Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka olika alternativ till organisation av futsal i Sverige inom och utanför Riksidrottsförbundet (RF). Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur organiseras futsal internationellt? Vilka alternativ finns till organisation av futsal inom RF och vilka för- och nackdelar har dessa? Vilka alternativ finns till organisation av futsal utanför RF och vilka för- och nackdelar har dessa? Hur ser organisationen av futsal ut i Norden? Hur har andra nyligen etablerade idrotter organiserats i Sverige och varför?MetodStudien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med personer som representerar skilda idrottsorganisationer med betydelse för organiserandet av futsal. Intervjuerna är genomförda med en hög grad av strukturering och en låg grad av standardisering.ResultatDen internationella situationen med två skilda organisationer för futsal påverkar de nationella organisationsalternativen. Det alternativ som är aktuellt i dagens läge inom RF är inträde i Svenska fotbollförbundet (SvFF).

Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar, känslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgår det att elever som går det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohälsa och depressiva symtom. I undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkätundersökning har skickats ut hos eleverna och två intervjuer har gjorts, en intervju med en lärare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohälsa hos eleverna.

Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares syn på individualisering och individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av lärare, på två skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter använder sig av individualisering i undervisningen, i den mån de anser sig hinna med då tiden är ett stort dilemma för de medverkande lärarna. I resultatet framkom det också att hastighetsindividualisering och materialindividualisering var de mest förekommande arbetssätten och att det är en fördel att eleverna får arbeta på sin nivå och i sin takt. Vidare tas även de dilemman, fördelar och olika arbetssätt för individualiserad undervisning upp i en diskussion..

Elevhälsa innebär främjande av elevers hälsa, lärande och utveckling. På skolor i Sverige ska tillgång finnas till kurator, skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och personal med specialpedagogisk kompetens. Lite forskning kring elevhälsoarbetet sett ur elevhälsopersonalens synvinkel har gjorts i Sverige. Syftet med undersökningen var att studera hur elevhälsopersonal upplever stödverksamheten samt vilka mål de har med stödverksamheten. Deltagarna valdes målinriktat och bestod av sju kvinnor inom elevhälsoteam på gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige.

"Specialpedagogik för alla" är en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien är att söka efter kärnan i hur sex lärare med erfarenhet av specialpedagogisk undervisning i ämnet Idrott och hälsa upplever specialpedagogik och hur det tar sig i uttryck i deras arbete med särskilt stöd i ämnet..

Uppsatsen tar upp ljudet i utställningen och de problem som uppkommer när ljud används i utställningssammanhang. En studie av fyra utställningar görs för att synliggöra hur ljudet används, för att sedan peka på saker som är bra och saker som är mindre bra med just deras sätt att använda ljud. Vad är en fördel och vad är en nackdel med att använda ljud i utställningar? För att synliggöra detta har en analysmodell konstruerats. Analysmodellen har konstruerats med hjälp av den teori som ligger till grund för uppsatsen.

Uppsatsen behandlar de nya grepp inom pedadogik som kommit att bli vanligare i och med omläggningen av skolsystemet 1994.  Etableringen av friskolor har gjort att utbildningsväsendet breddats, åtminstone till ytan, men samhällets krav på möjligheter att välja och flexibilitet på arbetsmarknaden har fått tveksamma effekter i grundskolan, där elever halkar efter kunskapsmässigt. Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i en undersökt friskola studera hur dessa nya arbetssätt med stort eget ansvar och dito valfrihet har för effekt på ungdomar i de högre årskurserna, genom observationer, studier av forskning och svar från ungdomarna själva..

I Sverige ska unga lagöverträdare i första hand dömas till ungdomsvård. Denna studie bygger på sju intervjuer med ungdomar om deras erfarenheter av påföljden ungdomsvård. Ungdoms-vård är en individuellt inriktad insats för unga som begått brott och innebär att den unge ska delta i en samtalsserie. Insatsen är individuellt utformad utifrån vilket brott den unge har be-gått och den unges aktuella situation, motivation och resurser. Syftet med studien är att stude-ra ungdomars beskrivningar av påföljden ungdomsvård och undersöka om de anser att påfölj-den har bidragit till en förändring av deras brottsliga beteende.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar, känslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgår det att elever som går det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohälsa och depressiva symtom. I undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkätundersökning har skickats ut hos eleverna och två intervjuer har gjorts, en intervju med en lärare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohälsa hos eleverna.

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga föräldrar utifrån egna erfarenheter har upplevt sin skolgång men även hur ett återupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras på elevernas egna livsberättelser där inte bara de direkt studierelaterade frågorna berörts, utan också en del allmänmänskliga/sociala aspekter. Även två professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvägledare. Bemötandet från skolans professionella har framstått som viktigt eftersom detta påverkar elevernas självbild och härigenom också elevens förutsättningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhällets övriga insatser är mycket viktiga när det handlar om att uppmärksamma denna elevgrupp och att erbjuda det särskilda stöd den kan behöva..

Elevhälsa innebär främjande av elevers hälsa, lärande och utveckling. På skolor i Sverige ska tillgång finnas till kurator, skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och personal med specialpedagogisk kompetens. Lite forskning kring elevhälsoarbetet sett ur elevhälsopersonalens synvinkel har gjorts i Sverige. Syftet med undersökningen var att studera hur elevhälsopersonal upplever stödverksamheten samt vilka mål de har med stödverksamheten. Deltagarna valdes målinriktat och bestod av sju kvinnor inom elevhälsoteam på gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige.

Likvärdighet är ett centralt begrepp inom skolans värld med utgångspunkt i skollagen. Med avgränsning till den obligatoriska grundskolan eftersöks i denna uppsats kriterier för likvärdighet med avseende på utbildning, bland annat genom begreppsanalytiska resonemang kring ?utbildning?, ?likvärdighet? och ?likvärdig utbildning?. Även ett mätningsteoretiskt resonemang förs, liksom en diskussion om vad det kan tänkas innebära att, utifrån Skolverkets tolkning av ?likvärdig utbildning?, ge elever ?samma möjligheter? att nå de nationellt uppsatta kunskaps- och värdegrundsmålen.

Abstract: The aim of this study was to examine how the sexuality of young people with intellectual disability (ID) are constructed, based on how school counselors describe the situatuation of these youths and based on how the counselors describe their role in giving advice and discussing sex and relationships. The empirical data were collected through semi-structured interviewes with seven scool counselors and one consultant. The material was analyzed on the basis of theories about sexual script, stigma and social constructivism. The results showed that school counselors saw the young people with ID as a vulnerable group and as a group worthy of protection. Most of them had a picture of young girls as more vulnerable than young boys.

Studien syftade till att undersöka skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med nyanlända elever. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer. Studien visade att professionen skolkurator omfattas av ett stort handlingsutrymme, men att detta handlingsutrymme inskränktes av olika organisatoriska begränsningar, till största delen resursbristen hos skolorna. Resursbristen resulterade i ett för stort elevantal per kurator, vilket medförde en tidsbrist för kuratorerna. Studien visade också att kuratorerna utgår från ett helhetsperspektiv i arbetet med eleverna, genom att uppmärksamma både psykiska och sociala behov.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..