Dagens förskolebarn Àr den första riktigt digitala generationen. De har vuxit upp med datorer och Internet sedan de kom till vÀrlden. Följaktligen Àr barns vÀrld idag bÄde analog och digital och barnen rör sig ledigt mellan dessa tvÄ vÀrldar. Digitala spel har gjort att barn förstÄr sig pÄ den nya tekniken pÄ ett sÀtt som vuxna inte gör. Digitala spel vÀdjar till barns fantasi och ger ett alternativ till verkligheten AFK (Away From Keyboard).

I detta examensarbete beskrivs kombinationen av video och digital grafik vid filmproduktion. Jag kommer att förklara filmproduktionens olika stadier med fokus pÄ postproduktionen. Jag behandlar frÄgor som förklarar vad postproduktion Àr, hur det gÄr till samt olika tekniker inom den digitala postproduktionen för att kombinera video och digital teknik. MÄlet med arbetet Àr att undersöka och beskriva det digitala arbetssÀttet inom modern filmproduktion genom att förklara metoder och tekniska lösningar generellt samt i ljuset av ett mindre videoprojekt.Nyckelord: examensarbete, postproduktion, redigering, digital postproduktion, keying, keyframing, tracking, mask, matte, fÀrgkorrigering, video..

Syfte: Studiens syfte Ă€r ta reda pĂ„ hur lĂ€rare resonerar kring anvĂ€ndningen av digitala lĂ€rverktyg i arbetet med elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och deras kompetens inom omrĂ„det.FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur anvĂ€nder lĂ€rare digitala lĂ€rverktyg i arbetet med elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter?? Hur resonerar lĂ€rare kring de digitala lĂ€rverktygens pĂ„verkan pĂ„ elevens kunskapsutveckling?? Hur förs resonemang kring kompetens och kompetensutveckling?? Vad anser lĂ€rare om kommunens satsning pĂ„ digitala lĂ€rverktyg?Teori: Studien genomfördes inom det specialpedagogiska omrĂ„det. Den teoretiska ansatsen finns inom den kvalitativa forskningsgrenen som lyfter fram tolkning och förstĂ„else av mĂ€nniskors tankar, uppfattningar och erfarenheter. I bearbetning av data anvĂ€nds den hermeneutiska spiralen (Ödman, 2007). DĂ€rtill anvĂ€nds olika specialpedagogiska perspektiv för att belysa studien utifrĂ„n ett delaktighets- och inkluderingsperspektiv.Metod: Detta Ă€r en kvalitativ studie, som genomfördes med hjĂ€lp av redskapet enkĂ€t.

Syftet med denna undersökning Àr att med hjÀlp av tvÄ vetenskapliga metoder, kvalitativa intervjuer och anvÀndardagböcker ta reda pÄ hur anvÀndares mobila brukarvanor ser ut och vilka typer av tjÀnster kan de ligga till grund för baserat pÄ ett Smart city-perspektiv. Arbetet kommer Àven att analysera och utveckla metodiken för fortsatta studier inom Àmnet.Mobilen har under de senaste Ären utvecklats till att bli en enhet dÀr dess ursprungliga telefonfunktioner blivit sekundÀra egenskaper. Dess frÀmsta ÀndamÄl Àr fortfarande för att kommunicera med andra, men i första hand genom andra typer av tjÀnster. Man kan idag Àven se hur utvecklingen gÄr frÄn ett bruk av digitala tjÀnster dÀr varje enhet har specifika syften, till ett bruk dÀr enheter samarbetar och delar ett gemensamt syfte. I och med att vÄrt bruk, och vÄra vanor, av dessa enheter förÀndras, sÄ förÀndras Àven naturen hos tjÀnsterna de tillhandahÄller.

Befolkningen blir allt Àldre och gruppen av de Àldsta ökar i antal vilket erbjuder utmaningar för samhÀllet nÀr de fÄr hÀlsoproblem som demenssjukdomar. Ett sÀtt att möta dessa utmaningar har varit att utveckla de möjligheter som digitala hjÀlpmedel [DH] kan erbjuda stöd i dagligt liv och i omvÄrdnaden av personer med demens. Syftet Àr inte att ersÀtta mÀnskligt vÄrdande utan att anvÀnda DH som ett komplement som kan förbÀttra livet för den Àldre och underlÀtta för deras vÄrdare. Studier av hur personer med demens sjÀlva tÀnker om stöd i sitt dagliga liv och vilka behov de har Àr frÀmst gjorda med personer som fortfarande bor hemma och kan kommunicera. Syftet med denna studie var att beskriva personalens uppfattningar om förutsÀttningar och konsekvenser av att anvÀnda vidareutvecklade digitala hjÀlpmedel i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom boende pÄ sÀrskilt boende.

Denna text undersöker om unga datorspelare uppfattar perifera dynamiska specialeffekter i virtuella spelmiljöer av FPS-spel. Texten gÄr igenom tidigare forskning om perception och hur partikeleffekter i spel har utvecklats de senaste 20 Ären. I undersökningen har det tillverkats en spelprototyp som anvÀnts för att testa hur spelaren spelat spelet. DÀrefter har spelaren svarat pÄ en enkÀt som analyserats tillsammans med gjorda fÀltobservationer. Resultaten frÄn undersökningen visar att spelare uppfattat specialeffekter i spel.

Bakgrund: Facebook Àr ett socialt onlinenÀtverk som under sina levnadsÄr har ökat explosionsartat i popularitet. PÄ Facebook sköter mÄnga anvÀndare stora delar av sina sociala relationer och delar med sig mycket av sig sjÀlva. Det finns inget tidigare socialt nÀtverk i stil med Facebook som har haft samma genomslagskraft hos internetanvÀndarna. I anvÀndandet skapas en digital identitet som lÀmnar spÄr pÄ Facebook, Àven om en anvÀndare Àr död. Kring dessa kvalÀmnade digitala identiteter vill vi undersöka unga vuxnas syn. Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur unga vuxna ser pÄ sitt och andras anvÀndande av Facebook  kopplat till digitala spÄr och döden. Metod: Vi har valt att anvÀnda fokusgruppssamtal som metod för insamling av det empiriska materialet.

SĂ€ttet som vi anvĂ€nder fotografier pĂ„ har utvecklats genom Ă„ren och sedan de första fotografierna uppstod har det hĂ€nt mycket. Det har inte bara blivit mycket lĂ€ttare att kopiera och massproducera motiv utan ocksĂ„ billigare. Detta har medfört att privatpersoner kan fotografera och kopiera sina bilder enklare och med mindre begrĂ€nsningar.Även möjligheten att publicera bilder har förĂ€ndrats. Privata fotografier gick inte att sprida pĂ„ samma sĂ€tt som det gĂ„r idag, utan gĂ„r nu att hitta utan nĂ„gon som helst anstrĂ€ngning pĂ„ nĂ€tet. Bloggar och bilddagböcker har skapats dĂ€r man lĂ€gger ut sina bilder utan att kanske tĂ€nka pĂ„ att hela vĂ€rlden faktiskt kan se och ta del av dem.

Arbetet belyser frĂ„gan om huruvida konstnĂ€rer som Ă€ven Ă€r pedagogiskt verksamma anvĂ€nder sig av sitt konstnĂ€rskap i den pedagogiska verksamheten. Syftet Ă€r att reda ut hur personer som Ă€r bĂ„de konstnĂ€rer och pedagoger tĂ€nker kring problematiken att kombinera dessa tvĂ„ yrken, men Ă€ven att skapa en digital story kring resultatet och processen i form av bilder och tal. Begreppet konstnĂ€r diskuteras, samt om konst Ă€r en slags vetenskap. Även Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn pĂ„ konstnĂ€rligt arbete i förskolor berörs. Metoden som anvĂ€nds i undersökningen Ă€r kvalitativa intervjuer.

Dagens skola mÄste spegla dagens samhÀlle. I lÀroplanen Lgr 11, betonas betydelsen av kunskaper i bl. a. de naturorienterande Àmnena. För att möta kraven i en förÀnderlig vÀrld behöver eleverna inte bara faktakunskaper , de behöver ocksÄ trÀnas i kreativt och analytiskt tÀnkande.

Syfte: att sammanstÀlla vad som finns publicerat om digital avtrycksteknik och jÀmföra denna teknik med konventionell avtrycksteknik för fast kron- och broprotetik och pÄ sÄ sÀtt underlÀtta för operatörer att vÀlja metod. Material och metod: litteratursökningar gjordes via Pubmed, Science Direct och genom handsökning i International Journal of Computerized Dentistry och Quintessence International. Informationssökningar gjordes Àven via fabrikörernas hemsidor och i litteratur vid Malmö Högskolas Odontologiska bibliotek. Resultat: det finns ett fÄtal publikationer, varav de flesta Àr in vitro studier. De gav underlag för en jÀmförande diskussion av följande punkter: tidseffektivitet och anvÀndarvÀnlighet, precision och passform, kostnad, miljövÀnlighet samt patientvÀnlighet. Konklusion: denna litteraturstudie visar att pÄ grundval av de publikationer som finns idag sÄ fungerar den digitala avtryckstekniken tillfredsstÀllande och fullt jÀmförbart med konventionell teknik för fast kron- och broprotetik. Det finns idag vissa belÀgg för att digitala tekniker kan ersÀtta den konventionella vad gÀller precision. Det bör dock pÄpekas att de studier som finns tillgÀngliga idag Àr in vitro och dessa behöver kompletteras med och verifieras genom kliniska studier..

I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som anvÀnds i nÄgra musiklÀrares undervisning, hur de anvÀnds, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tÀnkas vara. Vi har Àven försökt tolka vilken attityd musiklÀrarna har till anvÀndandet av dessa verktyg och om den kan sÀgas vara beroende av Älder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem smÄ eller mellanstora svenska stÀder med olika typer av musiklÀrarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör Àmnet intressant och relevant; att ny teknik Àr en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar ocksÄ upp nÄgra aspekter pÄ inlÀrning; sociokulturellt perspektiv ? synen pÄ lÀrande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlÀrning pÄverkas beroende pÄ hur stoff presenteras.

MÀnniskan har genom tiderna anvÀnts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag Àr artefakterna otroligt avancerade. Datorn Àr ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och fÀrdigheter för att utföra arbeten.

Vi lever idag vÄra liv allt mer pÄ Internet och hela tiden överförs bara mer och mer frÄn den fysiska vÀrlden till att genomföras online. Men vad hÀnder nÀr brottsligheten hakar pÄ samma fenomen och bevisen endast Àr digitala, kan publikationer frÄn exempelvis Facebook anvÀndas som bevis vid en rÀttegÄng? För att klarlÀgga hur det ser ut i Sverige idag har tre IT-forensiker och en Internetspanare hos Polisen intervjuats för att fÄ svar pÄ de tekniska frÄgorna, samt en jurist och en Äklagare för att fÄ svar pÄ de juridiska. Det visade sig finnas stor potential för anvÀndandet av sociala medier som bevis i rÀttegÄng men det finns Àven en stor problematik gÀllande just digitala bevis. Det Àr avsaknaden av spÄrbarhet som ger upphov till denna problematik, till exempel Àr det otroligt svÄrt att pÄvisa vem som skrivit eller gjort vad bakom datorskÀrmen.

Internet pÄverkar vÄr vardag i allra högsta grad. VÄra rutiner har förÀndrats och dÀrmed stÀlls det Àven krav pÄ företagen att möta sina kunder dÀr kunderna finns. En bransch som tagit stor hÀnsyn till detta Àr bankvÀrlden. Men hur möter de kunderna pÄ den digitala arenan? Hur hanterar de sitt varumÀrke ur ett digitalt perspektiv?  Denna studie har som syfte att undersöka just detta och se pÄ fyra av de svenska rikstÀckande bankernas digitala varumÀrkeshantering och hur de arbetar med kommunikation i digitala kanaler.