I detta arbete behandlar vi frågor rörande matematiklärare och tysta elever i deras klassrum. Undersökningen har fokus i grundskolans tidigare år. Vår studie är en empirisk undersökning där vi söker svar på vilka attityder och strategier lärarna har i arbetet med de tysta eleverna. Vi har använt en del äldre litteratur om tysta elever eftersom forskningsområdet som sammanfattat behandlar både matematik och tysta barn inte är väl utforskat. Övrig didaktisk litteratur har vi sedan kopplat till lärarens arbete med de tysta eleverna. Utifrån vår undersökning, samt tidigare forskning och litteratur, kommer vi att ta upp flera aspekter som påverkar tysta elevers lärandesituation inom matematiken.

Vad lär vi i olika museirum? Hur ser den pedagogiska potentialen ut i museimagasin jämfört med i utställningsrum? Hur fungerar interaktion och kommunikation mellan objekt, rum och människa i olika rum i museimiljö?Denna uppsats behandlar dessa frågor. Empirin utgörs av en enkätstudie utförd vid fem museer i Sverige samt två utställningsanalyser utförda vid två av museerna, belägna i Stockholm. Relevant litteratur i museologi, museipedagogik, didaktik och pedagogik har behandlats. Forskningsansatsen är didaktisk, jag vill undersöka hur undervisning och lärande kan konstitueras i skilda museimiljöer.Resultatet visar att de didaktiska ansatser som finns, både när det gäller undervisning och lärande i magasinsmiljö och i utställningsmiljö, är intimt förknippad med det museologiska uppdrag som är förhärskande vid Sveriges museer.

Det här är en historiedidaktisk undersökning som behandlar frågan om stoffurvalet för gymnasiekursen Historia A. Genom intervjuer med fem historielärare angående deras didaktiska ställningspunkter, visar undersökningen på hur innehållet i kursen kan se ut. Undersökningen behandlar även om detta innehåll påverkas av dagens mångkulturella Sverige. De didaktiska frågorna ?vad?? och ?varför?? har central betydelse för undersökningen. Lärarnas berättelser relateras till didaktisk teori angående historieundervisning och forskning som behandlar historieundervisning i ett mångkulturellt samhälle.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett didaktiskt perspektiv belysa lärarens arbete i relation till åldersintegrering. Utifrån detta perspektiv vill vi undersöka hur lärare uppfattar åldersintegrering som arbetsmodell för att organisera arbetet. I uppsatsen använde vi oss av den kvantitativa undersökningsmetoden enkät. Skolan vi vände oss till arbetar åldersintegrerat samtidigt som de arbetar efter den relativt nya modellen Skola 2000. Uppsatsen är uppbyggd med en didaktisk bakgrund tillsammans med en inblick i modellen Skola 2000 och åldersintegrering, dess fördelar, nackdelar och konsekvenser.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur värdegrundsbegreppen mångfald och tolerans implementerats i SO-ämnenas läroböcker. Uppsatsens didaktiska strävan är att skapa gott innehåll i undervisningen att motverka främlingsfientlighet och rasism.De metoder som använts för att uppnå syftet och den didaktiska strävan är dels en kvantitativ mätning av värdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktäristiska framställning i Natur & Kulturs läromedelUndersökningen av läroböckerna har visat att de normativa och värderande formuleringarna fått stå tillbaka till förmån för en deskriptiv framställning av skolans värdegrund samt att värdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhållande till läroböckernas totala text. Undersökningen visar också, att en didaktisk strävan att förbättra undervisningen kring värdegrundsfrågorna faller på lärarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och främlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förståelse krävs tvärvetenskapliga studier.Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktäristiska citat hämtade ur läroböckerna.

Syftet med vår undersökning är att kartlägga vilken NO-undervisning som bedrivs från förskola upp till skolår 3. Bakgrunden till detta ligger dels i den erfarenhet vi har av NO-undervisning på våra partnerskolor, dels i forskning som visar att intresset för NO sjunker med stigande ålder. Lärarnas intresse för NO ser vi som den viktigaste faktorn för att barnens intresse för NO skall ökas eller bibehållas upp i åldrarna. Vi gjorde en enkätundersökning, där 57 lärare fick besvara frågor angående bland annat vilka arbetssätt de använder, syften med NO-undervisningen, i vilken ålder de anser att de kan starta med NO och intresse för forskning i naturvetenskap, teknik samt dess didaktik. Vi finner att lärarna menar att de har ett intresse för NO, både i allmänhet och som skolämne.

Det här är en kvalitativ studie om medarbetarskap som har genomförts på specialförlossningen på Östra sjukhuset i Göteborg. För att genomföra studien har sammanlagt sju kvalitativa intervjuer genomförts, sex med medarbetare och en med vårdenhetschefen. Metoden för att genomföra studien har utgått ifrån hermeneutiken, och jag har intagit ett interpretativt/konstruktionistiskt förhållningssätt till studien.Syftet med studien är att analysera och få kunskap kring hur intervjupersonerna på den undersökta avdelningen upplever sitt medarbetarskap, med betoning på ansvar, påverkan och delaktighet samt kompetensutveckling. Jag vill också undersöka hur chefen på avdelningen kan ge förutsättningar för ett aktivt medarbetarskap.Resultatet karakteriseras av olikheter i synsätt. I en diskussion om ansvar så finns en stark koppling till patientansvar.

The authors were curious and asked themselves if teachers are aware of the base of their teaching in various teaching situations. Are teachers at all capable of expressing that in words? One of the reasons that the authors chose the particular issue was because they think teachers have the task to satisfy the needs of all students and therefore they found it interesting to study how various teachers act. The purpose of the study is to observe teachers didactical awareness, and how it can be added to their intentions and actions, as in how they speak about their teaching and how they act in various teaching situations. Methods used in the study were observations and qualitative interviews.

Den här uppsatsen är en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt där syftet var att undersöka om det är den moderna tekniken eller pedagogiken som är orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL står för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass på naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemängd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrågor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och använde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjälpmedel.Utvärderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkät med frågor om rörelsemängd och impuls före och efter laborationen.

Få institutioner är i lika hög grad som skolan föremål för forskning och åsikter. Alla har rätt att säga sitt när det gäller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanåt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfället är ett vidgat textbegreppstänkande. Nytt är också att individuella utvecklingsplaner ska upprättas för varje elev. ?Individualitet? är ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om.

Syftet med denna studie är att utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv utveckla teorier om vad som är en god matematikuppgift och sedan testa hur väl en sådan fungerar i klassrumsmiljö.Vi undersöker först vad ett konstruktivistiskt perspektiv får för konsekvenser för undervisningen i matematik och presenterar en didaktisk ansats med sexton karaktäristiska drag hos en bra uppgift. Tanken med dessa sexton drag är att de ska vara ett hjälpmedel vid konstruktion och analys av matematikuppgifter. Vidare så exemplifierar vi med ett antal större uppgifter som tas fram och analyseras utifrån de sexton karaktärsdragen.För att besvara frågeställningen om hur en matematikuppgift konstruerad utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv fungerar i praktiken så genomfördes en empirisk undersökning där en av matematikuppgifterna testades i tre gymnasieklasser. Resultatet av denna undersökning var att uppgiften bemöttes positivt utav eleverna. Undersökningen visar också på hur elever kan utveckla problemställningen och göra uppgiften till sin egen.

Bakgrund: Sjukdomen anorexia nervosa uppmärksammades redan på 1600-talet. Den karaktäriseras av en uthållig och beslutsam strävan efter viktnedgång. Det är fler kvinnor än män som drabbas och sjukdomen debuterar ofta i samband med puberteten. Orsaken till varför vissa kvinnor blir sjuka vet inte forskare, men flera faktorer som t ex biologiska, sociokulturella, psykologiska samt individuella utgör viktiga roller i utvecklingen av sjukdomen. Ungefär 10-20 procent av alla som insjuknar i sjukdomen anorexia nervosa får ett förlopp som pågår hela livet.

?Yrkeskvalitet Mellan Raderna? syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren.

This essay is a study of the portrayal of the theme of alienation in Eugene Ionesco's novel The hermit. In my study I examine the different ways in which the theme of alienation is portrayed and how the cause of the narrator's experience of alienation can be found in ideological, psychological and existential conflicts that the narrator has to face. The result is an experience of das unheimliche, a Freudian concept, which is a kind of uncanny detachment that the narrator experiences, when he is put up against an invisible force that lurks in the perifery of the world, which is portrayed in the story. The meaning of the ideological conflict is a portrayal of man's situation in a world that is ruled by capitalism, with marxism as a positive leveler and the meaning of the psychological conflict is a conflict in the narrator's own inner reality. The meaning of the existential conflict is a portrayal of man's situation in a world absent of God.

Inför mitt arbete har jag gjort en undersökning i en skolår två klass där jag först låtit eleverna uppleva berättelser på olika sätt och sedan intervjuat dem om deras möten med litteratur och om hur de vill uppleva berättelser. Detta har jag sedan satt i relation till teorier kring barns läsvanor och litteraturundervisning. Det jag undersökt är om eleverna som jag intervjuade vill uppleva berättelser på det viset som vi använder litteratur i skolan eller om de saknar något. Forskningen visar att läsningen har minskat och läsvanorna skiljer sig mellan könen. Högläsningen har betydelse för läsinlärningen då den ger ett rikare ordförråd och ökar allmänbildningen.