Inom (traditionell) radio finns tre olika typer av informationsbärare/kanaler nämligen tal, ljud och musik. Syftet med vårt arbete är att ta reda på vilken typ av information som bäst lämpar sig för kanalen tal respektive ljud. Detta har vi gjort genom att mäta informationsförlusten under ett lyssningstest där vi använt oss av kanalerna tal och ljud. Vi har även då vägt in faktorn av störljud/brus (auditiv information som konkurrerar med meddelandet, exempelvis ljud som uppstår vid bilkörning) och mätt vilket medie som har störst brustolerans. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan kanalerna och olika typer av information, generellt kan dock sägas att tal hade större genomslagskraft medan ljud hade större brustolerans.Det mest centrala vi upptäckte i studien är kanalernas olika värdesatser där tal är den huvudsakliga informationsbäraren och ljudet i större grad bidrar med känsla.

Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Detta är en rapport för ett 15hp examensarbete på Linköpings Tekniska Högskola. Projektet syftar till att implementera ett digitalt frekvensutjämningsfilter för audioapplikationer i ett Atmel DE2 FPGA utvecklingskort. Specifikt ska systemet användas till att korrigera ojämnheter i in-ear hörlurars frekvenssvar. Denna rapport är en beskrivning av systemets utformning och hur arbetet gick till väga.Resultatet blev ett väl fungerande system och ett antal förslag på förbättringar..

Vi har byggt ett digitalt musikinstrument, en synthesizer med samplebaserad trummaskin. Synthesizern och trummaskinen är mjukvarubaserad medan gränssnittet är hårdvarubaserat. Operativsystemet som används är Linux och synthesizermjukvaran är utvecklad i ljudprogrammeringsspråket Pure Data. Syftet med denna rapport är att kunna ge utomstående personer en inblick i hur detta arbete har gått till och hur resultatet blev..

Idag finns det en mängd olika mobiltelefoner tillgängliga på marknaden och många av dessa har olika sorters stöd för ljud. Detta kan leda till stora problem för bland annat spelutvecklare, eftersom det är till fördel om spelet som skall publiceras kan fungera på så många olika mobiltelefoner som möjligt. Målet med detta arbete är att skapa en ljud- och musikhanterare för Furiae med MMAPI, Mobile Media API. MMAPI är ett API, Application Programming Interface, där v1.0 introducerades den 24:e Juni, 2002. Idag finns v1.2 som kom ut den 22:a Maj, 2006.

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

Det här är en studie i om bilder i dataspel kan förändra uppfattningen om antalet ljudsekvenser som spelas upp. Faktorerna som har ändrats i varje test är förhållandena mellan antalet ljudsekvenser och antalet bildobjekt som presenteras. Flera olika ljud skapades till undersökningen, som skiljde sig i karaktär i syfte av att ge mer nyanserade resultat. 20 personer gjorde test där de fick lyssna på ljud med och utan koppling till bilder. De blev sedan tillfrågade hur många ljudkällor de kunde höra.

Idén till denna studie kom till mig för ett antal år sedan då jag fick se ett digital skapat verk och därmed bestämde jag mig för att digitalt bildskapande skulle bli ämnet för mitt examensarbete i min utbildning på lärarutbildningen. Därmed valde jag att göra en undersökning om digitalt bildskapande och hur detta skulle kunna användas som undervisningsverktyg i skolans bildämne.Mina tankegångar inför detta arbete var om digitalt bildskapande är möjligt att använda i bildundervisning och ifall detta kan utveckla bildämnets undervisning. Men även undersöka om digital bildskapande är av vikt att lära eleverna och om det kan ses som en tillgång för eleverna och lärarna.I min undersökning använde jag litteratur för att försöka förklara och skapa en bild av ämnet digital bildbehandling. Jag gjorde även en undersökning till mitt arbete med ett digitalt bildbehandlingsprogram för att visa hur digitala metoder och tekniker skulle kunna användas i undervisningen i bildämnet.Resultatet av mina undersökningar med bildbehandlingsprogrammet visade på att digitalt bildskapande är möjligt att använda som undervisningsverktyg och kan även medföra fördelar för bildämnets verksamhet. .

Detta arbete inspirerades av Chions (1994) term det audiovisuella kontraktet samt Nørretranders (1993) forskning om medvetandes bandbredd. Problemsta?llningen fo?r detta arbete var: kan man utan uppmaning ho?ra ett ljud som betraktas som ett sva?ruppma?rksammat ljud i en ljudbild som besta?r av ljud som a?r la?ttare att ho?ra, med hja?lp av en bild. Testpersonerna fick lyssna pa? ett ljudklipp som bestod av fem ljud.

Rapporten undersöker huruvida en användning av ljud kan minska tiden för att nå ett objekt. Fitts?s lag är en välkänd lag som beskriver hur lång tid det tar för en användare att nå ett objekt. Genom en studie utvärderas till vilken grad olika sorters ljudtillägg kan förbättra de förväntade resultaten utifrån Fitts?s lag i ett 2-dimensionellt gränssnitt.

BAKGRUND: Ljud är en del av livet. Hur man upplever eller uppfattar ljud är olikaoch individuellt. I dagens förskolor förekommer det positiva ochnegativa ljud. Musik och sång är ljud som ofta upplevs som positiva,medan ljud från ventilationssystem, barnskrik, telefonsignaler ochljudet från hårda lekmaterial kan upplevas som störande ochoönskade.SYFTE: Vi vill med vår studie undersöka vad pedagoger har för upplevelseroch resonemang kring sin ljudmiljö i förskola.Våra tre frågeställningar är:Hur påverkas den psykosociala miljön av ljudmiljön?Hur påverkas pedagogernas arbete och barnens vardag?På vilket sätt arbetar pedagogerna med att förändra sin ljudmiljö?METOD: Studien är gjord med self report som metod, och är kvalitativ.

Syftet är att öka förståelsen hur ljudets och bilders meningsskapande och symboliska funktion i marknadskommunikation bearbetas av konsumente. Teorier har hämtats från främst två områden, det semiotiska perspektivet: betydelselära och tolkning av ljud och bild. Företagsekonomiska perspektivet: Kommunikationsmodellen och perceptions processen. De slutsatser vi har dragit av vårt arbete är främst att konsumenter tolkar och skapar en individuell mening och symbolvärde när de utsätts för ljud och bild i marknadskommunikation. Ljudet och reklammusikens status verkar öka, bidragande faktorer är kunskapsökning och musiker som behöver nya försörjningsmöjligheter.

Detta arbete behandlar ämnet icke-diegetiska affect-ljud och dess användning inom skräckgenren. Arbetet undersöker effekterna av att undvika icke-diegetiska affect-ljud och mäter om samma grad av rädsla kan uppnås utan dem. Bakgrunden tar upp ämnet emotioner, med fokus på rädsla, samt en sammanfattning på ljudets karaktär, IEZA-modellen, begreppet immersion och ljudläggning inom skräckgenren. För att mäta den upplevda rädslan har två filmsekvenser skapats, med olika ljudläggningar. Den första sekvensen har ljudlagts med rikligt antal affect-ljud, medan den andra använder ljud från omgivningen för att skapa spänning.

Mental ljudföreställning (eng. auditory imagery) innebär att uppleva ett ljud för sitt inre i frånvaro av yttre sinnesintryck. Tidigare studier har visat att ljud­föreställning kan inverka såväl faciliterande (t.ex. Farah & Smith, 1983) som interfererande (t.ex. Okada & Matsuoka, 1992) på perceptuell ljuddetektion.

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.