var syftet att beskriva hur och i vilken utstrÀckning patienter och deras nÀrstÄende gavs möjlighet till delaktighet i beslutet om Äterupplivning. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade att sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjÀrt-lung rÀddning har utforskats av flera forskare. Trots att bÄde HÀlso- och sjukvÄrdslagen i Sverige samt lagar och förordningar i andra lÀnder anger att patienten har rÀtt till delaktighet och sjÀlvbestÀmmande kring beslutsfattandet om sin vÄrd och behandling, sÄ engagerades patienten och dess nÀrstÄende sÀllan eller inte alls. Majoriteten av respondenterna/informanterna i flertalet studier ansÄg att hÀnsyn skulle tas till patientens egna önskemÄl och vara delaktiga i beslutet kring isÀttande av hjÀrt- lungrÀddning eller ej, men i realiteten fattades besluten oftast utan patienten eller de nÀrstÄendes medverkan.