The purpose of this study is to examine if digital public libraries are serendipitous environments. Serendipity in this instance is defined as finding something unexpected and valuable, while searching for something else.A survey was conducted at two Swedish digital public libraries, where the patrons were asked to fill in a questionnaire online. The questions were based on the work on serendipitous digital environments by Lori McCay-Peet, as well as considerations of human factors that could possibly influence serendipity.The result indicate that a majority of patrons experience serendipity at the digital library, although it?s still more common to do so at the physical library or on other web sites. The result also confirms the importance of taking human factors into account when studying serendipity.

Titel Nya vägar till kunskap. En kvalitativ studie av hur digitala kommunikationskanaler används i undervisningssyfte på skolor som valt att satsa på 1-till-1-konceptetFörfattare Hannah Johansson och Erika KilandUppdragsgivare Lin EducationHandledare Jan StridKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,MK1500, 15 hp. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG),Göteborgs universitet.Termin Vårterminen 2011Sidantal 46 (exkl. bilaga)Antal ord 19 857 (inkl. bilaga)Syfte Studiens syfte är att beskriva kommunikationenoch dess betydelse för undervisningen på skolorsom valt att satsa på 1-till-1-konceptet.Metod Kvalitativa samtalsintervjuer med sju respondenter.Material Analysmaterialet består av transkriberande intervjuer med sju pedagoger som arbetar med 1-till- 1-konceptet.Huvudresultat Vår studie visar att 1-till-1-konceptet möjliggör nya sätt att undervisa och att pedagoger i dag kan kommunicera med elever på fler sätt än tidigare.Pedagogerna framhåller att kommunikationeneffektiviserats och att ökade möjligheter tillkommunikation gynnar elevernas lärande.

Försvarsmaktens budget blir allt mindre, detta innebär att man inte kan öva i samma omfattning med riktig ammunition och fordon. Intresset för digitala krigsspel och simulationer har därmed ökat. Men för att använda sig av spel i utbildning måste man veta hur man skall använda dem.Syftet med uppsatsen har således varit att undersöka om man kan använda sig av digitala krigsspel i sig självt som en bärare för lärande. Kan deltagarna lära sig taktik genom att bara spela ett spel? Det finns flera olika synsätt som stöder alternativt motbevisar om hur lärande sker då man använder sig av spel för lärande.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka om system byggda på TETRA standard kan förbättra kommunikationssituationen för public safety myndigheterna på en operationell nivå. För att uppfylla syftet genomfördes en fallstudie. Vi genomförde fyra intervjuer på brandstationer i Finland samt tog del av en rapport från en pilotstudie i Norge. Alla har gemensamt att de har gått från ett analogt radiosystem till den digitala standarden TETRA. Den empiriska undersökningen visade att stora förbättringar därigenom kommit till på områdena täckning, samverkan, samband och säkerhet, samt att nya möjligheter växt fram vilka inte funnits med tidigare analoga system.

Titel:                                 Marknadsstrategi för lead generation: En studie om digitala marknadsstrategier och dess effekt på marknadsleadsNivå:                                 C-uppsats, kandidatexamen i FöretagsekonomiFörfattare:                        Anna Pettersen och Emma StåhlHandledare:                     PhD Agneta SundströmExaminator:                     PhD Lars-Johan ÅgeDatum:                             2014-JuniSyfte:                                Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur företag planerar, tillämpar och utvärderar strategier för digital marknadsföring med avsikt att generera leads.Metod:                              Flerfallstudien är av kvalitativ karaktär. Empirin samlades in genom en primär datainsamling av tio semistrukturerade intervjuer utförda på tio olika företag med verksamhet inom svenska IT-industrin. Genom ett rutnät har vi kodat och analyserat insamlad primär data för att finna teman och mönster som mynnade ut i en kärnkategori; Effekt.Resultat & slutsats:        Studien visar att de medverkande respondenterna anser att lead generation och digital marknadsföring är viktiga områden för deras företag. Respondenterna väljer att basera sin planering för marknadsstrategier på intuition och tillämpar strategier genom ?trial and error?.

Genom århundradena har teknikerna och mätinstrumenten för geodetisk mätning utvecklats mycket, från att ha utförts med enkla redskap som t ex kedja och kompass, till avancerade instrument som GPS och totalstation. I dagsläget finns flera datorbaserade tekniker tillgängliga och möjligheterna att integrera olika system ökar hela tiden.Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka möjligheter som idag finns tillgängliga för att integrera totalstation och GPS med digitala kartdata vid geodetisk mätning i fält. En kravspecifikation har upprättats baserat på önskemålen från en kommunal kart- och mätavdelning, där ett av de viktigaste önskemålen var att kunna ta med en omfattande kartdatabas ut i fält. Möjliga leverantörer har sökts och utvärderats, och därefter har fältdatorer och programvaror lånats för att genomför praktiska tester.Resultatet visar att utbudet av heltäckande lösningar är litet, men det finns fungerande system som täcker in de behov som var utgångspunkten i denna undersökning. Det kan finnas en kunskapslucka mellan mätning och GIS, geografiska informationssystem, att överbrygga vid införandet, men det finns också en stor potential i användningen och utvecklingen av tekniken..

Under de senaste ?ren har digitaliseringen framfart f?r?ndrat hur m?nniskor lever och arbetar, vilket har lett till stora f?r?ndringar inom m?nga yrken ?ver v?rlden. Redovisningsyrket, som traditionellt innefattar rutinm?ssiga uppgifter som bland annat bokf?ring, registrering, uppr?ttande av ?rsredovisningar och finansiella rapporter, har inte varit ett undantag. Denna studie syftar till att utforska hur digitaliseringen har p?verkat redovisningskonsulters yrkesroll i Sverige.

Syftet med följande arbete är att förstå en grupp lärares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lärande i skolan. Med hjälp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av såväl elever som lärare ville jag förstå deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken är det som används i samhället idag, och även förändrar vårt sätt att lära och att tolka världen. Den digitala tekniken bör därför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter på kreativiteten samt elevernas engagemang.

Syfte: Att jämföra marginell och intern passform på kronor framställda genom fyra olika digitala avtryckssystem med kronor framställda genom konventionell avtrycksteknik, som kontrollgrupp. Metod: Femtio helkeramiska kronor framställdes från 50 standardiserade provkroppar, som delades in i fem grupper, där varje grupp representerade ett avtryckssystem. Varje krona cementerades på sin respektive provkropp och sektionerades till fyra segment. Den marginella och interna passformen mättes i 8 fördefinierade punkter. Totalt 1567 mätningar utfördes, analyserades och jämfördes. Resultat: (1) Gällande marginell spalt kunde inga signifikanta skillnader hittas då kontrollgruppen jämfördes med vart och ett av de digitala systemen. (2) Lava? hade mindre marginala spalter än CEREC® och iTero®, (3) CEREC och Lava hade mindre spalter i chamfern jämfört med iTero och kontroll, (4) E4D® visade mindre spalter än CEREC i mätpunkter 4-8 och CEREC visade en mindre spalt i mätpunkt 2, (5) Lava visade mindre spalter än CEREC i mätpunkter 1, 3 och 5-8.

En av lärarens stora utmaningar som pedagog är att nå fram till eleverna. Speciellt i dagens samhälle där klyftan mellan lärare och elever blir tydlig genom inaktuella arbetssätt inom skolan och användandet av modern teknik. Ett användande som sällan förmår att stimulera eleverna i en undervisning som ser till den utvecklade digitala verklighet som de lever i. Det är intressant att utreda hur lärare på bästa sätt kan möta de förväntningar som ställs på en undervisning som är anpassad till IKT i ett postmodernt samhälle. Studien avser därför att utreda verksamma gymnasielärares IKT-användning i undervisningen genom att undersöka hur lärare arbetar med IKT avseende webb 1.0 eller webb 2.0.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklärare från tre skolor behandlar ämnena folkmusik och populärmusik i musikundervisningen på högstadiet, samt hur undervisnigen påverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och Digitala redskap, klassernas storlek, lärarens utbildning och läromedel. Undersökningen och intervjufrågor har baserats på ett citat från den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om de föreligger skillander eller likheter i hur lärarna tar upp områderna folkmusik och populärmusik, samt om dessa får lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lärarna när det gäller folkmusik än inom populärmusiken.

Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka vad lärplattan kan ha för funktion i förskolans verksamhet samt hur pedagogernas digitala kompetens ser ut. För att få insikt i detta formulerade vi följande frågeställningar. På vilket sätt resonerar pedagogerna och förskolecheferna kring lärplattans möjligheter och begränsningar, kring sin egen digitala kunskap? Hur resonerar förskolecheferna kring pedagogernas kompetens och utbildning? Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och två förskolechefer som är involverade i arbetet med lärplattor. Tidigare forskning om lärplattan som ett digitalt verktyg ligger till grund för studien.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida gymnasielärarna har anammat de enligt forskare lämpliga bedömningsredskap för det kunskapsrelaterade betygsystemet och likvärdigt transformerat läroplanen och realiserat detta system. Idén till detta examensarbete uppstod under en kurs i betyg och bedömning på Lärarhögskolan. En kvalitativ forskningsintervju har genomförts med fyra stycken lärare från två kommunala gymnasieskolor. För att avgränsa arbetet har de enligt forskare tre vanligaste bedömningsredskapen beskrivits utifrån läroplansteorier och utbildningsreformer. Slutligen har resultaten från lärarintervjuerna analyserats utifrån bedömningsredskapens trovärdighet, likvärdig betygsättning och samverkan lärarna emellan..

Att kunna träna effektivt till ett avgörande prov är en förutsättning för ett bra resultat. Denna uppsats har ägnats åt möjligheten till självstudier inför ett TOEFL -prov med digitala hjälpmedel i form av applikationer till mobiltelefonen. I detta arbete jämförs två olika typer av studiemateri-al, där den ena (analog) representerar det som används för undervisning i TOEFL-kurser. Den andra (digital) representerar alternativet för de som vill skippa kursen och träna på egen hand via självstudier i telefonen. Med Schmitts metodanalys som verktyg har dessa applikationer under-sökts för att se hur pass väl de motsvarar de krav som finns för att klara READING-sektionen i ett prov. Inledningsvis håller den digitala självstudiemetoden en relativt bra standard.

Syftet med utvecklingsarbetet är att utveckla kunskap hos oss och andra lärare om hur estetik kan användas som redskap i läs- och skrivinlärningen i årskurs ett. Detta gjorde vi genom att skapa en handbok med estetiska övningar där ele-ver övar sin läs- och skrivförmåga. Vi valde aktionsforskning som metod och har använt oss av ett kvalitativt arbetssätt där vi genomförde intervjuer och ob-servationer. Vår handbok är en produkt av våra erfarenheter som vi utvecklat genom att läsa tidigare forskning, genomföra observationer och intervjuer och genom att ha ett samarbete med verksamma lärare. Eftersom lärarna uttrycker en vilja att ta del av handboken drar vi slutsatsen att detta utvecklingsarbete och vår handbok kan vara en del av processen där estetiken får en självklar plats som redskap i läs- och skrivinlärningen.