Min avsikt med denna uppsats var att söka en djupare förståelse av fenomenet minneswebbplatser för avlidna personer på Internet. Som ett tidigare helt outforskat fenomen som dessa minneswebbplatser är, så har jag haft förmånen att få välja helt fritt vad jag ska titta närmare på, och hur detta ska genomföras. Detta resulterade i att jag valde att ta reda på hur dessa sorgens regioner tar sig uttryck på minneswebbplatserna. Sorgens regioner som man kan tänka sig är både sociala och spatiala på dessa webbplatser.Jag har beskrivit en rad teoretiska begrepp i metodavsnittet som har kommit att fungera som en ram för analysen av minneswebbplatserna: (själv)representation, aktörer, intimitet, autenticitet, stil och personliga uttryck är dimensioner inom de sociala regionerna, och indexsidan, gemensamma utrymmen, privata utrymmen och länkar till omvärlden är dimensioner inom de spatiala regionerna. Dessa teoretiska begrepp har i analysen på ett systematiskt sätt analyserats och satts i relation till de teoretiska perspektiven för uppsatsen.Uppsatsens teorianknytning är Erving Goffmans resonemang kring främre och bakre regioner, samt regionbeteenden.

Denna uppsats undersöker problematiken runt att integrera datakällor då analytics används för flerkanalig digital marknadsföring i större organisationer. Ansatsen är kritiskt och går emot bilden av analytics som både enkelt att implementera och använda för flerkanalig digital marknadsföring inom större organisationer. Uppsatsen visar på hur strukturer i större organisationer gör övergripande analytics för fler digitala kanaler problematiskt.Uppsatsen bygger på resultat från en observationsstudie som gjordes inom en större multinationell organisation och fokuserar på problematik som återfanns i två huvudsakliga projekt som genomfördes under tiden för studien..

En frekvensresponskurva i användargränssnittet är vanligt förekommande i moderna digitala equalizers. Dess möjlighet att genom den grafiska feedbacken påverka själva användandet av equalizern undersöks här genom att låta en testgrupp genomföra ett antal filtreringar både med och utan kurvan, varpå de individuella skillnaderna analyseras. Det funna resultatet är signifikant och visar att man tenderar att lägga sina frekvenser högre upp och använda bredare bandbredder när man inte ser denna kurva. Det visas också tecken på att det finns svårigheter i att veta vad man gör när man ställer in bandbredd då man inte ser kurvan. Vad gäller gain finns inget signifikant resultat, men det finns fingervisningar till att man i vissa fall även lutar åt att kunna använda högregainvärden..

I den svenska planeringsprocessen är det viktigt att medborgare får framföra sina åsikter om planeringsfall under samrådstiden för att upprätthålla demokratin. Då många medborgare har svårt att tyda och läsa en karta, har olika former av visualiseringar, digitala bilder eller fysiska 3D-modeller, börjat användas mer ofta av planerare, inom kommunal och privat verksamhet, för att förtydliga bilden av hur planeringsfall ?kan komma att se ut? i verkligheten. Användning av digitala och fysiska visuella verktyg, inom planeringens samrådande dialog med medborgare, anses vara ett relativt nytt fenomen och det går att ifrågasätta om visualiseringsformer som planeringstjänstemän använder idag verkligen uppfyller sitt syfte med att förtydliga för medborgarna. Utifrån de visuella framställningar som görs väcks även frågan om det verkligen finns en vilja bland tjänstemännen att planeringen ska bli mer kommunikativ och att medborgare ska få ett ökat inflytande i planeringen.

Idag existerar det inga produkter på marknaden för att objektivt kunna mäta radiokarpalledens styrka vid extensionen. Små skador på radiokarpalleden har stor inverkan på den enskilde individen. Syftet med detta projekt är att utveckla en grundläggande lösning för att objektivt mäta kraften i handleden (radiokarpalleden). Arbetsmetoden har följt principkonstruktionsmetoden i produktutveckling (F.Olsson, 1995). Viktningsverktyget har använts för att jämföra och ranka lösningsidéer mot varandra.

Kandidatarbetets huvudsakliga mål är att producera en bilderbok för alla åldrar, Skumma Typer & Trevliga Personer. En bilderbok är interaktiv till sin karaktär och den här boken har också ett tilltal på flera nivåer. Bokens bilder innehåller tydliga allusioner, främst riktade till den vuxne läsaren. Medieteknik är, i det här sammanhanget, att först skissa analogt, föra över skisserna digitalt, bearbeta i datorn och därefter skriva ut bilderna. Via ljusbord har bilderna sedan tecknats igen på akvarellpapper och sedan målats med akvarellfärg för att uppnå nyanser som kan vara svåra att nå digitalt.

Under vårterminen 2011 har jag studerat hur ett verktyg påverkar en arbetsprocess. Från en idé har ett projekt vuxit fram och två ljudbanker för musikproduktion har producerats, detta har gjorts möjligt genom att jag har studerat digital ljudproduktion på Blekinge Tekniska Högskola, där intresset för det som blivit mitt kandidatarbete, har väckts till liv. Mitt kandidatarbete har resulterat i två ljudbanker, den ena banken har fokus på digitala trummor medan den andra har fokus på synthar. Slutreflektionen berättar hur denna process har gått tillväga, och hur resultatet blev. Jag för fram för- och nackdelar av arbete i Dune, hämtar fakta från kända producenter inom elektronisk musik och bedömer det resultat jag har får.

Idag spenderas mycket pengar på informationssystem för att effektivisera affärskritiska processer. Men hanteringen av interna dokument som kan ses som en verksamhets digitala minne med instruktioner kring hur uppgifter ska utföras eller hur personal bör gå tillväga i svåra situationer är något som inte fått uppmärksamhet i relation till dess värde. Intern dokumentation behöver undersökas för att få ut så mycket som möjligt av dokumentens potential att understödja affärskritiska verksamheter. Den här studien har undersökt dokumenthantering i en kommunal verksamheten för öka förståelsen för hur den fungerar och komma med förslag på hur dokumenthanteringen kan förbättras. Under studien har det identifierats lösningar till problem som kan finnas i flertalet verksamheter som leder till att tid och därmed pengar kan sparas inom verksamheter idag..

? Titel: En lektion i realtidskommunikation: En kvalitativ studie om kommunikation som i realtid anpassas efter en särskild situation, händelse eller företeelse.? Författare: Joel S Bergström och Max Hafelt? Kurs: C-uppsats, 15 hp? Termin: Höstterminen 2011? Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommunikatörer arbetar med realtidskommunikation, det vill säga, hur de arbetar med att anpassa kommunikation efter särskilda situationer, händelser och företeelser i realtid för att nå ut genom bruset.? Metod och material: Utifrån två kampanjer: ?Rädda Fredagsmyset? av PR-byrån JMW och ?Naturligt vitaminvatten? av kommunikationsbyrån Volontaire valdes fem kommunikatörer som arbetat med kommunikation som i realtid anpassats efter en särskild situation, händelse eller företeelse. Genom kvalitativa intervjuer insamlades djupgående empiri kring respondenternas syn och arbete med realtidskommunikation.? Huvudresultat: Realtidskommunikation har utvecklats genom digitala kanaler och är en strategi som utmanar befintliga, traditionella budskapsstrategier.Realtidskommunikation innebär att kommunicera samtalsämnen, inte budskap, genom att tillföra ett relevant innehåll i redan befintliga samtal i digitala miljöer. Det innebär att bli en del i befintliga kontexter, och inte bli ett avbrott i dessa eller skapa egna kontexter.Realtidskommunikation hjälper företag att hitta fler tillfällen att kommunicera och bli mer relevanta för rätt typ av människor, vilka kommer att sprida kommunikationen vidare till andra, vilket kommer att skapa värde och spara pengar.Fördelen med realtidskommunikation är att man får mycket gratis av att surfa på en befintlig energi.

Inom matematikämnet har e-bedömningar, aktiviteter där digitala tekniker används för att bedöma studenters kunskaper, inte utvecklats i samma takt som e-bedömningar inom andra områden. Detta beror sannolikt på det stora inslag av symboler och icke-standardiserade tecken som karakteriserar matematiskt språk och särskiljer det från traditionellt skriftspråk. Ett problem som har noterats i samband med e-bedömningar inom matematik är att inmatningen av matematiska uttryck i ett digitalt system i många fall varit långsam och svår att begripa. Den här rapporten syftar till att undersöka tre kategorier av inmatningsmetoder utifrån aspekterna snabbhet, korrekthet och upplevd lätthet för att på så sätt skapa en bild av vilken av teknikerna som lämpar sig bäst att implementera i en e-bedömningsapplikation riktat mot den svenska gymnasieskolan. För att uppnå syftet har jag granskat tre familjer av tekniker genom att låta gymnasieelever genomföra inmatningar av matematiska uttryck och analysera dessa inmatningar baserat på inmatningstid, korrekthet och upplevd lätthet.Resultaten visar på att det finns tydliga skillnader mellan de undersökta teknikerna med avseende på samtliga undersökta aspekter.

Examensarbetet Framtidens skolbänk som har utförts på avdelningen för maskinteknik vid Blekinge Tekniska högskola i samarbete med grundskolan Vittra Adolfsberg. Skolbänken är till för att möjliggöra ergonomiskt bra arbetsställningar i både sittande och stående position för alla elever oavsett längd och storlek. Dessutom ska skolbänken underlätta användandet av digitala undervisningsredskap såsom datorer och surfplattor. Examensarbetet består i att utveckla och konstruera en skolbänk som möjliggör detta utan att skolbänken blir för dyr eller för ömtålig för att kunna vara att reellt alternativ för alla skolor. Idag så är projektet på konceptstadiet men det finns definitivt möjligheter att någon variant på mitt förslag skulle kunna kommersialiseras då det i dagsläget inte finns några liknande produkter på marknaden..

This paper aims to examine how, and if, music is being used integrated in other subjects thanmusic in school. The study is based on qualitative interviews and I haveinterviewed fourteachers, regardless of whether they use music a lot or not.The questions the study is basedon are if there might be a connection between theteachers' own feelings for music andwhether they use music inschool or not, how music is being used and does the use of musicgive any effects?The result of this study shows that there can be a connection between the teachers ownsfeelings for music and the fact if they use music when they teach or not. One of the teachersI?ve interviewed had bad music experiences and didnot use music in her teaching.

I den svenska planeringsprocessen är det viktigt att medborgare får framföra sina åsikter om planeringsfall under samrådstiden för att upprätthålla demokratin. Då många medborgare har svårt att tyda och läsa en karta, har olika former av visualiseringar, digitala bilder eller fysiska 3D-modeller, börjat användas mer ofta av planerare, inom kommunal och privat verksamhet, för att förtydliga bilden av hur planeringsfall ?kan komma att se ut? i verkligheten. Användning av digitala och fysiska visuella verktyg, inom planeringens samrådande dialog med medborgare, anses vara ett relativt nytt fenomen och det går att ifrågasätta om visualiseringsformer som planeringstjänstemän använder idag verkligen uppfyller sitt syfte med att förtydliga för medborgarna. Utifrån de visuella framställningar som görs väcks även frågan om det verkligen finns en vilja bland tjänstemännen att planeringen ska bli mer kommunikativ och att medborgare ska få ett ökat inflytande i planeringen.

Jag har i det här arbetet gjort en analys av skillnaden mellan analog och digital summering avljudspår. Analyserna gjordes med avseende på frekvensspektrum, transientrespons och fasdifferens.Det gjordes genom att jag skrev och spelade in två låtar att använda till analyserna, mixade dessaoch körde ut till 24 separata ljudspår per låt. De summerades sedan på tre olika mixerbord och i treolika mjukvaror, för att sedan med Adobe Audition analysera hur frekvensspektrum,transientrespons och fasdifferens ändrats. Därefter gjordes genomsnitt för de analoga och de digitalasummeringarna för att se om det fanns några skillnader dem emellan. Även om det fanns gott omskillnader mellan mixerborden så var fasdifferenser det enda som var genomgående för alla analogasummeringar mot de digitala..

I digitala kretsar kan både bit-parallella och bit-seriella interface förekomma.T ex kan en integrerad digital krets (IC-krets) internt använda sig av bit-parallella aritmetiska kretsar medan dess kommunikation med andra integrerade kretsar sker bit-seriellt. Genom att använda seriell kommunikation mellan IC-kretsar kan antalet ben på kapslarna effektivt begränsas.Detta examensarbete gick ut på att göra en layoutgenerator för generering av en parametriserbar serie/parallellomvandlare och en parallell/serieomvandlare. När en krets använder sig av både bit-seriell och bit-parallell representation av data behövs dessa för att omvandla mellan formaten..