För att alla elever ska kunna uppnå scientific literacy bör man utgå från barnens erfarenheter där naturorienterade ämnen, NO, knyts till ett sammanhang ? en kontext. I kontexten synliggörs naturvetenskapens mänskliga sida, och därmed visa att NO är mer än fakta. Elever behöver lära om naturvetenskapen, vilket kallas nature of science, NOS. Vårt syfte är att ta reda på hur lärare aktualiserar nature of science genom ett Linné-tema.

Multimedia är ett hett omdebatterat ämne både i och utanför skolan. Vad är det bra för och hur kan man använda det i undervisningen? Den frågan kan man finna svaret på i detta arbete genom att läsa detta arbete. Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lärare och IT. Syftet med detta arbete är att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka få ett svar på hur de förhåller sig till att använda sig av multimediala hjälpmedel i sin undervisning. Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer både från högskola och gymnasieskola.

Multimedia är ett hett omdebatterat ämne både i och utanför skolan. Vad är det bra för och hur kan man använda det i undervisningen? Den frågan kan man finna svaret på i detta arbete genom att läsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lärare och IT.Syftet med detta arbete är att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka få ett svar på hur de förhåller sig till att använda sig av multimediala hjälpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer både från högskola och gymnasieskola.

Flera forskare och debattörer menar att det är genom användning av reflektion, som lärare kan bli professionella i meningen självständiga kunskapsbildare inom sitt yrkesområde.Vårt syfte är att undersöka om reflektion tillsammans med kollegor kan användas för utveckling av den vardagliga verksamheten och den egna yrkesrollen. Utifrån litteraturstudierna kring reflektion och vårt syfte ställer vi följande frågeställning: Kan reflektion vara ett gemensamt verktyg för lärande och utveckling?För att finna svar på våra frågor till problemområdet använde vi oss av aktionsforskning som metod och introducerade ett gemensamt reflektionsverktyg för arbetslaget som ingår i studien. Detta verktyg är didaktisk analys.Av resultatet från den empiriska studien, som bygger på observationer av arbetslagets gemensamma reflektionstillfällen, framkommer det att om reflektion ska kunna bli ett gemensamt verktyg för lärande och utveckling beror det på det sociala klimatet, gruppens sammansättning, individens kunskaper och tillgång till verktyg.Detta resultat får ej ges generell betydelse utan får tolkas som ett resultat från just denna tidpunkt och detta sammanhang..

Efter att ha läst kurser i didaktisk matematik har jag fått ett ökat intresse för ämnet och för hur lärarna arbetar med problemlösning i undervisningen. Under mina perioder av VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har jag flera gånger upplevt att kunskaperna kring arbetet med problemlösning i matematikundervisningen varit bristfällig och att undervisningen därför skulle kunna utvecklas. Flera undersökningar visar att svenska elevers resultat sjunker inom bland annat matematiken. Problemlösning är ett brett område att arbeta med och eleverna måste kunna många olika moment och strategier för att bemästra förmågan. Syftet med uppsatsen har på grund av detta varit att ta reda på hur lärare i en liten kommun i Västra Götaland definierar problemlösning i matematiken och vad detta kan innebära för elevernas undervisning och i längden också deras resultat.

Swedish students in the upper secondary school will recieve informaition regarding religion from multiple sources. If we look past the students surroundings like the family, friends or multimedia school is still the primary arena for religous education. Discussions about religion will take place in other lessons than just the subject religion. History is in my opinion the subject closest related to religion and the two makes up for a lot of the values work in swedish schools. Textbooks is still one of the most important tools for education and that makes them important as objects to study.

Studiens syfte har varit att undersöka hur nyanlända elever upplever sin skolsituation och sitt lärande efter en första introduktion i förberedelseklass och sedan efter övergången till ordinarie klass. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med fyra (tre flickor och en pojke) nyanlända elever i år 4-5 gjorts. Två av eleverna tillhör en mångkulturell skola och två av eleverna en skola där majoriteten har svenska som modersmål. Utifrån ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv har resultatet av intervjuerna sedan analyserats. Studien visar att de nyanlända eleverna upplevde tiden i förberedelseklass som positiv. De utvecklade sitt svenska språk och att kände tillhörighet och gemenskap i gruppen.

Syfte: Studiens syfte är att ta reda på hur elever i årskurs 1 skapar multimodala berättelser med hjälp av digitala verktyg, i detta fall läsplattor. Fyra elever och tre processer har följts utifrån följande frågeställningar:Hur kombinerar elever olika teckenvärldar i digitalt berättande?Vilken betydelse har bilden i berättelsen?Teori: I denna studie redogörs för en teoretisk bakgrund utifrån ett språkutvecklande synsätt utifrån områdena Lgr 11, multimodalitet, bildens betydelse, literacy och didaktisk design. Metod: I denna studie har deltagande observation, dokumentation av process med film samt kompletterande intervju använts som metod.Resultat: Studien kunde påvisa ett samband mellan grammatiska och effektiva läsare och val av teckenvärldar. Studien visade även att bilden har en central plats då elever i årskurs arbetar med digitalt berättande..

SammanfattningDenna uppsats har som syfte att undersöka om och hur lärare bedriver utomhuspedagogik i Sydafrika samt hur lärarna definierar begreppen natur och miljö. Undersökningen skedde på en skola i en svart kåkstad i Östra Kapprovinsen i Sydafrika, genom intervjuer med tre lärare i årskurs 4. Respondenterna fick bland annat frågan om vad utomhuspedagogik är och gav i första hand svaren lek och sport. Deras avsikt med utomhuspedagogik var i första hand att aktivera eleverna under fritiden.I litteraturen är begreppet definierat bland annat som en didaktisk metod som handlar om att inte bara läsa fakta utan att genom sinnen och görande få kunskap genom praktiska övningar i utomhusmiljön. Både litteratur och respondenterna tog upp att utomhuspedagogiken är ett sätt att få tillfälle till rörelse och alternativ metod för att ta in kunskap.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka geografilärares inställning till, och praktiska erfarenheter av, kartans användning som redskap inom geografiämnet vid grundskolans senare år (årskurser 7-9). Av specifikt intresse var att få reda på dessa lärares syn på kartkunskaper i allmänhet och namngeografins ställning inom ämnet i synnerhet, samt deras syn på den aktuella namngeografiska debatten. Metoden att försöka nå detta syfte har varit användandet av en kvalitativ fallstudie, där fem verksamma geografilärare vid grundskolans senare år har intervjuats.Resultaten pekar på att lärarna ser en tydlig skillnad där kartkunskaper värderas högre än namnkunskaper. Kartkunskaper ? där kartan används som ett redskap i geografiundervisningen ? ses som ett mer omfattande och väsentligt arbetsområde.

Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gällande aritmetik ansågs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om läroplanen bara bekräftade tidigare åsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet även att bättre förstå vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gällande aritmetikämnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bättre skulle förstå vad han verkligen menade i sina läroböcker.Vår huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekräftade ett sätt att se på skolmatematikens innehåll och metodik som redan fanns än att läroplanen påbörjade en förändring. Vidare kom vi även fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar från sin metodbok till skapandet av läroböckerna. .

Läroplanerna fastställs av regeringen för den obligatoriska skolan, förskolan, fritidshemmen samt de frivilliga skolformerna. Syftet med denna studie är dels att studera allmänna förändringar i läroplanerna från 1962, 1969, 1980 samt 1994, men även eventuella förändringar rörande historieämnet. Studien har genomförts med variationsfinnande komparativt litteraturstudium, som var en bra metod då likheter och skillnader har undersökts mellan de fyra läroplaner som varit grunden för skolans arbete. Utifrån frågor om hur den generella utformningen förändrats, vilken typ av och hur mycket tid eleverna skall undervisas i historia samt orsaker till varför nya läroplaner har tillkommit och om det finns en didaktisk grundtanke i dessa läroplaner. Orsakerna till förändringarna är många, men en del beror på saker som sker hela tiden i vårt samhälle.

Vad lär vi i olika museirum? Hur ser den pedagogiska potentialen ut i museimagasin jämfört med i utställningsrum? Hur fungerar interaktion och kommunikation mellan objekt, rum och människa i olika rum i museimiljö?Denna uppsats behandlar dessa frågor. Empirin utgörs av en enkätstudie utförd vid fem museer i Sverige samt två utställningsanalyser utförda vid två av museerna, belägna i Stockholm. Relevant litteratur i museologi, museipedagogik, didaktik och pedagogik har behandlats. Forskningsansatsen är didaktisk, jag vill undersöka hur undervisning och lärande kan konstitueras i skilda museimiljöer.Resultatet visar att de didaktiska ansatser som finns, både när det gäller undervisning och lärande i magasinsmiljö och i utställningsmiljö, är intimt förknippad med det museologiska uppdrag som är förhärskande vid Sveriges museer.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett didaktiskt perspektiv belysa lärarens arbete i relation till åldersintegrering. Utifrån detta perspektiv vill vi undersöka hur lärare uppfattar åldersintegrering som arbetsmodell för att organisera arbetet. I uppsatsen använde vi oss av den kvantitativa undersökningsmetoden enkät. Skolan vi vände oss till arbetar åldersintegrerat samtidigt som de arbetar efter den relativt nya modellen Skola 2000. Uppsatsen är uppbyggd med en didaktisk bakgrund tillsammans med en inblick i modellen Skola 2000 och åldersintegrering, dess fördelar, nackdelar och konsekvenser.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur värdegrundsbegreppen mångfald och tolerans implementerats i SO-ämnenas läroböcker. Uppsatsens didaktiska strävan är att skapa gott innehåll i undervisningen att motverka främlingsfientlighet och rasism.De metoder som använts för att uppnå syftet och den didaktiska strävan är dels en kvantitativ mätning av värdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktäristiska framställning i Natur & Kulturs läromedelUndersökningen av läroböckerna har visat att de normativa och värderande formuleringarna fått stå tillbaka till förmån för en deskriptiv framställning av skolans värdegrund samt att värdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhållande till läroböckernas totala text. Undersökningen visar också, att en didaktisk strävan att förbättra undervisningen kring värdegrundsfrågorna faller på lärarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och främlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förståelse krävs tvärvetenskapliga studier.Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktäristiska citat hämtade ur läroböckerna.