Under framtagandet av nya produkter måste ett antal prototyper tillverkas för att verifiera konstruktionen. För en metodingenjör som tar fram reparationsmetoder innebär prototyptillverkning att tankar som växt fram under utvecklingsfasen kan provas för första gången på en fysisk produkt. Detta sker relativt sent i produktutvecklingen och eventuella ändringar som kan uppstå på grund av att servicevänlighet inte uppnås blir mycket kostsamma. Om däremot prototypen där metoderna verifieras för första gången är digital och detta sker tidigt blir kostnaderna för eventuella ändringar avsevärt mycket mindre. Modellen som ligger till grund för metodstudierna kan sedan används för att skapa ett utkast till service litteratur, detta medför att även den delen av slutprodukten kommer att vara i fas med övriga utvecklings avdelningar.

Denna studie har undersökt hur en grupp elever använder ett virtuellt rum som klassrum. Effekten blev att de lärde sig fakta med hela kroppen. Det virtuella klassrummet kan bli ett nytt pedagogiskt redskap för skolungdomar där de kan vara med och bygga upp eller påverka innehållet. Studien är en etnografisk undersökning där jag har studerat multimodalitetsteorier av bl.a. Gunther Kress i vilken man tar hänsyn till alla teckenvärldar som ljud, bild, gester och kroppens rörelse i rummet.

Att våga möta framtiden ? Skolchefers arbete för att möjliggöra digital mediekompetens i dagens och morgondagens skolaFörfattare:MIKAEL CEDERBOMUppdragsgivare:Karin Fogelberg vid JMGKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapOmfattning:15 högskolepoängTermin:HT 2009Handledare:Annika BergströmSyfte:Dagens ungdomar måste kritiskt och kreativt kunna möta det digitaliserade samhället. Här spelar skolan en avgörande roll, och inte minst skolcheferna som bestämmer det övergripande ramverket för hur digital mediekompetens ska realiseras bland skolledare, lärare, och elever. Men deras uppdrag är komplext eftersom implementering är svårhanterligt, samt att ansvaret för den lokala skolan och dess utveckling styrs både av kommunen och inifrån den egna skolan. Därför är det inte självklart hur skolcheferna idag jobbar för att främja digital kompetens i skolan.

Syftet med denna studie är att få en insikt i lärares respektive skollednings syn på implementering av digital teknik i undervisningen på en mindre F?6-skola. Genom enkäter till samtliga lärare på skolan samt intervjuer med fyra lärare och rektor på skolan undersöktes hur de ser på syftet med implementeringen och hur de använder den utrustning de har tillgång till. De tillfrågades även om hur de ser på resultatet och vad de kan ange som framgångsfaktorer respektive hinder i implementeringen. Genom att använda ett verksamhetsteoretiskt perspektiv gavs möjlighet att undersöka hur individer som innehar olika positioner i en organisation samverkar i implementeringsprocessen.

Under de senaste årtiondena har det kommit att riktas kritik mot de sätt som museer ställer utoch arbeta med föremål. Ofta har kritiken riktats mot hur museer gett uttryck för etnocentrismoch nationalism men också mot att museer har ett maskulint och evolutionsinriktat framställningssätt.I den nya museiologin som växt fram vill man istället belysa hur den kunskap sommuseet skapar är kontextuell och situerad i sin samtid. Många museer har kommit att arbetamed besökaren och betraktaren på nya sätt och bjuder in denne till utforskande och deltagande.Med den nya museiologin som bakgrund vill denna studie undersöka hur Nationalmuseum iStockholm har valt att utforma sin pedagogiska verksamhet. I uppsatsen undersöks museetsverksamhet som riktar sig till grundskolan åk 4-9 samt gymnasiet. Eftersom museet framföralltställer ut och arbetar med äldre konst tänker jag mig att detta också innebär att det finnstraditioner av hur sådan konst visas upp och lärs ut, men att verksamheten också måste förhållasig till den kritik som den nya museiologin innebär.

This work aims to evaluate the possibility of using a graphical programming language to develop software for a digital signal processor. A fixed-point digital signal processor called Blackfin BF-537 is used for this. Instead of using conventional programming languages, like C or assembler, for software development the possibilities to use a graphical environment to fill the same purpose are examined. The development environment primarily used is NI LabVIEW, but also the use of Mathworks Matlab Simulink is investigated. A variety of programs consisting of various signal processing operations and utilities are developed using these development environments.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

Ett projekt om iakttagande. Att läsa av en annan människa är kanske det vi är allra bäst på. Vi övar oss varje dag i att förstå varandra.Vad berättar varje liten förändring i kroppshållning, blickar och rörelser?  Det är i den gemensamma uppfattningen och förståelsen vi kan mötas..

Detta arbete är en studie av konstpedagogikens funktion på svenska länsmuseer. Bakgrunden till frågeställningen är dels min egen erfarenhet och nyfikenhet kring konstpedagogikens verksamheter, samt vetskapen om att konstpedagogiken i Sverige är ett relativt outforskat område. Syftet med denna studie har varit att undersöka konstpedagogiken med fokus på dess vidare begrepp, och på så sätt därigenom spegla dess kulturella kontexter, och anställdas attityder på länsmuseerna.Undersökningens huvudsakliga material är insamlat genom intervjuer med anställda på länsmuseer, samt från platsobservationer. Intervjuer och platsobservationer har gjorts på Stockholms, Örebro, samt Jönköpings läns museum. Resultatet belyser konstpedagogikens funktion på länsmuseerna i förhållande till länet, utställningsrummen, publiken och anställda. Resultatet pekar på många likheter i konstpedagogikens funktioner på länsmuseerna, men också på många olikheter. Vad som förorsakar dessa likheter och olikheter har däremot inte kunnat fastställas i denna studie.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.