Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos patienter i Dialys samt om det finns några skillnader i hur män och kvinnor i Dialys upplever de faktorer som påverkar livskvaliteten. Metoden var en litteraturstudie, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på följande sex teman: trötthet, anpassning till ett liv med Dialys, upplevelser och känslor i samband med lidande, förlust av frihet, begränsningar samt förändrade relationer. Det gick inte att urskilja några skillnader i mäns och kvinnors upplevelse av de faktorer som påverkar livskvaliteten. Resultatet kan användas till att möta dessa patienter med en ökad förståelse och kunskap om deras situation..

Dialys är en behandling som ersätter njurfunktionen hos patienter som är njursjuka. Bra behandlingsresultat och stigande åldrar gör att antalet patienter som behandlas med Dialys ökar. Upplever patienten att livet med Dialys inte är värdigt kan beslut om att avsluta behandlingen tas. Syftet med studien var att belysa njursjuka patienter och deras anhörigas upplevelser kring beslutet att avsluta Dialysbehandling. För att få fram patienternas och anhörigas upplevelser användes en kvalitativ ansats och en litteraturstudie gjordes.

Bakgrund: Antal personer som behandlas med Dialys i Sverige har ökat under de senaste 20 åren. Att vara njursjuk och behandlas med Dialys berör inte bara den sjuka utan påverkar även hela familjen. Den teoretiska referensramen som används är systemteorin som är en del av Calgarymodellen. Denna ligger till grund för den familjefokuserade omvårdnaden som hjälper familjen att belysa problem och finna lösningar.Syftet med studien var att belysa familjens upplevelser och hur familjen hanterar sin situation när en familjemedlem behandlas med Dialys.Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderarade nio artiklar. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet.

Dialysbehandling är en livsnödvändig åtgärd som krävs för att personer med kronisk njursvikt ska överleva. Det är en behandling som är tids- och energikrä-vande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med Dialys. Studien baserades på tio internationella vetenskapliga ar-tiklar publicerade mellan åren 1999 till 2005. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Psykisk ohälsa ökar i samhället, 20 % av Sveriges befolkning riskerar att någon gång i livet drabbas av depression. 600 personer varje år drabbas av kronisk njursvikt vilket innebär att Dialysbehandling kan bli aktuellt. Att leva med en livslång sjukdom, som det innebär när man behandlas med Dialys, och samtidigt drabbas av psykisk ohälsa innebär ett stort lidande för den enskilda individen. Genom att sjuksköterskan bemöter patienterna med empati och medmänsklighet så skapar denne goda förutsättningar för att relationen ska präglas av tillit och ärlighet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan identifiera och förebygga depression hos människor som behandlas med Dialys.

Bakgrund: Vid allvarlig njursvikt är Dialys är ett tillvägagångssätt för behandling och används för att avlägsna vatten, giftiga ämnen och slaggprodukter från kroppen. Att diagnostiseras med en kronisk sjukdom innebär en omfattande livsstilsförändring som kan ha inverkan på upplevelsen av livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur patientens livskvalitet påverkas av att genomgå Dialys. Metod: Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades. En manifest innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier bildades.

I takt med ökande miljökrav i Sverige och världen blir det allt viktigare för företagen att kunna erbjuda ett mer miljövänligt sortiment. Syftet med utvecklingsprojektet har varit att bistå Gambro med att förbättra sin miljöprofil inom Dialystekniken.Gambro utvecklar och säljer kompletta lösningar för HemoDialys (HD-Dialys) till Dialyskliniker och allmänna sjukhus. BiCart och SelectCart är två stycken plast patroner innehållande natrium bikarbonat respektive natrium klorid. Patronerna används i samband med Dialyser och i dagsläget kastas carterna direkt efter en genomförd behandling istället för att plasten återvinns. Detta då det inte går att öppna båda typerna utav patroner och tömma ut resterande innehåll efter en Dialys behandling så att återvinningen av tillverknings plasten polypropylen kan ske.

Kronisk njursvikt medför en minskad eller helt förlorad njurfunktion. Dialys är en behandlingsåtgärd som sätts in när kroppen inte själv kan rena blodet. Det finns två Dialysformer; hemoDialys och peritonealDialys. Vid hemoDialys renas blodet utanför kroppen i ett semipermeabelt filter medan bukhinnan används som Dialysfiler vid peritonealDialys. Patienters livskvalitet kan påverkas av Dialysbehandling.

Patienter som drabbas av svår njursvikt klarar inte längre att rena blodet på ett tillfredställande sätt. För att överleva krävs Dialys. Behandlingen genomförs på två olika sätt nämligen hemo- och peritonealDialys. Att behandlas med Dialys leder till en stor livsomställning och lidande för patienten på olika sätt. Medicinska restriktioner och fysiska symtom är något som begränsar patientens förmåga att upprätthålla ett normalt liv med fungerande relationer.

Patienter som insjuknat i kronisk njurinsufficiens och ska påbörja Dialysbehandling står inför ett val som ska komma att påverka hela deras livssituation. Majoriteten av dem som har Dialysbehandling har Dialys på Dialysmottagning där behandlingarna sköts av sjuksköterskor. Vi ville med föreliggande uppsats få mer kunskap om hem hemoDialys (hemHD) och syftet var att beskriva patientens upplevelse av hemHD och hur denna behandling påverkar patientens hälsorelaterade livskvalitet i det dagliga livet. Arbetet är en litteraturstudie och resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar från år 1998 till år 2011. Resultatet redovisas i två huvudteman som delats in i vardera fyra subteman relaterade till hälsorelaterad livskvalitet.

Bakgrund:Njursvikt kan utvecklas långsamt under flera år men kan även uppkomma på bara några dagar och orsakerna till njursvikten kan variera Att leva med Dialysbehandling medför en stor förändring i patientens liv. Patienterna måste avsätta tid för sin behandling cirka tre gånger i veckan, varje behandlingstillfälle tar mellan 4-5 timmar och patienten är beroende av Dialysbehandling livet ut. Metod: Systematisk litteraturstudie där sex kvantitativa artiklar och fem kvalitativa artiklar har blivit granskade och analyserade utifrån Forsberg & Wengström (2008). Syftet: var att beskriva hur njursviktspatienters livskvalitet påverkas av Dialysbehandling ur ett livsvärldsperspektiv. Resultat: Sex teman identifierades påverka patienternas liv vid Dialysbehandling; skattad livskvalitet, mötet med vården, känslor vid behandling, kontakten med vårdpersonalen, och sociala relationer.

Studiens syfte var att beskriva hemoDialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, livsmedel med ett högt fosfatinnehåll samt förmågan att omsätta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkät användes med kunskapsfrågor som var indelad i tre teman; kroppen, livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemoDialysenheter besvarade enkäten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska uträkningar gjordes för sammanställande av antal poäng per tema och korrelation mellan kön, ålder, antal år som sjuksköterska och antal år inom Dialys.

Det finns två former av njursvikt en akut- och en kronisk. Sjukdomen medför en minskad eller förlorad njurfunktion. Blodet kan inte renas, utsöndra slaggprodukter samt vätska, då blir Dialysen kroppens reningsverk. Det finns två behandlingsmöjligheter, hemoDialys där blodet renas utanför kroppen samt peritonealDialys då bukhålan används som reningsfilter. När kost- och vätskerestriktioner blir dominerande uppstår ett lidande i familjens vardag.

Studiens syfte var att beskriva hemoDialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, livsmedel med ett högt fosfatinnehåll samt förmågan att omsätta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkät användes med kunskapsfrågor som var indelad i tre teman; kroppen, livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemoDialysenheter besvarade enkäten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska uträkningar gjordes för sammanställande av antal poäng per tema och korrelation mellan kön, ålder, antal år som sjuksköterska och antal år inom Dialys.

SammanfattningSyftet med denna studie var att beskriva hur hemoDialyspatienter uppfattar begreppet torrvikt. Studien utnyttjade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data insamlades via intervjuer med öppen frågeställning. Tio intervjuer utfördes med patienter på en Dialysenhet i Mellansverige. Manifest innehållsanalys användes för att analysera materialet.