Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

Inom området ledarskap studerade vi litteraturen för att få en uppfattning rörande begreppet ledare. Under genomgång påträffades även begreppet coach vilket väckte vårt intresse. Syftet med undersökningen blev att utreda innebörden i begreppen ledare respektive coach samt att jämföra och analysera dessa ur ett empiriskt och teoretiskt perspektiv. Metoden vi använde var kvalitativ och ledde till en djupgående forskning inom arbetslivets uppfattning om begreppen. Insamlingen av data gjordes i form av en kvalitativ enkätundersökning som sedan bearbetades i form av en tematisering.

Nationella och internationella rapporter visar på hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lärare får kritik för sitt sätt att undervisa. KNUT är ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mål är att få lärare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrågor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehåll lärarna i KNUT- projektet väljer till de pedagogiska planerna utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar på ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lärare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen är och forskningen visar även att eleverna inte är överens med lärarna när det kommer till vilket innehåll undervisningen skall ha.

Dagens samhälle är i stort förändrat och den mängd information som samhället utgörs av ställer stora krav av kunnighet på läs- och skrivförmåga. Läs- och skrivkunnighet handlar om att för att kunna fungera i samhället ska en individ ha förmåga att använda språk och text, att kunna tillgodose de behov och de personliga mål som finns, samt att utvecklas i enlighet med sina personliga förutsättningar. Det finns dock stora skiljelinjer mellan det muntliga och skrivna uttrycket som kan göra det hela än svårare för eleverna i skrivundervisningen. Studiens syfte är att undersöka om och i så fall vilka utmaningar några lärare i årskurs tre uppfattar att elever kan ställas inför i samband med att de utvecklar sitt skriftspråk samt vilka möjligheter som undervisningen kan erbjuda.Studien bygger på den kvalitativa metoden med intervjuer som datainsamling och har det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskijs teori.Studien visar enligt lärarnas uppfattningar att undervisningen kan innehålla många bidragande positiva faktorer för att en elev ska bli motiverad till att skriva men det kan också vara en utmaning. En viktig och betydande förutsättning för att eleven ska kunna arbeta med sina skriftliga texter är den runtomliggande miljön.

This study has examined how teachers in Swedish upper secondary schools work to foster a critical perspective through the education in the subject of Swedish. The study is based on qualitative interviews conducted with three teachers, who have given their views on the role of source criticism and critical analysis of literature in the subject of Swedish. Furthermore, they have described how they incorporate these views into their own teaching.The study has shown that the teachers find that source criticism and literary analysis are interconnected, since both depend on a general critical approach, which they both help foster. The main question the study examined was how Swedish education could help foster a critical perspective. The interviewed teachers' ways of working point out a way: teacher C has integrated source criticism and referencing into most of their education, which makes them central to the education in Swedish.

Föreliggande uppsats är en kvalitativ studie med syftet att undersöka några pedagogers uppfattningar av pedagogisk utredning vid upprättandet av åtgärdsprogram för elever i socioemotionella svårigheter. Uppslaget till studien var den aktuella debatt som förs kring skolans arbete kring elever i behov av särskilt stöd samt den nya skollagen som trädde i kraft juni 2011. Metoden som har använts är en halvstrukturerad intervjustudie där sex pedagoger i grundskolan fick samtala utifrån följande frågeområden; Pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och delaktighet. Pedagogerna arbetar på fem skilda grundskolor varav två är friskolor. Resultatet visar att det förekommer någon form av pedagogisk utredning på samtliga skolor innan ett åtgärdsprogram skrivs fram.

Syftet med vår undersökning har varit att klarlägga 30 lärares inställning till, och uppfattning om, språkundervisning i moderna språk för att kunna få en bild av verkligheten i dagens gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell och historisk forskning samt språkdidaktiska metoder kring ämnet, genomförde vi en enkät med 24 bundna frågor och tre öppna frågor om undervisningssituationer med syftet att kunna mäta i hur pass stor utsträckning lärare använder sig av målspråket eller modersmålet under sina lektioner. Dessutom hade vi ett antal informella samtal med sex lärare. Ur analysen av vår undersökning framgår, att lärarens tillämpning av målspråket inte överensstämmer med aktuell forskning och språksynen på språkdidaktik. De flesta språklärare gav dessutom intrycket av att inte använda sig av den didaktik, som uppmuntrar kommunikation och som modern forskning förespråkar.

SammanfattningI denna undersökning har intresset varit den kommunikation läraren använder sig av och hur den visar sig i en klassrumssituation oavsett det ämne läraren undervisar i. Hur gör läraren i den aktuella situationen i samspelt med eleverna? Genom att förena retoriska begrepp med lärarens talaktiviteter i klassrummet tillsammans med de praktiska didaktiska metodfrågorna i en analys av valda delar i undervisning.Syftet har varit att genom observationer av lärarens kommunikationsaktiviteter vid ett utvalt undervisningstillfälle betrakta den förekommande kommunikation ur ett retoriskt perspektiv, för att på detta sätt upptäcka vad, hos sig själv eller i sin egen kommunikation, läraren använder sig av i kommunikationssituationer med eleverna. De kompletterande frågorna som ställts har varit vilka retoriska aktiviteter läraren använder sig av i undervisningstillfället, samt vilka didaktiska konsekvenser får användandet av dessa aktiviteter för undervisningen?Genom att utföra en klassrumsobservation och en kvalitativ intervju med en lärare samlades lämpligt material in för undersökningen och det materialet utgör grunden för analysen.Grundläggande retoriska teorier och begrepp har beskrivits och även didaktiska och retoriska teorier för att ge en teoretisk bakgrund för de kommande analyserna.

Syftet med den här uppsatsen är att visa hur volontärer lär sig förstå kulturer genom att leva i länder i Syd. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetat volontärt i Syd, med fokus på följande frågor:- På vilket sätt förändrade volontärerna sin förståelse av kulturer?- Hur kan dessa förändringar förklaras genom volontärernas lärande under vistelsen i Syd?Volontärernas berättelser analyserades utifrån teori om lärande i praktikgemenskaper kombinerad med postkolonial teoribildning. Resultatet visar att volontärerna tyckte resan gett dem en större förståelse för kulturer, men att det är långt ifrån självklart vad "förståelse för kulturer" egentligen betyder. Volontärerna både ökade sin identifikation med och stereotypisering av personer från andra kulturer, men de gjorde detta på sinsemellan olika sätt.

Vi har i vårt uppsatsarbete valt att studera de fackligt engagerade arbetsplatsombudens vardag ur ett pedagogiskt perspektiv. Då vår frågeställning är av explorativ art ansåg vi att en kvalitativ ansats var att föredra. Vi har genomfört ett antal semistrukturerade intervjuer med dels utbildningsansvariga vid två regionalavdelningar samt ett antal arbetsplatsombud. Vid genomförandet av intervjuerna åkte vi ut på arbetsplatserna för att underlätta för ombuden. Vi hade gjort en intervjuguide som vi skickade till de ombud som ville förbereda sig.

I takt med en förändrad attityd och medvetenhet i samhället kring mångfaldens betydelse för utveckling och förändring har även branscher som av tradition är starkt dominerade av det ena könet påverkats. En av dessa branscher är byggbranschen som präglas av en stark manlig kultur. Inom byggbranschen har kraven på att bland annat få in fler kvinnor ökat, dock är förändringsarbetet mot mångfald inte helt förenligt med den kultur som lever kvar inom branschen.Med bakgrund i detta är vårt syfte att analysera hur organisatoriska förutsättningar inom NCC Syd kan påverka kvinnliga ingenjörers möjligheter till lärande och utveckling av sin kompetens i arbetet. Vidare vill vi utreda hur NCC Syd kan tillvarata och främja den kompetens som finns i företaget. För att besvara syftet har vi valt att göra en kvalitativ empirisk undersökning, där vi intervjuat åtta kvinnliga ingenjörer som arbetar eller har arbetat inom NCC Syd.

Title: Go for it! - A study of anxiety in relation to students performing in ensemble class.This study discusses anxiety in relation to students in ensemble performance. The expectations on musicians are extremely high and demanding. They are expected to perform to the maximum of their ability despite both physical and mental pressure. I present in this study the result of the interviews I have performed with three students at Swedish Academies of Music. The study shows that all of the students included are in one way or the other suffering from anxiety in relation to performance.

Bakgrund: Tidigare forskningen visar på ett lärande som pågår hela tiden och att det på varje arbetsplats finns specifika lärprocesser. Hemtjänsten bör i detta avseende också kunnas ses som en lärande arbetsmiljö. När man talar om lärande, talar man underförstått om kunskap. Vårdpersonal har i tidigare studier, uttryckt att de är stolta över sina kunskaper, men att de samtidigt är bekymrade över att allmänheten inte vet och förstår vad de gör.Syfte: Vårt syfte är att utifrån personalens individuella erfarenheter belysa den kunskapsform som ligger till grund för hemtjänstarbetet, lärandet i arbetet samt de villkor personalen upplever är av betydelse för deras lärande.Metod: Studien bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt, med kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod.Resultat: Empirin visar att undersökningspersonerna upplever att de har varierande uppgifter, i form av praktiskt, socialt, medicinskt samt administrativt arbete. Den kunskapsform som är mest central, är den kunskap som sker i handling, men den teoretiska kunskapsformen förringas inte.

Dialekter jämnas allt mer ut och utpräglade dialekter är sällsynta i dagens samhälle. I denna utjämning har skolan spelat en stor roll då det under 1800-talet förespråkades en utrotningspedagogik på grund av språkliga fördomar. Trots att det idag finns en större medvetenhet om dialektens betydelse för den enskilda individen är skolans språknorm ännu rikssvenska. Denna studie har för avsikt att undersöka hur lärare hanterar motsättningen mellan skolans språknorm och elevers identitetsutveckling i sin yrkesroll. Deras egna dialektbruk och dialektattityder studerades för att få en uppfattning om hur de förhåller sig till dialekter i klassrummet.För att undersöka hur verksamma lärare i de lägre årskurserna på Gotland förhåller sig till dialekter genomfördes en enkätundersökning och en intervjuundersökning.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur några förskolechefer/rektorer respektive förskollärare resonerar kring naturvetenskap i förskolan avseende innehåll, syfte och arbetsmetoder, samt att därtill jämföra vilka teman som framkommit bland dessa båda yrkesgrupper. Detta mot bakgrund av att strävansmålen avseende naturvetenskap i förskolans läroplan har förtydligats i den reviderade Läroplan för förskolan (Skolverket 2010) liksom förskolechefens och förskollärarens ansvar för den pedagogiska verksamheten. Den yrkesmässiga relevansen med studien är att den förhoppningsvis ska kunna utgöra en utgångspunkt och kunskapskälla för vidare diskussion i förskolans verksamhet kring de förtydligade målen för naturvetenskap. Undersökningen bygger på en intervjustudie om fem respondenter per yrkeskategori. Resultatet visar att uppkomna teman ur respondenternas resonemang avseende innehåll, syfte och arbetssätt vid naturvetenskaplig verksamhet i förskolan på ett teoretiskt plan redan visar hög samstämmighet med förskolans reviderade styrdokument.