Sök:

Sökresultat:

1239 Uppsatser om Digitala hjälpmedel - Sida 52 av 83

Den digitala slöjan : En kvalitativ intervjustudie om Facebook som scen för den svensk-muslimska tjejens framtrÀdande

The purpose of this study is to find out how Swedish Muslim girls use Facebook and its functions in constructing their Muslim identity on the platform. The study is based on a qualitative method which consists of nine interviews with Swedish Muslim girls between the ages 17-23 and who use Facebook daily.The study is based on the view of Facebook as a scene where individuals can perform for an audience. I have used Erving Coffman?s dramaturgical perspective that explains why individuals appear in an appropriate manner to achieve confirmation from their audience. I also used theories about identity construction, community and the theory about how individuals create a social presence online.

Kan du höra folkets sÄng : En kvalitativ studie över hur man arbetar med populÀrmusiken och folkmusiken i högstadiet

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklÀrare frÄn tre skolor behandlar Àmnena folkmusik och populÀrmusik i musikundervisningen pÄ högstadiet, samt hur undervisnigen pÄverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lÀrarens utbildning och lÀromedel. Undersökningen och intervjufrÄgor har baserats pÄ ett citat frÄn den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populÀrmusik frÄn olika epoker. FramvÀxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsÀttare, lÄtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ om de föreligger skillander eller likheter i hur lÀrarna tar upp omrÄderna folkmusik och populÀrmusik, samt om dessa fÄr lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lÀrarna nÀr det gÀller folkmusik Àn inom populÀrmusiken.

Utveckling inom maskinguidning för anlÀggningsarbeten

PÄ uppdrag av SkÀrteknikcentrum Svergie AB i Gislaved gjordes en undersökning av driftstörningarna i produktionsprocessen hos tre olika medlemsföretag som kunde kopplas direkt till kvalitet pÄ stÄngmaterialet som anvÀnds. Undersökningen gjordes hos Gnosjö automatsvarvning AB, Finnveden Powertrain (Alvestafabriken) och Bufab Lann AB, alla arbetar med stÄngmaterial och har liknande tillverkningsprocesser. Uppgiften gick ut pÄ att identifiera ifall det finns driftstörningar som enbart Àr beroende av kvaliteten pÄ materialet samt vilka problem de leder till. Efter genomförda undersökningar och en större inblick hos de olika företagen konstaterades det att variationer i kvaliten pÄ materialet har en effekt pÄ hur produktionsprocessen fungerar. Störningar i produktionen kan reduceras ifall materialet egenskaper förbÀttras eller tillverkningsprocessen Àndras.

Ökar surfplattor afatikers digitala delaktighet?

In today?s society more and more activities are digitalized. This means that everyone has to be able to use information and communication tools (ICT) in order to take part in the digital world, otherwise they will be left out of the digital community. There is a so called digital gap between for instance elderly and young people, where elderly do not know how to use the tools and there for cannot gain access to the digital society. What happens when people, not only grow old, but also have a communication disorder, such as aphasia? How are they included? The purpose of this study is to investigate whether or not surf pads are good tools for bridging the digital gap for people with aphasia, and which activities and situations that encourages people with aphasia to work with the surf pad.

Olika vÀgar mot samma mÄl : En studie av elevers fonologiska medvetenhet i tva? klasser

AbstractThe overall aim of this study is to show how phonological awareness develops during the first school year and how this can be affected by different teaching materials and working methods. Two classes are compared in the study. One of the classes has digital teaching material and the other class has traditional teaching material. The study seeks to show to what extent there are differences between the groups? phonological awareness.

Progressiva Genusglasögon - En komparativ studie med den svenska och den brasilianska lÀroplanen i blickfÄnget

Sammanfattning Elaine Kotte, Progressiva genusglasögon ? En komparativ studie med den svenska och den brasilianska lÀroplanen i blickfÄnget (Gender viewed through bifocals ? A comparative study of the Brazilian and Swedish National Curricula) Syftet med uppsatsen Àr att uppnÄ en djupare förstÄelse för skolpolitiska jÀmstÀlldhetsfrÄgor genom en komparativ studie mellan den svenska (Lpo 94) och den brasilianska lÀroplanen (PCN). Resultatet av jÀmförelsen visar att lÀndernas lÀroplaner har en klar intention att förmedla jÀmstÀlldhet som ett kunskapsomrÄde och demokratisk vÀrdegrund. DÀremot finns det likheter, skillnader samt omfattning i lÀroplanernas och kursplanernas förmedling för mÄluppfyllelse mellan lÀnderna. Medan riktlinjerna beskrivs i koncisa och allmÀnna ordalag i Lpo 94 Àr de mera övergripande och detaljerade i PCN. Jag har Àven, genom digitala enkÀtintervjuer med lÀrarutbildare i Sverige och Brasilien, fÄtt en begrÀnsad inblick i lÀrarutbildningens insatser kring genusfrÄgestÀllningar relaterade till lÀroplanens jÀmstÀlldhetsriktlinjer i respektive land. Nyckelord: Brasilien, genus, jÀmstÀlldhet, kursplan, Lpo 94, lÀroplan, PCN, Sverige..

Med vÀrlden som kritiker: om konstforum pÄ internet och dess anvÀndare

Denna uppsats handlar om de kreatörer som anvÀnder datorn i sitt bildskapande och hur de ser pÄ sitt skapande. Inblicken i deras tankar sker via intervjuer som utförts pÄ distans via internet. För att komplettera intervjuerna har tvÄ konstforum analyserats. Den frÀmsta orsaken till att anvÀndarna publicerar sina bilder pÄ internetforum Àr att fÄ kritik frÄn andra anvÀndare sÄ att de kan förbÀttra sitt skapande. MÄnga har svÄrt att se pÄ sig sjÀlva som konstnÀrer, kanske p.g.a.

AnvÀndningen av datorgrafik i visualisering av historiska miljöer och föremÄl - en nulÀgesanalys

Syftet med denna litteraturstudie Àr att identifiera exempel dÄ datorgrafik har visualiserat historien och diskutera vilken effekt datorgrafik har pÄ museum. Inledningen presenterar varierande hot frÄn mÀnniska och natur mot arkeologiska lÀmningar och motivationen att bevara samt fördelar med att ha en 3D modell. NÀsta kapitel ser tillbaka pÄ uppkomsten av datorgrafik och bakgrunden till museer och vad besökare tycker samt Àr ute efter vid besök av dessa. DÀrefter redogörs metoderna med vilka denna studie bedrivits för att sedan skildra teknikerna genom hela arbetsprocessen för att öka förstÄelsen för icke sakkunniga. Den lÀngre delen spaltar upp exempel pÄ fullbordade projekt; vad som Àr unikt i varje fall och vilka lÀrdomar som framkommit.

Betydelse av bilder pÄ Instagram : En kvalitativ studie om företags bilder pÄ Instagram

Medielandskapet har förÀndrats till följd av de digitala mediernas framvÀxt. DÄ det finnas allt fler anvÀndare av sociala medier Àr det viktigt för företag att veta hur de ska nÄ ut till konsumenterna. Instagram har 200 miljoner aktiva anvÀndare varje mÄnad. Att veta vilka bilder som bÀst nÄr ut till anvÀndarna, varför de vÀljer att interagera med företag och vilka behov de uppfyller Àr betydelsefullt att fÄ kunskap om.Syftet med uppsatsen Àr att se om anvÀndare av Instagram följer och interagerar med företag beroende pÄ vilken typ av bild de vÀljer att lÀgga upp. Detta har undersökts genom tio semistrukturerade intervjuer dÀr de intervjuade fick se bilder frÄn tvÄ företags Instagram-konton.

Interaktiva tavlor i förskolan : ?Vad gör vi nu?? frÄgar pedagogen. ?Klicka pÄ en bild! Ska jag hjÀlpa dig? Du mÄste trycka tvÄ gÄnger?, svarar barnet.

FörmÄga att kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta Àr nödvÀndig i ett samhÀlle prÀglat av ett stort informationsflöde och en snabb förÀndringstakt. I detta perspektiv blir det intressant att undersöka hur lÀrare möter barn för att stimulera lÀrandet och utforma undervisningstillfÀllen med hjÀlp av digitala verktyg.I en strÀvan att möta barn av idag startade vÄr kommun ett pilotprojekt dÀr sex förskolor fick möjlighet att under ett Är pröva interaktiva tavlor. I studien har vi följt dessa förskolor under Ätta mÄnader. VÄrt syfte var att genom observationer och intervjuer undersöka om och hur verktyget stimulerar barns utveckling och lÀrande samt analysera vilka faktorer som pÄverkar att arbetet med tavlan framstÄr som lyckat och framÄtskridande. Den interaktiva tavlan ser vi som ett anvÀndbart verktyg för barns lÀrande dÄ barnen har roligt, motiveras och utmanas av de möjligheter tavlan ger.

Musikjournalisternas nya roll : i den svenska dagspressen

Denna uppsats undersöker hur svenska musikjournalisters roll gentemot sina lÀsare pÄverkats av internets utbredning och den ökande fildelningen i samband med den digitala och tekniska utvecklingen. Genom fem kvalitativa intervjuer med musikjournalister frÄn de fyra största tidningarna i Sverige: Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Aftonbladet och Expressen, under-söks hur musikjournalisterna sjÀlva uppfattar denna utveckling. Med utgÄngspunkt i teorin om agenda-setting har resultatet sedan analyserats och diskuterats. Slutsatsen Àr att musikjourna-listernas makt gentemot sina lÀsare har minskat det senaste decenniet. LÀsarna ser inte lÀngre musiksidorna i dagspressen som lika viktiga för deras musikkonsumtion.

Creating Meaning in Schools: The Reception of Radical Aesthetics

Mot bakgrund av att mÄnga elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte Àr liktydigt med ?meningsfullt arbete? i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sÄdan pedagogisk verksamhet dÀr en syn pÄ barnet som kunskaps- och kulturskapare fÄr konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska mÄlen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar pÄ sÄdant meningsskapande arbete som anvÀnder sig av estetiska uttrycksformer.

LÄgbudget filmskapande och tillverkning av billigt Motion Capture system

Nya filmer som skapas innehÄller mer och mer datorgenererade bilder och mÄnga filmer skapas Àven helt den digitala vÀgen, detta innebÀr att det krÀvs en rad olika dyra licenser för program och verktyg för att kunna skapa bra filmer.Genom ett projekt dÀr en kortfilm skapas helt i 3D med en sÄ lÄg budget som möjligt och som dessutom ska anvÀnda sig av Motion Capture som animerings-teknik sÄ krÀvs det ett bra alternativ till att tillverka ett eget Motion Capture system för att sÄ lite pengar som möjligt ska spenderas. Genom anvÀnding av Playstation kameror och lÄnade material kan ett billigt Motion Capture system tillverkas, samtidigt som kostnaden för kortfilmen hÄlls sÄ lÄg som möjligt. Hur mÄnga timmar som lagts ned pÄ modellering av objekt till filmen kan jÀmföras med ett uppskattat pris för anstÀllning av professionell hjÀlp och dessutom se om detta verkligen Àr ett lönsamt alternativ istÀllet för att skapa sina egna modeller till filmen. .

?Musik strömmar som vatten ur kranen? En inblick i hur musiktjÀnsten Spotify skapar nya sÀtt att lyssna och fÄ tag i musik legalt.

Detta Àr en studie som genom nio kvalitativa intervjuer undersökt om och hur Spotifys tjÀnster erbjuder mÀnniskor nya sÀtt att lyssna, anvÀnda och fÄ tag i musik legalt. MÄlgruppen har varit fokuserad till 22-26 Är dÀr informanterna fÄtt berÀtta om deras lyssnarvanor och Ätkomst av musik sett över en tioÄrsperiod. De har Àven svarat pÄ vad de tycker om möjligheterna Spotify erbjuder och vad de tror om den framtida musikmarknaden. I studien presenteras Àven musikbranschen och vad som hÀnt med den under de senaste tio Ären, samt hur illegal fildelning och nedladdning pÄverkat en bransch som varit stadig under mÄnga Är.Resultatet av mitt material visar pÄ att Spotify har gjort att folk laddar ner mindre musik. Den digitala musikförsÀljningen har ökat och gÄtt om den fysiska, dÀr streamingalternativ som Spotify Àr det som drar in mest pengar till bolagen idag.

Fotoboken och det visuella berÀttandet : En undersökning om tre ungdomars erfarenheter och upplevelser av att göra fotoböcker i gymnasiearbetet.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet Àr att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berÀttande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven Àr fenomenologi, estetiska lÀrprocesser och teorier om berÀttande. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen Àr hermeneutiskt inspirerad.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->