Denna uppsats behandlar vilka negativa konsekvenser som kan uppstå vid outsourcing av digitala tjänster i en service-oriented architecture (SOA) miljö. Uppsatsen behandlar endast negativa konsekvenser i relation till kontrollen över den information som existerar i de tjänster och i de affärsprocesser som utgörs av tjänster som outsourcas. Syftet och resultatet av uppsatsen är en punktlista som presenterar dessa konsekvenser. Empiriskt material har samlats in genom användningen av ett teoretiskt ramverk som varit ämnat att ta reda på vad och hur tjänster är och hur dessa kan kopplas mot outsourcing. Den slutgiltiga punktlistan pekar på flera punkter som kan gå fel om organisationer väljer att outsourca sina tjänster..

Dagens förskolebarn är den första riktigt digitala generationen. De har vuxit upp med datorer och Internet sedan de kom till världen. Följaktligen är barns värld idag både analog och digital och barnen rör sig ledigt mellan dessa två världar. Digitala spel har gjort att barn förstår sig på den nya tekniken på ett sätt som vuxna inte gör. Digitala spel vädjar till barns fantasi och ger ett alternativ till verkligheten AFK (Away From Keyboard).

I detta examensarbete beskrivs kombinationen av video och digital grafik vid filmproduktion. Jag kommer att förklara filmproduktionens olika stadier med fokus på postproduktionen. Jag behandlar frågor som förklarar vad postproduktion är, hur det går till samt olika tekniker inom den digitala postproduktionen för att kombinera video och digital teknik. Målet med arbetet är att undersöka och beskriva det digitala arbetssättet inom modern filmproduktion genom att förklara metoder och tekniska lösningar generellt samt i ljuset av ett mindre videoprojekt.Nyckelord: examensarbete, postproduktion, redigering, digital postproduktion, keying, keyframing, tracking, mask, matte, färgkorrigering, video..

Syfte: Studiens syfte är ta reda på hur lärare resonerar kring användningen av digitala lärverktyg i arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter och deras kompetens inom området.Frågeställningar:? Hur använder lärare digitala lärverktyg i arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter?? Hur resonerar lärare kring de digitala lärverktygens påverkan på elevens kunskapsutveckling?? Hur förs resonemang kring kompetens och kompetensutveckling?? Vad anser lärare om kommunens satsning på digitala lärverktyg?Teori: Studien genomfördes inom det specialpedagogiska området. Den teoretiska ansatsen finns inom den kvalitativa forskningsgrenen som lyfter fram tolkning och förståelse av människors tankar, uppfattningar och erfarenheter. I bearbetning av data används den hermeneutiska spiralen (Ödman, 2007). Därtill används olika specialpedagogiska perspektiv för att belysa studien utifrån ett delaktighets- och inkluderingsperspektiv.Metod: Detta är en kvalitativ studie, som genomfördes med hjälp av redskapet enkät.

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera exempel då datorgrafik har visualiserat historien och diskutera vilken effekt datorgrafik har på museum. Inledningen presenterar varierande hot från människa och natur mot arkeologiska lämningar och motivationen att bevara samt fördelar med att ha en 3D modell. Nästa kapitel ser tillbaka på uppkomsten av datorgrafik och bakgrunden till museer och vad besökare tycker samt är ute efter vid besök av dessa. Därefter redogörs metoderna med vilka denna studie bedrivits för att sedan skildra teknikerna genom hela arbetsprocessen för att öka förståelsen för icke sakkunniga. Den längre delen spaltar upp exempel på fullbordade projekt; vad som är unikt i varje fall och vilka lärdomar som framkommit.

Syftet med denna undersökning är att med hjälp av två vetenskapliga metoder, kvalitativa intervjuer och användardagböcker ta reda på hur användares mobila brukarvanor ser ut och vilka typer av tjänster kan de ligga till grund för baserat på ett Smart city-perspektiv. Arbetet kommer även att analysera och utveckla metodiken för fortsatta studier inom ämnet.Mobilen har under de senaste åren utvecklats till att bli en enhet där dess ursprungliga telefonfunktioner blivit sekundära egenskaper. Dess främsta ändamål är fortfarande för att kommunicera med andra, men i första hand genom andra typer av tjänster. Man kan idag även se hur utvecklingen går från ett bruk av digitala tjänster där varje enhet har specifika syften, till ett bruk där enheter samarbetar och delar ett gemensamt syfte. I och med att vårt bruk, och våra vanor, av dessa enheter förändras, så förändras även naturen hos tjänsterna de tillhandahåller.

Det nya nätverksbaserade försvaret har lett till att kartor visas med elektroniska displayer istället för papperskartor. De symboler som används på dessa kartor för att visa på vilken verksamhet som finns inom ett område är utformade för pappersbruk vilket gör dem lätta att rita ut men därav ett statisk framträdande. Dessa verksamhetssymboler har utan modifieringar överförts från papperskartor till de elektroniska displayerna. På Försvarets materielverk startade ett projekt ?Dynamiska verksamhetssymboler? för att se över hur en anpassning av dagens verksamhetssymboler till dagens teknik kunde göras.

Befolkningen blir allt äldre och gruppen av de äldsta ökar i antal vilket erbjuder utmaningar för samhället när de får hälsoproblem som demenssjukdomar. Ett sätt att möta dessa utmaningar har varit att utveckla de möjligheter som digitala hjälpmedel [DH] kan erbjuda stöd i dagligt liv och i omvårdnaden av personer med demens. Syftet är inte att ersätta mänskligt vårdande utan att använda DH som ett komplement som kan förbättra livet för den äldre och underlätta för deras vårdare. Studier av hur personer med demens själva tänker om stöd i sitt dagliga liv och vilka behov de har är främst gjorda med personer som fortfarande bor hemma och kan kommunicera. Syftet med denna studie var att beskriva personalens uppfattningar om förutsättningar och konsekvenser av att använda vidareutvecklade digitala hjälpmedel i omvårdnaden av personer med demenssjukdom boende på särskilt boende.

Denna text undersöker om unga datorspelare uppfattar perifera dynamiska specialeffekter i virtuella spelmiljöer av FPS-spel. Texten går igenom tidigare forskning om perception och hur partikeleffekter i spel har utvecklats de senaste 20 åren. I undersökningen har det tillverkats en spelprototyp som använts för att testa hur spelaren spelat spelet. Därefter har spelaren svarat på en enkät som analyserats tillsammans med gjorda fältobservationer. Resultaten från undersökningen visar att spelare uppfattat specialeffekter i spel.

I det här arbetet vill vi ta reda på hur historiska spelfilmer förhåller sig till historiemedvetande. Det vi främst fokuserar på är hur högstadieelever relaterar till historisk spelfilm och hur deras historiemedvetande påverkas av den audiovisuella historieförmedlingen i skolan, i avsikt att framställa en matris för hur undervisning med hjälp av film ska ske. Ytterligare ett inslag i denna uppsats utgörs av en redogörelse kring hur man praktiskt går till väga när man arbetar med film i undervisningssammanhang. För att uppfylla syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Idag konkurrerar skolans kunskapsmonopol med populärkulturen.

Bakgrund: Facebook är ett socialt onlinenätverk som under sina levnadsår har ökat explosionsartat i popularitet. På Facebook sköter många användare stora delar av sina sociala relationer och delar med sig mycket av sig själva. Det finns inget tidigare socialt nätverk i stil med Facebook som har haft samma genomslagskraft hos internetanvändarna. I användandet skapas en digital identitet som lämnar spår på Facebook, även om en användare är död. Kring dessa kvalämnade digitala identiteter vill vi undersöka unga vuxnas syn. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på hur unga vuxna ser på sitt och andras användande av Facebook  kopplat till digitala spår och döden. Metod: Vi har valt att använda fokusgruppssamtal som metod för insamling av det empiriska materialet.

Sättet som vi använder fotografier på har utvecklats genom åren och sedan de första fotografierna uppstod har det hänt mycket. Det har inte bara blivit mycket lättare att kopiera och massproducera motiv utan också billigare. Detta har medfört att privatpersoner kan fotografera och kopiera sina bilder enklare och med mindre begränsningar.Även möjligheten att publicera bilder har förändrats. Privata fotografier gick inte att sprida på samma sätt som det går idag, utan går nu att hitta utan någon som helst ansträngning på nätet. Bloggar och bilddagböcker har skapats där man lägger ut sina bilder utan att kanske tänka på att hela världen faktiskt kan se och ta del av dem.

Syftet med studien är att komplettera den forskning som gjorts inom landskapsvetenskap och kulturgeografi utifrån ett utmarksperspektiv. Studien ska bidra till förståelse för utmarkernas placering och förändring under de senaste 200 åren. Detta görs genom att jämföra två områden med olika naturgeografiska förutsättningar, ett på Linderödsåsen och ett på Kristianstadslätten, utifrån faktorerna jordarter, utmarkers storlek, markanvändning och djurhållning.Utmarkerna var de områden som byns bönder i huvudsak använde till bete. I denna studie kommer det som lantmätaren klassat som utmark, hagmark eller fäladsmark i kartornas protokoll att räknassom utmark. Kartmaterialet av utmarker och inägor sammanställdes till två områden som det gjordes olika analyser inom och för att utföra detta användes geografiska informationssystem.

Arbetet belyser frågan om huruvida konstnärer som även är pedagogiskt verksamma använder sig av sitt konstnärskap i den pedagogiska verksamheten. Syftet är att reda ut hur personer som är både konstnärer och pedagoger tänker kring problematiken att kombinera dessa två yrken, men även att skapa en digital story kring resultatet och processen i form av bilder och tal. Begreppet konstnär diskuteras, samt om konst är en slags vetenskap. Även Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn på konstnärligt arbete i förskolor berörs. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa intervjuer.

Jag har i detta arbete undersökt och analyserat hur fyra drottningar synliggörs i 12 svenska historiska läroböcker i ämnet historia. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur fyra drottningar framställts i svenska historiska läroböcker under en tidsperiod mellan åren 1900-2010. Frågor som ställts är i vilka sammanhang drottningarna synliggörs och sker det en förändring med tiden? Kan en ändrad genusmedvetenhet urskiljas hos författarna? Vilka skillnader i framställningen som regenter finns det? Hur förändras styrdokumenten och blir de mer genusmedvetna med tiden? Resultatet av analysen av de läroböcker som har granskats är varierande, det kan ses en ökad genusmedvetenhet med tiden i läroböckerna, samtidigt som drottningarna i allt större grad ges mindre plats i böckerna med tiden..