Genom århundradena har teknikerna och mätinstrumenten för geodetisk mätning utvecklats mycket, från att ha utförts med enkla redskap som t ex kedja och kompass, till avancerade instrument som GPS och totalstation. I dagsläget finns flera datorbaserade tekniker tillgängliga och möjligheterna att integrera olika system ökar hela tiden.Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka möjligheter som idag finns tillgängliga för att integrera totalstation och GPS med digitala kartdata vid geodetisk mätning i fält. En kravspecifikation har upprättats baserat på önskemålen från en kommunal kart- och mätavdelning, där ett av de viktigaste önskemålen var att kunna ta med en omfattande kartdatabas ut i fält. Möjliga leverantörer har sökts och utvärderats, och därefter har fältdatorer och programvaror lånats för att genomför praktiska tester.Resultatet visar att utbudet av heltäckande lösningar är litet, men det finns fungerande system som täcker in de behov som var utgångspunkten i denna undersökning. Det kan finnas en kunskapslucka mellan mätning och GIS, geografiska informationssystem, att överbrygga vid införandet, men det finns också en stor potential i användningen och utvecklingen av tekniken..

Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra vilken utrustning och tillgång till lokaler som musiklärare kontra rektorer anser att en god undervisning kräver samt vilken kompetens musiklärare anser sig besitta och om de anser att den är tillräcklig för att på ett adekvat sätt undervisa och bedöma elever. Syftet är även att se om synen på musikundervisningen skiljer sig mellan musiklärare och rektorer samt vilken uppfattning om ämnet de båda grupperna har. Vårt empiriska material består av enkätsvar från 14 olika skolor där tolv musiklärare respektive nio rektorer svarat. Resultatet visar att musiklärarna anser sig ha kompetens att undervisa och själva musicera men att verktygen i form av instrument och digitala verktyg är knappa. Rektorerna betonar vikten av kompetens men inte vikten av verktygen för att kunna förmedla densamma.

Denna reflekterande text behandlar utvecklingen av ett spel som har skapats för att spelas med en delaktig industrirobot. Verket är en digital prototyp som har skapats efter ett antal krav och förutsättningar som ett fysiskt spel till en robot har och fungerar som en hjälp, för att visa hur ett spel till en robot kan utvecklas. Målet har varit att skapa ett underhållande spel till casual gamers och har under spelets utveckling testats i viss omfattning för att se hur det har tagits emot av målgruppen.Innehållet i denna text beskriver verkets syfte och mål samt problemställning. Sedan följer information om vad casual games är och en reflekterande text om de olika delarna i både det fysiska spelet och den digitala prototypen. Den går även igen utvecklingsprocessen och testningen som utfördes till spelet.Resultatet är ett digitalt spel som har tagit emot relativt väl av målgruppen och de flesta ansåg det vara underhållande.

Computer Forensics investigations have become more and more common while investigating IT-related issues. From experience, hard disks, USB thumb, memory sticks contains information that might be useful. Computer Forensics is regulary conducted by Police, Customs, Tax investigators but also within private companies and organisations. However, there are areas within the storage device that are not part of the organisied structure that a file system gives. The reason for that might be that the information has been erased by intention, a virus destroyed the file system and so on.

The purpose of this study is to find out how Swedish Muslim girls use Facebook and its functions in constructing their Muslim identity on the platform. The study is based on a qualitative method which consists of nine interviews with Swedish Muslim girls between the ages 17-23 and who use Facebook daily.The study is based on the view of Facebook as a scene where individuals can perform for an audience. I have used Erving Coffman?s dramaturgical perspective that explains why individuals appear in an appropriate manner to achieve confirmation from their audience. I also used theories about identity construction, community and the theory about how individuals create a social presence online.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklärare från tre skolor behandlar ämnena folkmusik och populärmusik i musikundervisningen på högstadiet, samt hur undervisnigen påverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lärarens utbildning och läromedel. Undersökningen och intervjufrågor har baserats på ett citat från den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om de föreligger skillander eller likheter i hur lärarna tar upp områderna folkmusik och populärmusik, samt om dessa får lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lärarna när det gäller folkmusik än inom populärmusiken.

På uppdrag av Skärteknikcentrum Svergie AB i Gislaved gjordes en undersökning av driftstörningarna i produktionsprocessen hos tre olika medlemsföretag som kunde kopplas direkt till kvalitet på stångmaterialet som används. Undersökningen gjordes hos Gnosjö automatsvarvning AB, Finnveden Powertrain (Alvestafabriken) och Bufab Lann AB, alla arbetar med stångmaterial och har liknande tillverkningsprocesser. Uppgiften gick ut på att identifiera ifall det finns driftstörningar som enbart är beroende av kvaliteten på materialet samt vilka problem de leder till. Efter genomförda undersökningar och en större inblick hos de olika företagen konstaterades det att variationer i kvaliten på materialet har en effekt på hur produktionsprocessen fungerar. Störningar i produktionen kan reduceras ifall materialet egenskaper förbättras eller tillverkningsprocessen ändras.

In today?s society more and more activities are digitalized. This means that everyone has to be able to use information and communication tools (ICT) in order to take part in the digital world, otherwise they will be left out of the digital community. There is a so called digital gap between for instance elderly and young people, where elderly do not know how to use the tools and there for cannot gain access to the digital society. What happens when people, not only grow old, but also have a communication disorder, such as aphasia? How are they included? The purpose of this study is to investigate whether or not surf pads are good tools for bridging the digital gap for people with aphasia, and which activities and situations that encourages people with aphasia to work with the surf pad.

AbstractThe overall aim of this study is to show how phonological awareness develops during the first school year and how this can be affected by different teaching materials and working methods. Two classes are compared in the study. One of the classes has digital teaching material and the other class has traditional teaching material. The study seeks to show to what extent there are differences between the groups? phonological awareness.

Sammanfattning Elaine Kotte, Progressiva genusglasögon ? En komparativ studie med den svenska och den brasilianska läroplanen i blickfånget (Gender viewed through bifocals ? A comparative study of the Brazilian and Swedish National Curricula) Syftet med uppsatsen är att uppnå en djupare förståelse för skolpolitiska jämställdhetsfrågor genom en komparativ studie mellan den svenska (Lpo 94) och den brasilianska läroplanen (PCN). Resultatet av jämförelsen visar att ländernas läroplaner har en klar intention att förmedla jämställdhet som ett kunskapsområde och demokratisk värdegrund. Däremot finns det likheter, skillnader samt omfattning i läroplanernas och kursplanernas förmedling för måluppfyllelse mellan länderna. Medan riktlinjerna beskrivs i koncisa och allmänna ordalag i Lpo 94 är de mera övergripande och detaljerade i PCN. Jag har även, genom digitala enkätintervjuer med lärarutbildare i Sverige och Brasilien, fått en begränsad inblick i lärarutbildningens insatser kring genusfrågeställningar relaterade till läroplanens jämställdhetsriktlinjer i respektive land. Nyckelord: Brasilien, genus, jämställdhet, kursplan, Lpo 94, läroplan, PCN, Sverige..

Denna uppsats handlar om de kreatörer som använder datorn i sitt bildskapande och hur de ser på sitt skapande. Inblicken i deras tankar sker via intervjuer som utförts på distans via internet. För att komplettera intervjuerna har två konstforum analyserats. Den främsta orsaken till att användarna publicerar sina bilder på internetforum är att få kritik från andra användare så att de kan förbättra sitt skapande. Många har svårt att se på sig själva som konstnärer, kanske p.g.a.

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera exempel då datorgrafik har visualiserat historien och diskutera vilken effekt datorgrafik har på museum. Inledningen presenterar varierande hot från människa och natur mot arkeologiska lämningar och motivationen att bevara samt fördelar med att ha en 3D modell. Nästa kapitel ser tillbaka på uppkomsten av datorgrafik och bakgrunden till museer och vad besökare tycker samt är ute efter vid besök av dessa. Därefter redogörs metoderna med vilka denna studie bedrivits för att sedan skildra teknikerna genom hela arbetsprocessen för att öka förståelsen för icke sakkunniga. Den längre delen spaltar upp exempel på fullbordade projekt; vad som är unikt i varje fall och vilka lärdomar som framkommit.

Medielandskapet har förändrats till följd av de digitala mediernas framväxt. Då det finnas allt fler användare av sociala medier är det viktigt för företag att veta hur de ska nå ut till konsumenterna. Instagram har 200 miljoner aktiva användare varje månad. Att veta vilka bilder som bäst når ut till användarna, varför de väljer att interagera med företag och vilka behov de uppfyller är betydelsefullt att få kunskap om.Syftet med uppsatsen är att se om användare av Instagram följer och interagerar med företag beroende på vilken typ av bild de väljer att lägga upp. Detta har undersökts genom tio semistrukturerade intervjuer där de intervjuade fick se bilder från två företags Instagram-konton.

Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. I detta perspektiv blir det intressant att undersöka hur lärare möter barn för att stimulera lärandet och utforma undervisningstillfällen med hjälp av digitala verktyg.I en strävan att möta barn av idag startade vår kommun ett pilotprojekt där sex förskolor fick möjlighet att under ett år pröva interaktiva tavlor. I studien har vi följt dessa förskolor under åtta månader. Vårt syfte var att genom observationer och intervjuer undersöka om och hur verktyget stimulerar barns utveckling och lärande samt analysera vilka faktorer som påverkar att arbetet med tavlan framstår som lyckat och framåtskridande. Den interaktiva tavlan ser vi som ett användbart verktyg för barns lärande då barnen har roligt, motiveras och utmanas av de möjligheter tavlan ger.

Denna uppsats undersöker hur svenska musikjournalisters roll gentemot sina läsare påverkats av internets utbredning och den ökande fildelningen i samband med den digitala och tekniska utvecklingen. Genom fem kvalitativa intervjuer med musikjournalister från de fyra största tidningarna i Sverige: Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Aftonbladet och Expressen, under-söks hur musikjournalisterna själva uppfattar denna utveckling. Med utgångspunkt i teorin om agenda-setting har resultatet sedan analyserats och diskuterats. Slutsatsen är att musikjourna-listernas makt gentemot sina läsare har minskat det senaste decenniet. Läsarna ser inte längre musiksidorna i dagspressen som lika viktiga för deras musikkonsumtion.