Sök:

Sökresultat:

463 Uppsatser om Digitalt bemötande - Sida 22 av 31

LÀrarna och Studi.se : En studie av lÀrares uppfattningar om anvÀndande av det digitala lÀromedlet Studi.se

This study is a thesis project for the program Civilingenjör och LÀrare at KTH. The study was conducted in spring 2014 in collaboration with Komplementskolan AB which has developed the educational material Studi.se, the focal point of this study.The overall aim of the study is to increase the knowledge of the participant teachers? conception and use of the educational material Studi.se. The second purpose is to increase knowledge about the forms of use some of these teachers apply or claim to apply when using Studi.se. Theoretical framework used is constructivism and the notions of Piaget: adaptation, assimilation and accommodation.

The digital dark age? Bevarande av elektroniskt material i Sverige

The first law in Sweden containing an act of legal deposit is from 1661. Since then the printing-houses are supposed to deliver all printed material to the Royal Library and other recipient libraries. Today, more and more information is solely published electronically. This material is not yet included in the law of legal deposit. In a similar way as our printed cultural heritage is saved for posterity our electronic cultural heritage has to be saved.

Perspektiv pÄ digitalt lÀrande i skolan : En studie om vad rektorer, lÀrare och elever tycker om de digitala lÀromedlens för- och nackdelar pÄ högstadiet

Föreliggande studie behandlar hur lÀrandet sker med hjÀlp av digitala lÀromedel i skolan. Rektorerna, lÀrarnas och elevernas syn stÄr i fokus för arbetet. BÄde internationella och nationella studier har pÄvisat digitala lÀromedels effekter pÄ lÀrandet. Syftet med studien Àr att ge förstÄelsen av hur digitala lÀromedel pÄverkar lÀrandet samt att belysa digitala lÀromedels positiva och negativa sidor. Studiens empiri bestÄr av tolv intervjuer och tre obervationer genomförda med rektorer, SO-lÀrare och elever inom tre grundskolor i en liten stad i södra Sverige.

?Att f?rbjuda helt k?nns inte som en v?g att g?, om man ska l?ra sig n?got? Digitala medier i fritidshem - l?rares styrning och elevers inflytande.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Kvinnors upplevelser av att leva med polycystiskt ovariesyndrom : En allm?n litteratur?versikt

Bakgrund:?Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) ?r ett kroniskt och endokrint tillst?nd som globalt sett drabbar cirka en tiondel av alla kvinnor i fertil ?lder. Sjukdomens orsak ?r oklar men den p?verkar de drabbade p? m?nga olika s?tt och medf?r allvarliga kort- och l?ngsiktiga konsekvenser. Trots sjukdomens omfattning visar forskning att samh?llet och v?rden har otillr?cklig kunskap om PCOS samt hur v?rden korrekt b?r anpassas till denna patientgrupp.

Mobil Portal bland hantverkare : En studie av implementering av en mobil applikationslösning bland hantverkare

Ibyggbranschen i Sverige idag strÀvas det efter att fortsÀtta utvecklingen av eneffektivisering gÀllande miljö, kvalitet och styrning.SamhÀllet och byggbranchen har utvecklats och digitaliserats enormt de senasteÄren, dock har vissa mindre delomrÄden avstannat och det Àr bland annatdigitala metoder för arbetsordrar och registrering bland hantverkare.  Studien som Àr gjord syftar dÀrför till att undersöka ifall det gÄr atteffektivisera och digitalisera metoder gÀllande arbetsordrar och registrering.Uppsatsen syftar till att undersöka ifall det gÄr att effektivisera styrningen,miljöpÄverkan, kvaliteten och ekonomiska delar bland byggföretag med hjÀlp aven mobil applikationslösning.I studien har jag valt att anvÀnda mig utav teori gÀllande miljö, kvalitet,styrning och finansiering dÀr jag fördjupat mig i delar som Àr pÄverkningsbarmed hjÀlp av ett digitalt verktyg i form av en mobil applikation och dessfunktioner.För ett införande av applikationslösningen krÀvs det en invÀnjning och enmotivation ifrÄn hantverkarna eftersom att det innebÀr en stor förÀndringjÀmfört med den manuella metoden som anvÀnts under en lÀngre tidsperiod. DetframgÄr att arbetsbelastningen för vissa delar i arbetet kan minska blandtjÀnstemÀnnen vid  ett fullstÀndigtinförande av den mobila portalen eftersom att vissa led försvinner nÀr detgÀller bland annat arbetsordrar och registrering. Jag kan konstatera att enförbÀttrad och förenklad version av applikationslösningen krÀvs för att fÄ ettfullstÀndigt införande bland hantverkarna..

Georeferering av digitala foton

SWECO Position har kommit med idén att skapa en georeferering av digitala foton. Tanken Àr att utnyttja tidpunkten som lagras i ett digitalt foto samt tidpunkten för spÄrpunkter i en GPS. Genom att matcha dessa tider kan en koordinat kopplas till varje foto och fotot kan sedan via en symbol presenteras pÄ en kartbild. Examensarbetets syfte Àr att undersöka om det finns intresse för en sÄdan applikation pÄ marknaden och hur den i sÄ fall skulle fungera. MÄlet Àr att projektet skall presentera en metod för hur man gÄr till vÀga för att georeferera foton, tillsammans med en prototyp som visar att det fungerar praktiskt.

Acceptabel och effektiv fÀrgreducering i tryck : UtvÀrdering av fÀrgreduceringsresultat frÄn Alwan CMYK Optimizer ECO

Tryckeribranschen Ă€r en ekonomiskt pressad bransch som söker nya besparingsmetoder. En av metoderna Ă€r att minska insatsvaran tryckfĂ€rg med fĂ€rgreduceringsprogramvara.Rapporten undersöker möjligheterna med fĂ€rgreduceringssystem. Detta genom att studera hur man anvĂ€nder sig av fĂ€rgreducering och hur det pĂ„verkar trycket.Studien avser besvara:? Hur stor fĂ€rgminskning kan man anvĂ€nda sig av utan negativa konsekvenser pĂ„ bildkvalitĂ©n?? Hur gĂ„r man tillvĂ€ga för att skapa den fĂ€rgminskningen?? ÖverensstĂ€mmer total fĂ€rgförĂ€ndring och visuell bedömning av tryck?För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor togs en testform fram med nödvĂ€ndiga bilder och fĂ€rgfĂ€lt som sedan genomgick en rad fĂ€rgreduktioner. Testformen utvĂ€rderades digitalt med avseende pĂ„ TAC och total fĂ€rgförĂ€ndring.

Att skapa en inkluderande verksamhet i Àmnet idrott och hÀlsa

Allt fler skolor satsar pÄ digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta stÀlls det krav pÄ eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vÄrt samhÀllsliv. Detta Àr dock ingenting som skolan vi studerat frÀmjar dÄ de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som dÀremot anser att det Àr i skolan som eleverna bör fÄ sin digitala kompetens.

Stress och sociala medier bland gymnasister

Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevd stress och anvÀndande av och tillgÀnglighet till sociala medier bland gymnasister. 167 elever deltog i studien och besvarade en digitalt presenterad enkÀt angÄende sina beteendevanor kring sociala medier och upplevd stress. Resultatet visade att en stor andel av eleverna var aktiva anvÀndare av sociala nÀtverk under lektionspass, 73,6 %, och av mobiltelefoner pÄ nÀtterna, 60,4 %. Samtidigt kÀnde 58,6 % av eleverna oro eller Ängest för skolarbetet. Statistisk analys visade att stressnivÄn ökade med Älder och var högre hos flickor Àn hos pojkar.

YouTube, Facebook och bloggar i klassrummet : Fem gymnasielÀrares uppfattningar om och förhÄllningssÀtt till integrering av nÀtbaserade verktyg i undervisningen

I takt med att samhÀllet förÀndras gör Àven skolan det. Datorerna har fÄtt en stor och betydande plats i klassrummet och de verksamma inom skolan möter dÀrmed nya utmaningar. PÄ vilket sÀtt och till vad ska datorn anvÀndas Àr nÄgra av dem. NÀtbaserade verktyg i form av lÀrplattformar, YouTube, bloggar, chatt, UR-material och Facebook anvÀnds av flertalet verksamma lÀrare ute i skolorna idag. Vilka för-, och nackdelar/svÄrigheter och möjligheter finns det med att integrera verktyg av dessa slag, i klassrummet? Genom ett kvalitativt angreppssÀtt vill jag undersöka vad yrkesverksamma gymnasielÀrare har för uppfattningar om och förhÄllningssÀtt till att arbeta med nÀtbaserade verktyg i sin undervisning.

Interaktiva skrivtavlor : ?i undervisningen

Europaparlamentet definierade Är 2006 att alla medborgare behöver digital kompetens för att anpassa sig till den förÀnderliga vÀrld vi lever, vilket har pÄverkat innehÄllet i den nya lÀroplanen och kursplanerna Lgr 11, med avseende pÄ digital kompetens.Parallellt med att fokus ökar pÄ den digitala kompetensen i skolorna, gör de interaktiva skrivtavlorna intÄg i vÄra svenska klassrum och enligt taveldistributörernas försÀljningsprognoser kommer Ànnu fler att sÀljas de kommande Ären. Detta gör att de interaktiva skrivtavlorna Àr ett digitalt verktyg som mÄnga lÀrare behöver lÀra sig hantera, och syftet med denna studie Àr att observera hur de interaktiva skrivtavlorna kan anvÀndas i grundskolans undervisning, och vilka lÀrstilar som stimuleras med utgÄngspunkt i Gardners teori om multipla intelligenser. Studien försöker ocksÄ besvara frÄgan hur lÀrarens utbildning pÄ de interaktiva skrivtavlorna pÄverkar antalet intelligenser som stimuleras under lektionerna.Resultatet baseras pÄ nio klassrumsobservationer pÄ tvÄ olika skolor, och visar till exempel att den verbala/lingvistiska och visuella/spatiala intelligensen aktiveras i alla lektionerna och den matematiska/logiska i flertalet. Detta resultat tillsammans med resultatet av intervju och contextual inquiry visar att lÀrarens utbildningsnivÄ pÄ den interaktiva skrivtavlan pÄverkar sÀttet denna anvÀnds pÄ i undervisningen och antalet intelligenser som stimuleras, men ocksÄ att den grundlÀggande IKT-kompetensen (informations- och kommunikationsteknik) och dataintresse har betydelse, sÀrskilt nÀr lÀraren inte har fÄtt sÄ mycket utbildning pÄ den interaktiva skrivtavlan..

Mellan digitalt arkiv och socialt forum - en idéanalys av visionerna bakom biblioteksportalen Europeana

Digitizing and digital libraries create great opportunities toprovide access to cultural heritage globally, but the quicklychanging information technology environment also raises manyquestions. The aim of this bachelor thesis is to analyse whatvisions and ideas behind one specific digital library, Europeana,that can be found in documentation related to the project. Whatideas can be identified concerning aspects such as userparticipation, access to information, knowledge andinformation literacy? What is the project?s role in relation toeducation, preservation of cultural heritage and democracy?The method used to answer these research questions is adescriptive idea analysis. The empirical material, consisting ofprimary sources written in relation to the project, has beencategorized within dimensions and analysed according toDouglas Raber?s three public library strategies: social activism,the conservative response and the populist initiative.

Hydroakustisk kommunikation : nya förmÄgor i marinen?

Huvudsyftet med denna uppsats Ă€r att visa pĂ„ ett behov av och möjligheterna med hydroakustiskkommunikation mellan ubĂ„tar, ytstridsfartyg och helikoptrar. UbĂ„tars upptrĂ€dande stĂ€ller sĂ€rskilda krav pĂ„kommunikationsvĂ€gar. Idag sker kommunikation till och frĂ„n svenska ubĂ„tar huvudsakligen med hjĂ€lp avradio vilket begrĂ€nsar deras taktiska upptrĂ€dande. Inom ramen för det nĂ€tverksbaserade försvaret kommerdet att bli nödvĂ€ndigt att utnyttja nya kommunikationsdimensioner.Hydroakustisk kommunikation utnyttjar ljudvĂ„gsutbredning i vatten vilket skiljer sig avsevĂ€rt frĂ„nradiovĂ„gsutbredning i luft. Östersjön med sitt brĂ€ckta, skiktade vatten stĂ€ller sĂ€rskilda krav pĂ„ utformningenav ett hydroakustiskt kommunikationssystem men skapar ocksĂ„ möjligheter.

Dialogskolor och sprÄkutveckling: sprÄkutveckling pÄ mÄngkulturella skolor

Denna uppsats spÀnner över den mÄngkulturella skolan och sprÄkutveckling. Dialogskolor Àr ett begrepp som föddes med Myndigheten för Skolutvecklings satsningar pÄ de skolor som har sÀmst mÄluppfyllelse i Sverige. Det rör sig om ca 100 skolor som ingÄr i satsningen. Elever med invandrarbakgrund Àr överrepresenterade i dessa skolor. Denna undersökning Àr gjord pÄ skolor frÄn en kommun dÀr Ätta grundskolor ingÄr i projektet, som frÀmst riktas till sprÄkutveckling.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->