Vi är intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om både pedagoger och barn hade någon uppfattning om varför läsning kan vara av betydelse. Därför ville vi ta reda på pedagogers och barns syn på läsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda på vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. Vår studie bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna använde barnboken främst som ett verktyg i förskolan för att främja barnets kunskapsutveckling som exempelvis språket, fantasin och faktakunskaper.

Denna studie har som syfte att undersöka olika svensklärares inställning till grammatikens roll och syfte i undervisningen, hur det påverkar deras val av undervisningsstrategier samt elevernas syn på syftet med grammatikundervisningen. Jag har intervjuat tre olika svensklärare och i intervjuerna använt mig av fyra didaktiska frågor som frammanar ett didaktiskt perspektiv på grammatikundervisningen i dagens skola. Jag har även gjort en enkätundersökning av de intervjuade lärarnas elever i syfte att belysa elevernas perspektiv på syftet med grammatikundervisningen. I min tidigare forskning har jag använt mig av en liknande studie gjord av Beng Brodow där han undersöker ?svensklärares attityder till och erfarenheter av grammatikundervisning?.

Syftet med denna undersökning är att mot bakgrund av en analys av befintlig forskning kring empowerment föra en kritisk diskussion med fokus på makt och människosyn. Litteraturstudie är vår valda metod, och utgångspunkten är en kritisk analys i granskningen av litteraturen. Vi har rekonstruerat tidigare forskning för att undersöka vilken syn som finns på empowerment som framförs i litteraturen. I litteraturgenomgången framkom att makt är en grundläggande beståndsdel i empowerment. Detta medförde att vi valde att hädanefter studera empowerment ur ett maktperspektiv.

I denna undersökning tar vi reda på hur det går att förbättra läroböckernas presentation av begreppet derivata i matematik kurs C. Författare till fem olika matematikböcker intervjuades för att ta reda på varför författarna valt det upplägg de har. Böckerna som avhandlas är: Matematik 3000, Matematik från A till E, Liber Pyramid, Räkna med Vux och Exponent. Även nio lärare som använder någon av dessa böcker har intervjuats för att få veta vad lärarna tycker om upplägget. Resultatet visade att det inte finns något optimalt sätt att presentera derivatan som passar alla lärare.

The purpose of this study is to highlight some aspects of the increased usage of tablets in preschool environments by answering the questions: what does the tablet become in the preschool environment, how much freedom does the children have over its usage.To answer these questions a series of observations were made at two different preschools. The observations were then complemented by interviews with teachers at the same preschools.This qualitative study focuses on some of the didactic questions regarding the tablets, based on a theoretical framework that is within the design-oriented perspective; which addresses the children's? autonomy, the institutional framework and affordance.Our conclusion is that the tablet?s introduction in the preschool has helped the teachers in numerous parts of their documentation, but we can also see that the children's opportunities to make choices regarding the tablet are more limited than with any other resource on the preschool. In our results we also see that when the children get access to the tablet they receive a learning experience, which among other things, strengthens their language skills and their social interaction with each other..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begränsa barns framtida läs- och skrivsvårigheter och främja språklig medvetenhet. Studiens frågeställningar behandlar bland annat vad lärare anser vara förebyggande arbete vad gäller läsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella läs- och skrivsvårigheter. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer eftersom fokus ligger på lärares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Utifrån ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgått att lärare i förskoleklass arbetar på olika vis för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, eftersom de använder olika metoder. Utifrån resultaten går det även att urskilja att samtliga lärare arbetar aktivt för att begränsa framtida läs- och skrivsvårigheter..

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva Didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilken rollutomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare år. Jagundersöker vad utomhuspedagogik innebär ur ett didaktiskt perspektiv.Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda på hur lärareuppfattar att de använder sig av utomhusmiljön i undervisningen.Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inomDidaktikens olika områden och har förmåga att göra en helhet av de olikadidaktiska frågorna, vad, hur och varför. Lärarna motiverar utomhusvistelsegenom att referera till hur barn lär sig, snarare än vad som ska läras ut.Resultatet visar ett fokus på skogsupplevelser, vilket begränsarutomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgångspunkter.Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tasdess potential till vara..

Isberg, A. & Lidén, S. (2008). KASAM- livsfrågeformulär som intervention vid psykisk ohälsa. Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, Didaktik och psykologi. Tidigare studier visar samband mellan KASAM, Känsla av sammanhang och människors upplevda hälsa.

Bakgrund:Läraryrkets komplexitet och bristen på lärares teoretiska förankring öppnar för att i en variationsteoretisk ram fokusera ett lärandeobjekt som ett sätt att utveckla lärarnas lärande samt lärarprofessionen.Syfte:Syftet med studien är att undersöka några lärares föreställningar om innehållet i deras undervisning, deras föreställningar om elevernas lärande samt hur detta innehåll gestaltas under en lesson/learning study.Metod:Genom deltagande i planerings- och analysmöten samt genom observationer studeras lärarnas samtal om och deras gestaltningar av ett innehåll i vad som kan sägas vara en mix av en lesson study och en learning study.Resultat:Lärarnas samtal under planeringsarbetet och genomförandet kännetecknades av en låg grad av teorianknytning, där innehållets strukturella aspekter inte synliggjordes. I lärarnas samtal synliggjordes inte heller elevernas lärande vilket däremot kom till uttryck i undervisningssituationerna..

Title: Sing in Swedish! The purpose of this study is to find out how songs and singing could complement Swedish second language education. The method I have used to collect information is qualitative interviews with four persons with different professions: a teacher, a choirleader, a singing teacher and a medical doctor and a laryngologist. The study begins with a few thoughts about my interest in the subject, followed by a short overview of other studies and literature that has been published on the subject. The persons I have interviewed has experiences of either singing, use of voice or teaching of the Swedish language. The results of the interviews have been analysed and compared with the literature.

Studiens syfte var att undersöka och jämföra erfarenheter av fenomenet formativ bedömning hos högstadie- respektive gymnasielärare i moderna språk. Detta undersöktes med hjälp av metoden samtalsintervju utifrån en fenomenografisk utgångspunkt. Denna utgångspunkt innebar att lärarnas erfarenheter av formativ bedömning samt variationer inom dessa var det som fokuserades i studien.Studiens slutsatser visade att arbetet med elevernas förståelse av målen är av stor vikt för att det övriga arbetet inom formativ bedömning ska fungera. Vidare framkom två övergripande huvuduppfattningar av vad formativ bedömning innebär: ett didaktiskt verktyg eller en undervisningsfilosofi. Dessutom framhölls begreppen konkret, framåtsyftande samt främjande för förståelsen av målen som grundläggande inom formativ bedömning.

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom ämnet samhällskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation är för att sedan gå in på litteratur och tidigare forskning i ämnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlägga olika faktorer fem gymnasieelever ansåg påverkade deras studiemotivation att prestera i samhällskunskap än att mäta de olika faktorerna exakt. Med hjälp av två intervjutillfällen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de många olika faktorer som eleverna ansåg påverkade deras studiemotivation i samhällskunskap. De sju kategorierna var: Läraren, ämnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mål och möjlighet att påverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och föräldrar.

In this work I have examined how two violin students, who are used to the classical music tradition, think when they learn to play Swedish folk music, with focus on rhythm and beating the time with their feet. One of the students is studying on her first year to be a classical violin teacher and the other student is studying on her third year to be a classical musician, both are studying at Malmö Academy of Music. I had three lessons, one hour each, with these two students where I taught them some basics in how to play Swedish folk music. After the last lesson I interviewed the two students. I have done interviews with two teachers at Malmö Academy of Music; Wieslawa Szymczynska and Mats Edén.

Klyschor använts flitigt inom olika sammanhang och kan på många vis både förstärka såväl som förlöjliga en känsla. Sett ur ett organisatoriskt perspektiv kan ett överdrivet nyttjande av dessa stjälpa organisationen. Å andra sidan kan en tydlig vision svetsa samman medarbetarna och därigenom skapa en välmående organisation.Denna uppsats skildrar hur en vision blir organisationens vision. Ämnet är omfattande och vi har därför valt att beskriva problematiken utifrån en fallstudie på konsultföretaget HiQ Skåne AB. Uppsatsen baseras på en observation, vilken lade grunden för fem kvalitativa intervjuer.En vision kan spridas på en rad olika vis där kommunikation fungerar som ett verktyg.