Librarians like to think that libraries contribute substantially to the progress of research. However, libraries still seem to have serious problems getting integrated in their parent organization on equal terms with other parts of that organization. The degree of integration of the library is thus the main topic of this thesis and the purpose is to examine how the interaction between librarians and scientists is formed and can be developed. That issue leads to concrete questions concerning what part librarians play in the scientists work and which factors influence the cooperation or lack of cooperation. We have chosen, for reasons of comparison, to make two case studies; one is a branch of a university library and the other is a library in a large pharmaceutical company.

Computer Forensics investigations have become more and more common while investigating IT-related issues. From experience, hard disks, USB thumb, memory sticks contains information that might be useful. Computer Forensics is regulary conducted by Police, Customs, Tax investigators but also within private companies and organisations. However, there are areas within the storage device that are not part of the organisied structure that a file system gives. The reason for that might be that the information has been erased by intention, a virus destroyed the file system and so on.

The purpose of this study is to find out how Swedish Muslim girls use Facebook and its functions in constructing their Muslim identity on the platform. The study is based on a qualitative method which consists of nine interviews with Swedish Muslim girls between the ages 17-23 and who use Facebook daily.The study is based on the view of Facebook as a scene where individuals can perform for an audience. I have used Erving Coffman?s dramaturgical perspective that explains why individuals appear in an appropriate manner to achieve confirmation from their audience. I also used theories about identity construction, community and the theory about how individuals create a social presence online.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklärare från tre skolor behandlar ämnena folkmusik och populärmusik i musikundervisningen på högstadiet, samt hur undervisnigen påverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lärarens utbildning och läromedel. Undersökningen och intervjufrågor har baserats på ett citat från den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om de föreligger skillander eller likheter i hur lärarna tar upp områderna folkmusik och populärmusik, samt om dessa får lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lärarna när det gäller folkmusik än inom populärmusiken.

På uppdrag av Skärteknikcentrum Svergie AB i Gislaved gjordes en undersökning av driftstörningarna i produktionsprocessen hos tre olika medlemsföretag som kunde kopplas direkt till kvalitet på stångmaterialet som används. Undersökningen gjordes hos Gnosjö automatsvarvning AB, Finnveden Powertrain (Alvestafabriken) och Bufab Lann AB, alla arbetar med stångmaterial och har liknande tillverkningsprocesser. Uppgiften gick ut på att identifiera ifall det finns driftstörningar som enbart är beroende av kvaliteten på materialet samt vilka problem de leder till. Efter genomförda undersökningar och en större inblick hos de olika företagen konstaterades det att variationer i kvaliten på materialet har en effekt på hur produktionsprocessen fungerar. Störningar i produktionen kan reduceras ifall materialet egenskaper förbättras eller tillverkningsprocessen ändras.

In today?s society more and more activities are digitalized. This means that everyone has to be able to use information and communication tools (ICT) in order to take part in the digital world, otherwise they will be left out of the digital community. There is a so called digital gap between for instance elderly and young people, where elderly do not know how to use the tools and there for cannot gain access to the digital society. What happens when people, not only grow old, but also have a communication disorder, such as aphasia? How are they included? The purpose of this study is to investigate whether or not surf pads are good tools for bridging the digital gap for people with aphasia, and which activities and situations that encourages people with aphasia to work with the surf pad.

AbstractThe overall aim of this study is to show how phonological awareness develops during the first school year and how this can be affected by different teaching materials and working methods. Two classes are compared in the study. One of the classes has digital teaching material and the other class has traditional teaching material. The study seeks to show to what extent there are differences between the groups? phonological awareness.

Sammanfattning Elaine Kotte, Progressiva genusglasögon ? En komparativ studie med den svenska och den brasilianska läroplanen i blickfånget (Gender viewed through bifocals ? A comparative study of the Brazilian and Swedish National Curricula) Syftet med uppsatsen är att uppnå en djupare förståelse för skolpolitiska jämställdhetsfrågor genom en komparativ studie mellan den svenska (Lpo 94) och den brasilianska läroplanen (PCN). Resultatet av jämförelsen visar att ländernas läroplaner har en klar intention att förmedla jämställdhet som ett kunskapsområde och demokratisk värdegrund. Däremot finns det likheter, skillnader samt omfattning i läroplanernas och kursplanernas förmedling för måluppfyllelse mellan länderna. Medan riktlinjerna beskrivs i koncisa och allmänna ordalag i Lpo 94 är de mera övergripande och detaljerade i PCN. Jag har även, genom digitala enkätintervjuer med lärarutbildare i Sverige och Brasilien, fått en begränsad inblick i lärarutbildningens insatser kring genusfrågeställningar relaterade till läroplanens jämställdhetsriktlinjer i respektive land. Nyckelord: Brasilien, genus, jämställdhet, kursplan, Lpo 94, läroplan, PCN, Sverige..

Denna uppsats handlar om de kreatörer som använder datorn i sitt bildskapande och hur de ser på sitt skapande. Inblicken i deras tankar sker via intervjuer som utförts på distans via internet. För att komplettera intervjuerna har två konstforum analyserats. Den främsta orsaken till att användarna publicerar sina bilder på internetforum är att få kritik från andra användare så att de kan förbättra sitt skapande. Många har svårt att se på sig själva som konstnärer, kanske p.g.a.

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera exempel då datorgrafik har visualiserat historien och diskutera vilken effekt datorgrafik har på museum. Inledningen presenterar varierande hot från människa och natur mot arkeologiska lämningar och motivationen att bevara samt fördelar med att ha en 3D modell. Nästa kapitel ser tillbaka på uppkomsten av datorgrafik och bakgrunden till museer och vad besökare tycker samt är ute efter vid besök av dessa. Därefter redogörs metoderna med vilka denna studie bedrivits för att sedan skildra teknikerna genom hela arbetsprocessen för att öka förståelsen för icke sakkunniga. Den längre delen spaltar upp exempel på fullbordade projekt; vad som är unikt i varje fall och vilka lärdomar som framkommit.

Medielandskapet har förändrats till följd av de digitala mediernas framväxt. Då det finnas allt fler användare av sociala medier är det viktigt för företag att veta hur de ska nå ut till konsumenterna. Instagram har 200 miljoner aktiva användare varje månad. Att veta vilka bilder som bäst når ut till användarna, varför de väljer att interagera med företag och vilka behov de uppfyller är betydelsefullt att få kunskap om.Syftet med uppsatsen är att se om användare av Instagram följer och interagerar med företag beroende på vilken typ av bild de väljer att lägga upp. Detta har undersökts genom tio semistrukturerade intervjuer där de intervjuade fick se bilder från två företags Instagram-konton.

Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. I detta perspektiv blir det intressant att undersöka hur lärare möter barn för att stimulera lärandet och utforma undervisningstillfällen med hjälp av digitala verktyg.I en strävan att möta barn av idag startade vår kommun ett pilotprojekt där sex förskolor fick möjlighet att under ett år pröva interaktiva tavlor. I studien har vi följt dessa förskolor under åtta månader. Vårt syfte var att genom observationer och intervjuer undersöka om och hur verktyget stimulerar barns utveckling och lärande samt analysera vilka faktorer som påverkar att arbetet med tavlan framstår som lyckat och framåtskridande. Den interaktiva tavlan ser vi som ett användbart verktyg för barns lärande då barnen har roligt, motiveras och utmanas av de möjligheter tavlan ger.

I detta examensarbete undersöker jag minnen som spår och representationer av det förflutna utifrån frågeställningarna: Hur och varför representeras, problematiseras och granskas minnen av samtida konstnärer? Hur kommuniceras detta till en större allmänhet? Hur förhåller sig minnet till rum, tid, identitet och meningsskapande?I uppsatsen analyserar jag tre samtida konstverk, som på olika sätt problematiserar och granskar minnesberättelser. Analysen görs i dialog med begrepp och teorier från Paul Ricoeurs tankar om människans identitet som en berättande varelse, vidare Annette Kuhns kritiska minnesarbete och slutligen med kognitiv teori kopplad till förmågan att minnas och glömma. Representation ses ur ett konstruktionistiskt perspektiv och utifrån semiotikens tredelning av olika teckenkategorier, det vill säga ett minne kan representeras som ett spår, en symbol eller genom ikonisk likhet. Mitt didaktiska syfte är att skapa ett underlag till bildundervisning i skolan om hur minnen representeras med konstens metoder.

Denna uppsats undersöker hur svenska musikjournalisters roll gentemot sina läsare påverkats av internets utbredning och den ökande fildelningen i samband med den digitala och tekniska utvecklingen. Genom fem kvalitativa intervjuer med musikjournalister från de fyra största tidningarna i Sverige: Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Aftonbladet och Expressen, under-söks hur musikjournalisterna själva uppfattar denna utveckling. Med utgångspunkt i teorin om agenda-setting har resultatet sedan analyserats och diskuterats. Slutsatsen är att musikjourna-listernas makt gentemot sina läsare har minskat det senaste decenniet. Läsarna ser inte längre musiksidorna i dagspressen som lika viktiga för deras musikkonsumtion.

I uppsatsen undersöks hur statens förhållande till de arbetslösa har förändrats; från brännmärkning av de arbetslösa i 1500-talets England till att staten under 1900-talet kom att ta ett allt större ansvar för att arbete skapades åt alla genom en aktiv arbetsmarknadspolitik.Uppsatsen inleds med ett brett perspektiv på hur synen på de arbetslösa har förändrats under århundradenas gång. Fokus smalnar sedan av mot hur Sverige under 1900-talets första årtionden förhöll sig till de arbetslösa för att därefter ytterligare smalna av mot en kommuns förhållande gentemot de arbetslösa.Kommunen som undersöks är Arvika och tiden som undersöks är sekelskiftet 1900 fram till början av 1940-talet.Under den tid som undersöks kom staten att få ett allt större inflytande över medborgarnas liv och det är då som välfärdstaten skapas, det som socialdemokraterna kom att kalla Folkhemmet.Teorin för uppsatsen är att staten under uppbyggandet av välfärdstaten införde en normering av medborgarna genom arbetslöshetspolitiken. Det staten ville skapa var skötsamma lönearbetare och ett av medlen man använde var nödhjälpsarbeten.Uppsatsen undersöker om statens önskan av normering av dess medborgare går att spåra i de handlingar som i Arvika kommuns arkiv rör arbetslöshetsfrågan. Vidare undersöks om statens alltmer ökande inflytande över medborgarna begränsade Arvika kommuns agerande gentemot de arbetslösa. Undersöks görs också vilka nödhjälpsarbeten kommunen satte igång och vilka personer som fick ta del av dem.Uppsatsen ger inte enbart röst åt staten och kommunen, även de som var arbetslösa under undersökningens tidsperiod ges en röst.