Sökresultat:
1197 Uppsatser om Digitala kränkningar - Sida 62 av 80
IKT, vad Àr det? : En studie baserad pÄ pedagogers uppfattningar om digitala verktyg i förskolan
The aim of this study is to enlighten how todays working environment affects young individuals descriptions of how to reach success in work life, now often titled as ?career?. Our purpose has been to analyse how the term career is constituted discursively among young people in jobs characterized by flexibility. The study is based on six qualitative interviews with young adults in the media industry, all between 20-30 years old. By utilising a Foucaultdian discourse analysis we want to expose how the competing and dominating discourses, that our interviewees? statements are based on, can be associated with a wider social context.  The study reveals that our interviewees describe career in two separate ways, both positively and negatively.
Aktivitetsbaserat kontor ? Vad hÀnder med kommunikationen? En studie av kommunikation pÄ aktivitetsbaserade arbetsplatser ur kommunikatörens perspektiv
Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur kommunikatörer upplever att internkommunikationen pÄ aktivitetsbaserade arbetsplatser fungerar. Fokus för den hÀr studien var att belysa kommunikatörens roll och syn pÄ kommunikation pÄ aktivitetsbaserade arbetsplatser.Teori: Studien utgÄr frÄn en meningsskapande syn pÄ kommunikation och ett tolkande perspektiv pÄ organisationer nÀr det gÀller den muntliga kommunikationen. NÀr det gÀller digital kommunikation har utgÄngspunkten varit Bayms teorier om synkron och asynkron kommunikation. Vid tolkning av möbler och inredning som kommunikation har utgÄngspunkten i huvudsak varit teori om instrumentell, estetisk och symbolisk design.Metod: Studien bygger pÄ Ätta kvalitativa telefonintervjuer. Respondenterna var kommunikatörer pÄ sju aktivitetsbaserade arbetsplatser och en pÄ cellkontor.
Interaktiva skrivtavlor : ?i undervisningen
Europaparlamentet definierade Är 2006 att alla medborgare behöver digital kompetens för att anpassa sig till den förÀnderliga vÀrld vi lever, vilket har pÄverkat innehÄllet i den nya lÀroplanen och kursplanerna Lgr 11, med avseende pÄ digital kompetens.Parallellt med att fokus ökar pÄ den digitala kompetensen i skolorna, gör de interaktiva skrivtavlorna intÄg i vÄra svenska klassrum och enligt taveldistributörernas försÀljningsprognoser kommer Ànnu fler att sÀljas de kommande Ären. Detta gör att de interaktiva skrivtavlorna Àr ett digitalt verktyg som mÄnga lÀrare behöver lÀra sig hantera, och syftet med denna studie Àr att observera hur de interaktiva skrivtavlorna kan anvÀndas i grundskolans undervisning, och vilka lÀrstilar som stimuleras med utgÄngspunkt i Gardners teori om multipla intelligenser. Studien försöker ocksÄ besvara frÄgan hur lÀrarens utbildning pÄ de interaktiva skrivtavlorna pÄverkar antalet intelligenser som stimuleras under lektionerna.Resultatet baseras pÄ nio klassrumsobservationer pÄ tvÄ olika skolor, och visar till exempel att den verbala/lingvistiska och visuella/spatiala intelligensen aktiveras i alla lektionerna och den matematiska/logiska i flertalet. Detta resultat tillsammans med resultatet av intervju och contextual inquiry visar att lÀrarens utbildningsnivÄ pÄ den interaktiva skrivtavlan pÄverkar sÀttet denna anvÀnds pÄ i undervisningen och antalet intelligenser som stimuleras, men ocksÄ att den grundlÀggande IKT-kompetensen (informations- och kommunikationsteknik) och dataintresse har betydelse, sÀrskilt nÀr lÀraren inte har fÄtt sÄ mycket utbildning pÄ den interaktiva skrivtavlan..
Joymusic i sÀrskolan - om förmÄgan att delta i musicerandet: En studie om hur det teknologiska hjÀlpmedlet Joymusic kan pÄverka musikundervisningen i sÀrskolan
Joymusic i sÀrskolan - om förmÄgan att delta i musicerandet, av Lindie Boström och Elin Grunditz, Àr en studie inom ramen för LÀrarprogrammet i Àmnet musik vid LuleÄ tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lÀrande i PiteÄ. I denna uppsats studeras hur Joymusic kan pÄverka/förÀndra musikundervisningen i sÀrskolan. Efter att vid olika tillfÀllen befunnit oss i musiksammanhang med barn och ungdomar med funktionsnedsÀttning men vÀljer vi att rikta in vÄr undersökning pÄ det teknologiska musikhjÀlpmedlet Joymusic. Joymusic Àr ett program som möjliggör och ökar förutsÀttningarna att kunna musicera för mÀnniskor med funktionsnedsÀttningar. Studien genomförs i form av aktionsforskning pÄ tvÄ olika grundsÀrskolor med elever frÄn högstadiet.
Konsument Y ? Ungas konsumentbeteende i det nya decenniet
Företags behov av att sÀrskilja sig pÄ dagens marknad Àr idag större Àn nÄgonsin. Detta dÄ konkurrensen har ökat och dÀrmed antalet valmöjligheter. Med dagens teknologi Àr det Àven möjligt att kopiera allt som ett ?lyckat? företag gör. Samtidigt har den digitala revolutionen bidragit till att konsumenter har vant sig vid att kunna fÄ vad som helst, nÀr som helst och var som helst.
Mellan digitalt arkiv och socialt forum - en idéanalys av visionerna bakom biblioteksportalen Europeana
Digitizing and digital libraries create great opportunities toprovide access to cultural heritage globally, but the quicklychanging information technology environment also raises manyquestions. The aim of this bachelor thesis is to analyse whatvisions and ideas behind one specific digital library, Europeana,that can be found in documentation related to the project. Whatideas can be identified concerning aspects such as userparticipation, access to information, knowledge andinformation literacy? What is the project?s role in relation toeducation, preservation of cultural heritage and democracy?The method used to answer these research questions is adescriptive idea analysis. The empirical material, consisting ofprimary sources written in relation to the project, has beencategorized within dimensions and analysed according toDouglas Raber?s three public library strategies: social activism,the conservative response and the populist initiative.
Den digitala pÄverkan pÄ individen : En kvalitativ studie om hur pÄverkan upplevs genom virtuell interaktion
Det moderna samhÀllet och digitaliseringen bidrar till att det virtuella rummet blir en viktig del för mÄnga individer och deras vardag. Genom att stÀndigt ha möjlighet till uppkopplingen pÄ diverse sociala nÀtverk har digitaliseringen bidragit till att face-to-face interaktioner allt oftare byts ut mot virtuella interaktioner. Genom face-to-face interaktioner pÄverkar individen sina val och agerande med hjÀlp av sin omgivning.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om individen blir socialt pÄverkad genom att följa Instagramkonton som fokuserar pÄ trÀning. Studien avser att undersöka om den sociala pÄverkan som normalt sÀtt sker genom verbala gester i face-to-face interaktion sÄledes kan ske pÄ liknande sett genom digital interaktion. Genom att studera pÄverkan i digital form sÄ ska vi undersöka om nÄgon form av attitydförÀndring samt motivation uppstÄr hos de individer som vÀljer att följa Instagramkonton som fokuserar pÄ trÀning.Resultatet av studien indikerar att individen blir pÄverkad medvetet, omedvetet, positivt och negativt av att följa trÀningsinspirationskonton pÄ Instagram.Resultatet visar Àven att individer kÀnner ÄngestkÀnslor nÀr de exponeras för trÀningsinspirationsbilder.
Min Röst : En studie i lÄtskrivande
Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Ă
tta ungdomar i Ärskurs 9 intervjuades dÀr de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvÀnder dem, vilka övervÀganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvÀnder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.
Modern strategisk kommunikation : Oberoende försvars- och sÀkerhetspolitiska bloggars relation till Försvarsmaktens direktiv för strategisk kommunikation
I det moderna samhÀllet, som tydligt prÀglats av de senaste Ärtiondenas nÀrmast explosiva utveckling av den digitala vÀrlden, kÀmpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framvÀxten av de sociala medierna och deras sÀrstÀllning som informationsspridare pÄverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmÀnheten. Mot bakgrund av detta stÀlls frÄgan huruvida svenska försvars- och sÀkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgÄng för, Försvarsmakten i dess strÀvan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehÄllsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlÀgg publicerade under en sex veckor lÄng tidsperiod under vÄren 2014 av tvÄ oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrÄn tre gemensamma nÀmnare, tidsfokus, samhÀllsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade frÄn Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de bÄda bloggarna generellt förhÄller sig vÀl till Försvarsmakten med utgÄngspunkt i de identifierade gemensamma nÀmnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..
Laxens (Salmo salar) biologi i ett reglerat vattendrag
AnvÀndning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr idag ett naturligt inslag i mÄnga mÀnniskors vardag. Samtidigt uppmÀrksammas risken med digitala klyftor av flera samhÀllsinstanser. I detta sammanhang nÀmns Àldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlÀngningen kan leda till ett utanförskap frÄn den demokratiska processen pÄ grund av bristande tillgÄng till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte Àr att belysa Àldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhÀllet idag. Studien Àr inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr Älder kan förstÄs som en skapad social kategori.
KrÀnkande behandling över Internet
Att nyttja Internet Àr för de flesta mÀnniskor ett vardagligt och helt naturligt fenomen. Dock Àr det inte alltid i en underhÄllande och positiv bemÀrkelse som redskapet nyttjas. Syftet med studien Àr att försöka lyfta fram och synliggöra det vÀxande problemet med krÀnkande behandling via nÀtet, som tenderar att bli en alltmer vanlig företeelse bland ungdomar. Grunden i studien Àr att först klargöra vad krÀnkande behandling Àr, och dÀrefter hur krÀnkande behandling över nÀtet kan se ut. Vidare granskas vilka psykiska följder den utsatta individen kan drabbas av, samt hur skolan kan arbeta i ett förebyggande syfte.
FörskollÀrarens förÀndrade yrkesroll - En studie om hur förskollÀrarens förtydligade uppdrag har pÄverkat förskollÀrarens roll i aktiviteten samling
Arbetet handlar om förskollÀrarens roll i den förÀndrade verksamheten med utgÄngspunkt i aktiviteten samling. Genom intervjuer och observationer har vi försökt nÀrma oss vÄra frÄgestÀllningar kring Àmnet. Syftet var att undersöka om det skett en förÀndring i aktiviteten samling, finns det en förÀndring och vad kan den i sÄ fall bero pÄ. Syftet var ocksÄ att undersöka i vilken mÄn samlingen speglar förskollÀrarens förÀndrade yrkesroll i strÀvan efter att bli en profession. Resultatet visar att det ser olika ut pÄ de olika förskolorna dÀr undersökningen gjordes.
Flippad matematik : Elevers uppfattningar av det inverterade klassrummet
I det inverterade klassrummet flyttas genomgÄngarna frÄn klassrummet till videofilmer som eleverna ser pÄ hemma. Lektionerna Àgnas till stor del Ät sÄdant som annars hade utgjort hemarbete för eleven. I denna studie analyseras gymnasieelevers uppfattning av denna undervisningsmodell i matematikÀmnet med fokus pÄ videogenomgÄngarna och förÀndringar i hem- och skolarbete.Det framkommer att elevernas uppfattningar av videogenomgÄngarna kan kategoriseras utifrÄn deras grad av aktivitet under videogenomgÄngen samt deras beroende av relationen mellan elev och lÀrare. I en jÀmförelse mellan enkla filmer, digitala animationer och klassrumsgenomgÄngar framhÄlls de enkla filmernas tydlighet och fokus pÄ matematik, samt klassrumsgenomgÄngarnas flyktiga natur. Dessa resultat diskuteras utifrÄn en kognitiv modell för överbelastning av arbetsminnet.Eleverna uppfattar att deras arbetsbelastning Àr lÀgre i det inverterade klassrummet Àn i ett traditionellt klassrum eftersom det finns mer tid för egen rÀkning i klassrummet.
Generellt mÀt- och styrsystem
Examensarbetets syfte var att skapa ett generellt mÀt- och styrsystem som Àr möjligt att fjÀrrstyra över Internet. Systemet bestÄr av en kontrolldator och ett antal separata moduler, vilka var och en realiserar nÄgon typ av mÀt- eller styrfunktion. AnvÀndningsomrÄdet för ett sÄdant system Àr brett; det kan exempelvis anvÀndas inom automation av bostÀder, för process-övervakning och styrning inom tillverkningsindustrin, eller inom under-hÄllningsbranschen.Eftersom ett fullt utbyggt system kan bestÄ av ett drygt 100-tal olika mo-duler, Àr det hÀr examensarbetet av praktiska skÀl begrÀnsat till att rea-lisera en handfull av dessa. DÄ systemet Àr enkelt att skala upp, Àr den be-grÀnsningen i antalet realiserade moduler i prototypsystemet inget som pÄverkar de erhÄllna resultaten. Exempel pÄ storheter som kan övervakas Àr temperatur, avstÄnd, lufttryck och ljusstyrka.
Upplevelse?av sm?rta hos patienter i?palliativt?skede : En induktiv litteratur?versikt
Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.