Lärares vardagliga arbete utförs under ständig press från olika berörda aktörers förväntningar på verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger på de intentioner som finns angående IKT i skolan. Särskilt intresse ägnas även det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lärares användande eller icke-användande av IKT kan förstås utifrån detta. Data är hämtad från en observationsstudie gjord hos fem olika lärare i deras vardagliga arbete från år 4 i grundskolan till år 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar på hur den stora andelen ad hoc-arbete påverkar lärares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om erkännande i ideellt arbete. Studien utgår från åtta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de får erkännande i sitt ideella uppdrag och i så fall på vilket sätt. Syftet med studien är att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkännandets mellannivå, solidaritet. Tidigare forskning inom området är knapphändig och befinner sig till största del inom fältet för arbete, enligt normen om att arbete är lönearbete. Den forskning som finns visar på att erkännande på arbetsplatsen bidrar till välbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför människor väljer att engagera sig ideellt är bland annat en social aspekt, vilket lägger en grund till att erkännande är intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete är att betrakta som arbete, beroende på tidsåtgång, uppgifternas karaktär och hur professionellt de genomförs.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av människors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primära syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. Vårt sekundära syfte har varit att se om det går att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive män upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter då det gäller arbete och utbildning. Resultatet av vårt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen.

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.

Uppsatsen söker svara på vilken typ av "sanning", om någon, ett bearbetat fotografi kan förmedla. För att kunna finna svar på min huvudfråga undersöker jag även hur det fotografiska mediets sanningsbörda skapats och skapas diskursivt. Genom arbetet har jag tagit hjälp av en hel del teoretiker samt den amerikanske fotografen Brian Walskis bilder från Basra, Irak. Fotografiska bilder är så integrerade i vår kultur att vi tar dem för självklara. Just därför behöver de problematiseras.

Vi har i vårt examensarbete undersökt om det finns någon skillnad på fritidspedagogens arbete idag och för 20 år sen. Vi har ställt oss frågan hur fritidspedagogens arbete förändrats under en 20 års period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en beskrivning av fritidspedagogens arbete på 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angående deras arbete på 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förändrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förändring i mötet med skola/lärare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar när ekonomstudenter väljer sin första arbetsgivare.Uppsatsens teoridel bygger på tre delar. I den första delen beskriver vi hur individen påverkas av sin omgivning när han/hon väljer sin första arbetsplats. Andra delen tar upp arbete och motivation och kopplingen mellan motivationsfaktorer och val av arbete. Sista delen handlar om hur individer kan påverkas av företag vid val av arbetsplats.Den empiriska delen innefattar en enkätundersökning och två intervjuer som har utförts på ekonomikum vid Uppsala Universitet.Vi har i vår studie kommit fram till att det finns flera olika faktorer som påverkar ekonomstudenternas val av arbete. Påverkan kan ske dels från omgivningen och dels från företagen, men även faktorer kring arbete och miljö spelar in..

Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet.

Antologin består av tre bidrag som studerar betydelsen av arbete och arbetslöshet ur olika perspektiv. Två av de tre bidragen inriktar sig på lastbilschaufförer och privatrådgivares upplevelser av deras arbeten. Det tredje bidraget fokuserar på hur det är att vara ung och leva utan arbete, samt vilka konsekvenser det får för individen. I anslutning till våra frågeteman rörande arbete och arbetslöshet har vi genom mindre omfattande fältarbeten och kvalitativa intervjuer samlat in material till studien, som därefter analyserats med hjälp av Grundad teori-metoder. Analysen av materialet har bidragit till att olika teorier kring bland annat livsvillkor, sociala interaktion med andra, samt arbetsrelaterad stress, blivit centrala för antologin.

Syftet med mitt arbete är att presentera ett tematiskt arbete där skönlitteratur har en central roll. Syftet med arbetet är även att ge elever möjlighet att röra sig mellan olika föreställningsvärldar genom muntliga och skriftliga metoder. Min undersökning bygger mycket på Judith A. Langers lästeori men även andra forskares syn på skönlitteratur i undervisningen. Historiemedvetande är också något som diskuteras men är inte det huvudsakliga syftet med detta utvecklingsarbete.

This study focuses on trying to understand the attitudes of people born in the 1940?s concerning their view on social media. This 1940?s group has been growing on the social networks such as Facebook, but their usage is not active. Therefore, the purpose of this report is to understand in what way they are affected by the using of these platforms.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

Syften med projektet är att presentera tankar och åsikter kring gränssnittsutformning i kontrollrum från fem olika informanter med erfarenhet inom kärnkraftsindustrin; och diskutera dessa utifrån dagens teorier för att se en möjlig framtida utveckling av gränssnitt i kärnkraftverk. Studien utfördes genom kontextuella intervjuer över fyra intervjutillfällen. Rapporten följer en progression av exempel från vad som kan ses som grundläggande kunskaper kring gränssnittsutformning till vad som är en mer komplex diskussion då gränssnitten är en del av en komplex miljö. Studien har sagt en del om var man varit, var man är och vart man eventuellt är på väg inom gränssnittsutformning samt pekat på en del möjligheter och problem man ställs inför. Detta rör främst fyra punkter och diskuteras i rapporten: (1) Hur ska flexibla och adaptiva gränssnitt utnyttjas på bästa sätt? Möjliga områden är larmhantering och kommunikation mellan operatör och automation samt bestämma när något ska visas på en stor skärm.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad flyktingar som genomgått introduktion i Sollentuna kommun kan uppleva som bidragande till att kunna få eller skaffa arbete. Undersökningen utgår från följande två frågeställningar:Vilka faktorer i introduktionsprogrammet kan flyktingar på introduktionsenheten i Sollentuna kommun uppleva som bidragande till att kunna få/skaffa arbete? Vilka faktorer utanför introduktionsprogrammet kan flyktingar på introduktionsenheten i Sollentuna kommun uppleva som bidragande till att kunna få/skaffa arbete?Studien är kvalitativ och bygger på fem stycken intervjuer med flyktingar som genomgått introduktion i Sollentuna kommun. Undersökningen visar att sociala kontakter, kunskaper i det svenska språket samt individens egna förmågor och initiativtagande upplevs som viktiga faktorer för att kunna få eller skaffa arbete medan introduktionsinsatserna anses ha liten inverkan. Däremot nämner två av intervjupersonerna handläggarens engagemang som en bidragande faktor till att de fått arbete..

En informationsfilm om IVbf och ett skriftligt arbete om IV och om hur man kan gå tillväga för att göra en informationsfilm.