Problematiken för anskaffning av standardsystem inom en verksamhet kan bli omfattande,särskilt ifall företaget tar förhastade beslut, och därmed blir anskaffningen en belastningistället för tvärtom. Metodutvecklingen för anskaffningen av standardsystem är ett områdesom inte är utforskat i stor utsträckning. Idag finns det en generell metod som används vidanskaffning av standardsystem. Metoden kallas för SIV-metod (Standardsystem iverksamheter) och har utvecklats av bl.a. Anders G.

Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares syn på individualisering och individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av lärare, på två skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter använder sig av individualisering i undervisningen, i den mån de anser sig hinna med då tiden är ett stort dilemma för de medverkande lärarna. I resultatet framkom det också att hastighetsindividualisering och materialindividualisering var de mest förekommande arbetssätten och att det är en fördel att eleverna får arbeta på sin nivå och i sin takt. Vidare tas även de dilemman, fördelar och olika arbetssätt för individualiserad undervisning upp i en diskussion..

Denna studie hade som avsikt att undersöka om att få en diagnos är en fördel eller en nackdel för individen. Vi använde oss av den kvalitativa intervjun som stöd för en undersökning. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med fyra ungdomar och deras föräldrar, om hur diagnosbeskedet påverkat dem, familjen, kamrater och skolgång. Resultatet pekar på att en diagnos innebär en fördel p.g.a. att den ger en förklaring till problemen, stöd och hjälp i skolan, samt medför positiva förändringar i familjen och bland kamrater..

I studien intervjuades 10 ungdomar om sina erfarenheter av att använda dator med talsyntes och inspelade böcker. De tillfrågades om i vilka situationer verktygen har kommit till nytta eller upplevts hämmande i deras lärande och skolsituation. På grund av stora skolsvårigheter har ungdomarna fått låna en bärbar dator av skolan. Den har de använt både hemma och i skolan. Tillsammans med föräldrar och lärare har de fått handledning vid kommunens Skoldatatek.

This paper examines how remedial teachers and subject teachers in two secondary schools talk about pupils with special education needs (SEN) both in general, and more specifically about boys and girls who need special education. The study is based on 6 interviews with teachers in two secondary schools in the Stockholm area. In the analysis of the interviews, two different theories have been used. Firstly, the teachers´ speech has been analyzed based on three perspectives; a compensatory-, a critical- and a dilemma perspective (see Nilholm, 2007). Secondly, discourse analysis has been used to examine how the teachers in the study talk about boys and girls in the special education.

I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd.  För många tyska turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna.

Syftet med studien är att undersöka vad som har studerats och uppmärksammas om metoden Att skriva sig till läsning samt undersöka lärares åsikter och uppfattningar om metoden och hur de använder datorn i undervisningen. Samt hur pedagoger i spänningsfältet mellan lärare, elev och en specifik metod uppfattar perspektivförskjutningen från läs-och skrivinlärning till skriv-och läsinlärning. Med studien synliggörs en beskrivning av metodens fördelar och nackdelar samt uppfattningar av metodens lämplighet för alla elever. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med lärare och en deltagande observation. Resultatet visade att lärarna var positiva till arbetssättet där de använder datorn som verktyg i läs-och skrivinlärningen.

Skolverket anger klart och tydligt i sina programmål för omvårdnadsprogrammet, att samarbete över ämnesgränserna är en förutsättning för att kunna skapa en helhet av utbildningen. Det anges också att kärnämne och karaktärsämne skall sträva åt samma håll (Skolverket 2000). Syftet med denna studie var att kartlägga och analysera problem och möjligheter som kärnämneslärare erfar och ser vid ämnesintegrering på omvårdnadsprogrammet och hur dessa erfarenheter påverkar arbetet med ämnesintegrering mellan kärnämneskursen Samhällskunskap A och karaktärskurserna Etik och livsfrågor samt Människan socialt och kulturellt. Studien har utgått ifrån ett lärande perspektiv och den sociokulturella teorin. Metoden som använts i studien har varit kvalitativa intervjuer baserade på en intervjuguide med öppna frågor.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utförts på Linköpings Universitet och Karlstads Universitet. Syftet med examensarbetet var att undersöka och vidareutveckla en befintlig färgbaserad GCR metod.GCR står för ?Grey Component Replacement? och är nödvändigt för att få korrekt färg i tryck. Givet ett C-, M- och Y-värde returnerade den undersökta metoden C?-, M?-, Y?- och K?-värden som var tänkt att ge samma färgintryck som i föregående fall.

Syftet med arbetet har varit att belysa PBL som didaktisk metod genom att undersöka hur tutorer upplever denna. Jag har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med tutorer vid läkarutbildningen i Lund. Sammanfattningsvis pekar resultatet av min undersökning på att PBL-metoden är en lämplig didaktisk metod på läkarutbildningen i Lund. De flesta tutorer tycker också att studenterna är positivt inställda till metoden och att de tar ett stort ansvar för sitt lärande. Gruppdynamiken och grupprocessen har mycket stor inverkan och betydelse för PBL-arbetet och den sociala processen spelar en framträdande roll för tutorernas positiva upplevelser av sin yrkesroll.

The purpose of this essay is to critically review Pierre Bourdieus contribution to agency ? structure debate. I will do this with help from the thinking of George Herbert Mead. My aim is to show that Mead can provide valuable knowledge to Bourdieus theory.Pierre Bourdieus notion of habitus is his solution to the dilemma between agency and structure. It is in the habitus that the objective structures meet the inner, subjective structures and this results in various actions.

Syftet är att undersöka lärares och rektorers inställning till ledarskap i relation till den så kallade Monroe-metoden..

Titel: ?Barns bästa vid vårdnadsöverflyttningar? ? En studie av domar från tingsrätten.Författare: Jenny OlssonSyfte: Syftet med studien är att undersöka konstruktionen av barns bästa i tingsrättens domar gällande vårdnadsöverflyttningar. En del av syftet handlar även om att belysa eventuella dilemman kopplat till begreppet barns bästa i domarna samt undersöka hur dessa dilemman hanteras.Frågeställningar: Hur konstrueras barns bästa i domarna? På vilket sätt kan man utläsa ett dilemma mellan kontinuitetsprincipen och återföreningsprincipen?Teoretiskt synsätt: Studien grundar sig på ett socialkonstruktionistiskt synsätt som präglar hela studien och även återfinns i studiens syfte och frågeställningar.Metod: Studien är en kvalitativ källanalys där domar från tingsrätten angående vårdnadsöverflyttningar är den gällande källan. De inhämtade domarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

This paper concerns the freedom of speech in our democracy and the principles underlying the restrictions. The study is aimed at using a descriptive theory to provide a useful basis for analyzing a justification of the role behind freedom of speech and its limitations. The analysis is made on the basis of the Swedish parliament debate in the form of motions and the non-governmental organization Swedish Helsinki Committee's report. The study has a focus on the law of hate speech and will be done with an idea centred analysis. On the basis of democratic theory, the central role of freedom of speech was clarified on the basis of a clear need for a reliable communication.

Musikterapi har förmodligen alltid funnits. Detta examensarbete beskriver musikterapins historia och Funktionsinriktad Musikterapi (FMT). Jag har under min utbildning till musikterapeut vid Musikhögskolan Ingesund, praktiserat på ett demensboende. Jag beskriver arbetet och resultatet med två adepter (de som tar emot terapin).Min slutsats är att FMT-metoden kan höja vakenhetsnivån hos den med demenssjukdom. Metoden ger stöd för strukturering och därmed minnesbearbetning.