Vi vill med detta examensarbete visa på möjligheter och hinder för elevers lärande i matematik inom ramen för undervisningen. Vi har valt att lägga fokus vid lärandeprocessen och interaktionsmönster i undervisningssituationen. I litteraturgenomgången vill vi ge en liten inblick i forskning inom fältet samt anknyta detta till styrdokumentens intentioner. Litteraturgenomgången ger oss en möjlig referensram genom vilken vi kan se och förstå undervisningens möjligheter och hinder. I den empiriska studien har vi genom observationer och intervjuer tagit del av lärares aktiva strävan att iscensätta styrdokumentens intentioner.

SyfteStudiens syfte är att undersöka pedagogers tankar kring vad som påverkar barns identitetsskapande, samt undersöka deras medvetenhet om den makt de har att forma barns identitet, framför allt hos de barn som avviker från normen. Teori Studien har en kvalitativ forskningsansats, med symbolisk interaktionism och sociokulturell lärandeteori som teoretisk utgångspunkt. Inom dessa teoribildningar ses identitetsutveckling som ett resultat av samspel och relationsskapande människor emellan, och språket och samtalet får en viktig roll. Metod Genom fokusgruppintervjuer med pedagoger från förskola och grundskola samtalar pedagoger tillsammans utifrån frågeställningar omkring barns identitetsutveckling och vad som påverkar denna utveckling. Resultat Pedagogerna uppvisar en medvetenhet om hur viktig omgivningen är för barns identitetsutveckling, och lägger framför allt stor vikt vid bemötandet, samspelet och språkets betydelse i identitetsprocessen.

Vårt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns någon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som användes för att få fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jämförts med varandra. Undersökningarna har skett på två olika förskolor, där vi har besökt en avdelning på varje förskola. På dessa två avdelningar var barnen i åldrarna 3-5 år. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.På den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med särskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning när de i klassrummet får specialpedagogiskt stöd i ämnet och hur de känner sig när de följer med specialläraren ut från klassrummet. Det övergripande syftet med studien är att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med åtta SUM-elever från åk 4 och 5. Till grund för analysen används Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter på inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast när de lär sig matematik är den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kände sig socialt inkluderade och vad gäller den rumsliga inkluderingen spelade den inte någon större roll för dessa SUM-elever.

Vi har kommit fram till att de flesta människor är miljömedvetna och intresserade av att återvinna pantenheter och hjälpa till med välgörenhet, men för att maximera deras goda gärningar krävs att de har full insyn i vart de insamlade pengarna tar vägen samt att de vill ha möjlighet att välja till vilket ändamål pengarna ska skänkas. Vi har genom en enkät på 19 frågor sammanställt våra respondenters svar och härlett dessa svar till undersökta teorier. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning med målet att se deras syn på återvinning, miljö och välgörenhet. Vi ville även se om och vilka faktorer som kan påverka människor för ökad medvetenhet och intresse att göra en god gärning. Till undersökningen valde vi att titta närmare på olika teorier inom Socialt beteende, Påverkanstaktik, Miljö, Återvinning och Välgörenhet.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur värdegrundsbegreppen mångfald och tolerans implementerats i SO-ämnenas läroböcker. Uppsatsens didaktiska strävan är att skapa gott innehåll i undervisningen att motverka främlingsfientlighet och rasism.De metoder som använts för att uppnå syftet och den didaktiska strävan är dels en kvantitativ mätning av värdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktäristiska framställning i Natur & Kulturs läromedelUndersökningen av läroböckerna har visat att de normativa och värderande formuleringarna fått stå tillbaka till förmån för en deskriptiv framställning av skolans värdegrund samt att värdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhållande till läroböckernas totala text. Undersökningen visar också, att en didaktisk strävan att förbättra undervisningen kring värdegrundsfrågorna faller på lärarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och främlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förståelse krävs tvärvetenskapliga studier.Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktäristiska citat hämtade ur läroböckerna.

Detta examensarbete undersöker hur marxismen framställs i läroböcker. Detta är intressant eftersom att läroböcker används mycket i skolan och deras innehåll ses som auktoriativt av elever (det vill säga, de tror på det som står däri). Marxismen är också en central ekonomisk teori som kan läras ut i både samhällskunskap och historia.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marxism framställs i läroböcker. Detta syfte preciseras i frågeställningar som frågar vilka aspekter av marxismen som inkluderas i läroböcker och om dessa aspekter skiljer sig åt mellan böcker för ämnena historia och samhällskunskap samt mellan böcker för högstadiet och gymnasiet. De aspekter jag utgår ifrån är marxismens grundläggande beståndsdelar fastställda av Vladimir Lenin.Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys som problematiserar undervisningsinnehåll (och som därmed är en bred didaktisk analys) visar denna undersökning på att framställningen av marxismen i läroböcker är exkluderande när det gäller aspekter av marxismen, att läroböcker i historia inkluderar mer aspekter än de i samhällskunskap, samt att ingen signifikant skillnad mellan böcker för högstadiet och gymnasiet föreligger.

Dagens samhälle är präglat av materialism och dagens konsumtionsmönster är ohållbara ur miljömässig synpunkt. Konsumtionen skapar därmed miljöproblem och ett viktigt styrmedel för att göra den mer hållbar är miljömärkning. Miljömärkta produkter produceras på ett miljöansvarigt sätt utan kemiska bekämpningsmedel och gödsel som är skadliga för både människa och miljö. Syftet med denna studie var att undersöka den nuvarande medvetenheten kring miljömärkningar hos unga vuxna på Möckelngymnasiet. Metoden för studien var enkätutdelning till skolklasser som går sista året på gymnasiet.

Studiens syfte är att studera hur 1649 års skolordning framställer disciplin i textform. Med hjälp av de kategorier som Foucault presenterade i hans verk Övervakning och straff kommer jag att undersöka skolordningen för att identifiera gemensamma drag mellan de två böckerna.Resultatet visar att många av de disciplinära metoder som Foucault uppvisade i sin bok förekom tidigare än förväntat i Sverige. Med hjälp av fördelningen av verksamheten i olika små delar, såsom olika klasser eller rum, förenklades det disciplinära arbetet. På samma sätt fungerade själva byggnaden som en sluten miljö där eleverna kunde avskiljas från varandra och från resten av samhället. Där kunde maktmaskineriet fungera effektivt.  Rangordningen bland eleverna skapades genom en kontinuerlig analys och klassificering av individerna.

Rupert Smith (2006) menar att det har skett ett paradigmskifte inom krigföringen. Från ett industriellt krig till ett krig "amongst the People". De moderna konflikterna vi ser idag i Irak och Afghanistan går i linje med hans resonemang. Motståndaren är inte längre en annan nationalstat, utan en icke-statlig aktör som inte uppträder på ett militärt traditionellt sätt. Numera är andra entiteter än plattformar viktiga, till exempel klanstrukturer eller kultur.

I detta examensarbete ville jag studera pedagogernas syn på teknik i förskolan. Tekniken behöver belysas och synliggöras i vardagen för att kunna skapa en grundförståelse för vad lärandet av teknik innebär. Syftet med denna studie var att undersöka vilken medvetenhet som yrkesverksamma pedagoger i förskolan har i teknikämnet och på vilket sätt pedagogernas innehållsmässiga kompetens kan påverka deras uppdrag i förhållande till barns lärande samt till läroplanen för förskolan. Vad, hur och varför arbetar man med teknik i förskolan? Denna studie fokuserar på förskolans arbete med läroplanens innehållsaspekter om teknik.

Då jag varit ute på praktik har jag sett att elever allt för ofta bara sitter och räknar i läroboken. Vi matematiklärare måste bli bättre på att variera och börja laborera i vår undervisning. Både för att få med eleverna kunskapsmässigt i undervisningen och för att få dem intresserade och engagerade. Jag har därför i mitt examensarbete undersökt om lärare i år 4-6 använder sig utav konkret material i sin matematikundervisning. Mina problemformuleringar var:- Vad använder lärare i år 4-6 för konkreta material i sin matematikundervisning?- Hur gör lärare i år 4-6 för att konkretisera matematikundervisningen?- Varför väljer de som konkretiserar matematikundervisningen att konkretisera?Metoder som jag använt i min undersökning är litteraturstudier och intervjuer.

According to Nosti (2012) banks target youths to find new customers by giving them special offers such as debit cards from a relatively early age. However, Moschis and Churchill (1979) point out that age can affect the level of knowledge in the consumer. Therefore, this essay focuses on youths as consumers. Specifically, youths? awareness of security risks in using bank tools such as debit cards or internet banks was studied.

Syftet är att undersöka och problematisera begreppet metakognition i gymnasieundervisning och avser besvara följande forskningsfrågor: Hur förhåller sig gymnasielärare till, och hanterar, begreppet metakognition i undervisningen? Vilken medvetenhet har gymnasieelever om begreppet metakognition och hur avspeglas det i deras lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes lärar- och elevintervjuer med semistrukturerade frågor och observationer. Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige på en gymnasieskola där informanterna gick andra året på ett yrkesprogram. Två klasser observerades vid sammanlagt fyra olika tillfällen i tre olika ämnen och med fyra olika lärare. Därefter intervjuades 8 elever á tre grupper och slutligen lärarna.

Undersökningens syfte har varit att jämföra de statliga styrdokumentens rekommendationer i relation till de identifierade ståndpunkterna inom forskning om didaktik och ADHD. Som design valde jag en systematisk litteraturstudie. Jag hämtade resultat från 15forskningsstudier inom svensk och internationell forskning, från flera vetenskaper. Empirin består av tre delar, där jag först har studerat statliga styrdokument, därefter didaktisk forskning samt forskning om didaktik och ADHD. Tolkningen av resultaten har gjorts med en jämförande design, för att belysa de likheter och skillnader som finns.