Syftet med föreliggande undersökning är att beskriva samt jämföra på vilket sätt projektledare och ScrumMasters ser på intragruppkonflikter utifrån det interaktionistiska perspektivets karaktäristiska drag. Det interaktionistiska perspektivets karaktäristiska drag är (1) intragruppkonflikter kan inverka positivt (såväl som negativt) på en grupps prestation samt (2) det finns situationer då intragruppkonflikter bör uppmuntras.I studien tillämpas en metodtriangulering i form av sex kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkät som har besvarats av nitton respondenter. Resultatet analyseras dels genomen deduktiv riktad innehållsanalys samt dels genom en induktiv konventionell innehållsanalys.Undersökningens resultat visar att majoriteten av undersökningens respondenter, såväl projektledare som ScrumMasters, uppvisar en tilltro till att uppgiftskonflikter kan inverka positivt på en projektgrupps prestation, främst gällande frågor som berör sådant som lösningsförslag och tolkningar samt i mindre utsträckning gällande målet med en specifik uppgift. Tilltron till processkonflikters positiva inverkan på en projektgrupps prestation varierar bland undersökningens respondenter. De respondenter som arbetar agilt vittnar dock om ett arbetssätt som i större utsträckning understödjer processkonflikter i jämförelse med ett mer traditionellt färgat arbetssätt.

Flera rapporter de senaste åren har visat att eleverna i den svenska skolan läser allt mindre. Ärdet så eller väljer eleverna bara andra sorters texter än vi är vana vid? Den här uppsatsenssyfte är att undersöka om några elever i skolår åtta och nio läser, och vad de då väljer för sortstexter. Vidare skall det även undersökas om det finns några skillnader mellan flickors ochpojkars läsning och vad som skiljer sig mellan skolår åtta och nio.Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning i två klasser, en åtta och ennia. Enkäten tar upp elevernas läsvanor vad gäller sex olika sorters textforum, både trycktaoch digitala.

Under läsåret 2007/2008 deltog 13 lärare från olika skolor i Piteå kommun i ett lokalt utvecklingsarbete som pågår under en femårsperiod. Projektets syfte är att förnya lärmiljön, lärarens gemensamma lärande och skapa tillgång till modern teknik i det egna arbetet såväl som i klassrummet. Detta utvecklingsarbete är också en del av den process som Barn- och utbildningsförvaltningen befinner sig i gällande centralisering av IT- miljön. Deltagarna har fått pedagogisk handledning kring det praktiska arbetet i klassrummet, samtal och reflektion i kollegiesamtalen. Syftet med denna studie är att beskriva och skapa förståelse för de sätt lärandets innehåll och form påverkas vid digitaliseringen av klassrummet.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SSA136, fördjupningskursVt 2013Handledare: Kaarlo Voionmaa Examinator: Qarin Franker.

Avsikten med denna undersökning var att studera hur professionella arbetar med kriminella ungdomar genom att studera två kriminalvårdsenheters program riktade mot denna grupp. Utifrån ett diskursanalytiskt förhållningssätt har vi studerat olika praktiker och diskurser som ingår i enheternas programverksamhet. Studien har en kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer samt befintligt material på det undersökta området. Vi utförde två intervjuer på frivårdsenheten och två intervjuer på ungdomsanstalten i Luleå med professionella verksamma inom programmen. De undersökta programmen är Brotts-Brytet och ART.

I den här uppsatsen har jag undersökt några talboksanvändares krav, erfarenheter och förväntningar på talböcker. Jag har även sett över hur inläsningarna av talböcker förändrats över tid. Jag har i undersökningen intervjuat en grupp på fyra dyslektiker och två personer som arbetar med digitala talböcker. De frågor som jag har sökt svar på i denna utvärdering är.Hur fungerar inläsningarna för användarna?Hur har inläsningarna förändrats över tid?Bör inläsningarna ske med eller utan dramatisering?Vad finns det för alternativ till inläsningar (för olika genrer?)Jag har även undersökt hur talböcker respektive kommersiella ljudböcker lånas ut idag och hur talböcker lånades ut för ett par år sedan.De viktigaste resultaten är att Tal- och Punktskriftsbibliotekets egenproducerade syntetiska röst Folke borde förbättras och att det borde gå snabbare för studenter att få sin litteratur inläst.

Tordyveln flög i skymningen är ett konstnärligt arbete där kollektionsarbetet står i fokus. I arbetet undersöks skillnader mellan textil producerad för offentlig miljö och textil producerad för privat miljö. Det handlar till exempel om vilka krav som ställs och hur mönster och färgkombinationer skiljer dem åt. Kollektionen Tordyveln flög i skymningen består av textila mönster för offentlig miljö där handens närvaro och det måleriska uttrycket är genomgående. Olika rytm, olika material och skalor bidrar till en levande och lekfull kollektion.

Internet och nätverk i dagens samhälle är något som många företag är beroende av för att verksamheten ska fungera. Den här rapportens fokus är en undersökning av nätverk och en utvärdering av tekniker och metoder som finns för att öka robustheten i olika grad. Att öka robustheten kommer i många fall även öka kostnaden för själva nätverket, både vad gäller konstruktion och underhåll. Då ett företags mål ofta är att tjäna pengar måste det ställa sig till vilka tekniker som är värda att investera pengar i jämfört med kostnaderna av att något i nätverket skulle gå fel och därmed inte skulle kunna uppfylla de krav på nätverket som företaget har.Examensarbetet utförs på Post- och Telestyrelsen (PTS) och utgår därför ifrån hur deras nätverk är uppbyggt. Efter en bakgrund av de olika teknikerna beskrivs även ett antal praktiska tester för att faktiskt se att robusthetsteknikerna fungerar som de ska.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring omhändertagande av gravida missbrukare. I studien undersöks även tillämpning av tvångsvårdslagstiftning i förhållande till gravida missbrukare och socialsekreterares förhållningssätt till etiska aspekter när beslut om tvångsvård av gravida missbrukare tas. Studien är kvalitativ och genomförs med hjälp av intervjuer med socialsekreterare och även med hjälp av officiella dokument från olika myndigheter. I studien används teorier som empowerment och företrädarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006).

I detta arbete jämförs explicit och förmedlande (conveyance) inlärningsteknik för kommersiella spel och undersöka hur de påverkar spelarens resultat samt kunskap om spelets struktur. Undersökningar från början av 1970-talet visar på hur aktivt lärande ökar deltagarens engagemang jämfört med vid passiv explicit inlärning. Mitt praktiska arbete består i att ta fram två olika inlärningsbanor, en för var teknik, och en utmaningsbana där spelaren får prova sina färdigheter. Skapandet av den praktiska delen av examensarbetet har skett under praktik på Pieces Interactive i Skövde. Resultatet av studien indikerar att gruppernas inlärning är jämförbar, dock klarar personerna i den explicita gruppen uppgifterna snabbare, medan de i den förmedlande gruppen utforskar/förstår mer av spelet. Vidare forskning om förmedlande bandesign kan gynna spelbranschen, särskilt i utbildningssammanhang där syftet är att motivera deltagaren och stimulera till en djupare/intuitiv förståelse för uppgiften..

Denna studies syfte är att försöka förstå och diskutera den digitala mobbningen utifrån det mediasamhälle vi befinner oss i. Frågeställningarna som är grunden för studien är: Hur kan vi förstå digital mobbning? Hur kan denna förståelse leda vidare till metoder för att angripa problemet? Hur upplever pedagoger respektive elever den digitala mobbningen? Vad säger lagen om mobbning? Vad kan vara viktigt att tänka på i samband med Internet? Studien bygger på kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorda på två olika skolor. Den kvantitativa undersökningen bestod av enkäter som delades ut i tre klasser i år sex. Den kvalitativa undersökningen bygger på intervjuer med två pedagoger knutna till dessa klasser.

Syftet med detta arbete är att undersöka implementationen av digitala hjälpmedel imatematikundervisningen på gymnasiet samt jämföra gymnasieelevers uppfattning medtidigare forskningsresultat. Arbetet influeras av en positivistisk hållning till kunskap ochbygger på en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning hos gymnasieelever.Med hjälp av hypotetiskt deduktiv metod har vi försökt besvara våra frågeställningar.Resultaten visar att eleverna överlag har en positiv inställning till datorer och surfplattor ochatt detta överensstämmer med tidigare forskning. Resultaten visar också att datorer används ihögre utsträckning än surfplattor samt att tekniken endast blir effektiv om den används på rättsätt. Slutsatsen som vi drar av detta arbete är att den moderna tekniken alltid kommer att varasvår att implementera i skolan samt att den ibland kommer att användas på fel sätt. Men närden väl har fått tid att komma in i systemet och börjas användas på rätt sätt kan den leda tillstora framgångar och utveckling i den vardagliga verksamheten på skolorna..

Digitala läromedel blir ett vanligare inslag i skolgången då ny teknologi erbjuder tidigare okända pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som använder ett digitalt läromedel i form av en virtuell lärmiljö för matematiklärande upplever denna lärmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lärmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika årskurser samt elever som är matematiskt låg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrån Goods (1981) passivitetsmodell som innebär att lågpresterande elever är mindre risktagande i klassrumsmiljön.Elevernas upplevelse av digitala läromedel studerades i en virtuell lärmiljö bestående av två moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog.

I företag och organisationer är det vanligt att riskanalyser genomförs som ett led i arbetet med att hantera de risker och hot som verksamheten kan möta. En viktig del i en riskanalys är det första steget som går ut på att identifiera risker och hot, så kallad riskidentifiering. En brasiliansk studie pekar på att kunskapen kring riskidentiferingstekniker i brasilianska företag generellt sett är låg. Eftersom det förefaller finnas ingen eller mycket lite forskning i ämnet applicerat på svenska företag valde jag att undersöka hur stor kunskap som svenska tillverkningsföretag med huvudkontor i Göteborgsregionen har kring riskidentiferingstekniker. Tanken är dels att resultatet av undersökningen dels ska kunna utvecklas och användas som underlag i andra vetenskapliga studier, men också att det ska kunna vara möjligt att användas till en mer praktisk tillämpning.Undersökningen genomfördes med en kvantitativ enkätundersökning där jag så långt som möjligt försökte utforma frågor och svarsalternativ utifrån de regler och standarder som finns inom metodiklitteraturen.

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivåer i samhället. Projekt kräver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid är en av de viktigaste beståndsdelarna i projekt, och tidsaspekten är av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser är en annan viktig beståndsdel som också har en avgörande betydelse ifall projekten når målen. Samtidigt som projektet som arbetssätt tilltar, tenderar projekten att växa i storlek.