Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger och föräldrar upplever att föräldrasamverkan fungerar på förskolor och i skolans tidigare år. Vi har genom kvalitativa intervjuer fått fram att föräldrar och pedagoger anser att föräldrasamverkan fungerar relativt bra i både förskola och skola. Föräldrarna menar att det är viktigt med ett öppet klimat och att de kan känna förtroende för pedagogerna. De vill ha en inblick i sina barns vardag och känna att de kan vara med att påverka. Även pedagogerna tycker att det är betydelsefullt att ha en bra relation till föräldrarna.

Uppsatsens fokus ligger på unga mäns och kvinnors reception vid läsning av samma skönlitterära text samt deras val av litteratur. Syftet är att undersöka om det föreligger skillnader i valet av litteratur samt receptionsmässigt sett, vilka dessa skillnader är och hur de yttrar sig?Tidigare forskning rörande vårt ämne samt övrig relevant litteratur presenteras och diskuteras i uppsatsen under forskningsbakgrunden. Där tas även begrepp och litterära redskap upp som sedan är behjälpliga vad gäller diskussionen av den empiriska undersökningen. Forskningsbakgrunden knyts an till uppsatsens undersökning, vilken är i form av en kvalitativ intervju där fyra informanter, från två olika gymnasieprogram, deltagit.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar det pedagogiska samtalet i klassrummet samt dess betydelse för lärande. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med tre formellt utbildade grundskollärare. Detta med intentionen att få undersökningens frågeställningarbesvarade. Frågeställningarna innefattar i huvudsak hur lärare i det pedagogiska samtalet uppfattar den egna rollen och elevernas roll samt lärande för både lärare och elev i det samma. Resultatet visar att det pedagogiska samtalet används på ett medvetet sätt eftersom detta slag av kommunikation tillåter elever att lära utifrån den egna kunskapsnivån.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur två elevgrupper från gymnasiets IV program har uppfattat sin arbetsplatsförlagda utbildning (APU) samt det studiestöd som har erbjudits dem under sin skolgång. Metod som använts är djupintervju på den elevgruppen som gick sista gymnasieåret och telefonintervju på den elevgrupp som slutat gymnasiet året innan. Bägge undersökningsgrupperna var mycket nöjda med genomförandet och upplägget med APUn men många elever hade hoppats på att få någon slags anställning efter genomförandet, särskilt de elever som redan hade slutat gymnasiet. Många fick inte denna möjligheten och står därmed till Arbetsförmedlingens förfogande idag. Undersökningsgrupperna hade svårt att peka ut vad som var studiestöd för dem eftersom de under hela sin gymnasietid har varit omgärdad av stöd. Nästan alla uppskattade ändå möjligheten att få mer tid på sig att genomföra sina kurser och en av grupperna både fick och uppskattade möjligheten att få hjälp av assistent i klassrummet. Några i den äldre gruppen uttryckte missnöje över att det var stökigt i klassrummet, även de som hade orsakat det.

Hur ska språkläraren använda förstaspråket i undervisningen i andraspråk? En länge dominerande syn var att bruket av förstaspråket skulle minimeras och andraspråket skulle spela en dominerande roll i klassrummet. Det är också en syn som återspeglas i rådande styrdokument i Sverige som stadgar att undervisningen i moderna språk i allt väsentligt ska bedrivas på andraspråket. Eftersom den nya skolan dock ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet finns ett intresse att tillgängliggöra aktuell vetenskaplig kunskap på området, för att kunna fatta ett medvetet beslut om förstaspråkets funktion i klassrummet. Därför har denna studie gjorts i form av en systematisk litteraturstudie, med ambitionen att samla och syntetisera vetenskaplig kunskap.

This papper i about trying en educational method called writing connected to dialog. This is tried on adult students studying to work in Swedish day care. The purpose was to see if this method could make a difference in classroom democracy..

Författarna av denna studie har intervjuat sju lärare om deras erfarenheter av att använda mobiltelefonen i undervisningen. Studien undersöker vilka förutsättningar som krävs för att eleverna ska kunna använda mobiltelefonen i skolarbetet samt på vilket sätt lärare och elever kan använda den i undervisningen. Syftet med studien har varit att undersöka lärares erfarenheter av att använda mobiltelefoner som stöd för elevernas lärande i undervisningen. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärares erfarenheter av att använda mobiltelefonen i undervisningen är positiva.

I denna studie undersöktes hur samarbetet mellan speciallärare och ämneslärare kan se ut i matematik- respektive språk-, läs- och skrivutveckling på en högstadieskola med en inkluderande specialundervisning samt hur man bäst kan utnyttja de båda yrkesgruppernas komplementära kompetenser. Som metod för datainsamling gjordes observationer på lektioner där speciallärare och ämneslärare samarbetade. Observationerna följdes av enskilda intervjuer av speciallärare och ämneslärare i matematik och språk samt rektor och samordnande specialpedagog. Avslutningsvis genomfördes en gruppintervju med speciallärare och ämneslärare. Till analys användes Abbotts teori om olika yrkesrollers kamp om vem som ska göra vad på arbetsplatsen samt Laviés teori om lärares olika inställning till samarbete. Resultatet visade att speciallärare och ämneslärare har olika arbetsuppgifter i klassrummet och i planeringsarbetet.

I uppsatsen behandlas ämnet miljövänlig köttkonsumtion i fyra artiklar. Faktaartikeln tar upp problemet med köttproduktion och experter får komma till tals om vilket kött som är bäst att köpa. Nyhetsartikeln behandlar köttskatt. Debattartikeln gestaltar hur jag känner om ämnet och vilka reaktioner jag mött. Reportaget ger en bondes synvinkel på ämnet..

I många klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lärare och gjort litteraturstudier i ämnet. Enligt de elva lärare som ingår i denna studie är dessa elever ofta flickor. Syftet är därför att ta reda på hur några lärare resonerar och arbetar med dessa elever. Våra frågor är vad flickornas tystnad kan bero på enligt lärarna och litteraturen.

Som en del av allmänt utbildningsområde tre i lärarutbildningen ingår det att genomföra ett examensarbete. Syftet med det här examensarbetet är att granska hur stort utrymmet är för utomhusundervisning inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare år, samt ta reda på pedagogernas tanke och syfte med verksamheten utomhus. Olika undersökningar visar på att barns kontakt med naturen minskar, vilket jag under mina verksamhetsförlagda utbildningsveckor inom lärarutbildningen märkt tendenser av.För att få svar på min frågeställning har jag använt mig av kurs och referenslitteratur inom ämnet utomhuspedagogik, samt tagit del av tidigare forskning och studier inom naturvetenskapsområdet (se referenser i den löpande texten).Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skolans tidiga år arbetar med utomhuspedagogik. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning, där jag intervjuat fem pedagoger vilka i sin tur arbetar i förskolan, förskoleklassen eller i skolans tidigare år. I diskussionen lägger jag störst vikt vid och understryker betydelsen av pedagogens arbete utanför klassrummet.

Opaltorget pekades redan i forskningsrapporten Lokala torg från 2004 ut som en plats i stort behov av förändring. Processen, som sedan pågått från att ett behov av en ny detaljplan identifierades till att ett planförslag slutligen presenterades på samråd under november och december 2009, har varit långdragen och komplicerad. Många av aktörerna som varit engagerade i planarbetet har deltagit redan under ett tidigt skede, medan ett par involverades först efter det att arkitektfirman BIG tagit fram ett gestaltningsförslag och det hunnit bearbetas. Synpunkterna som aktörerna hade på gestaltningen har i mitt arbete jämförts med Jan Gehls, Gordon Cullens och Kevin Lynchs principer för gestaltning och rumslig organisation, för att se om aktörernas förslag och synpunkter kunde härledas till en gemensam grund eller princip. Dessa tre teoretiker fokuserar på gestaltning av stadsrummet och inte så mycket på gestaltningen av själva byggnaderna, vilket gjorde att arbetets tyngdpunkt lades på utformningen av de offentliga platserna.

Kiruna kommun står inför en exceptionell planeringssituation då järnmalmsbrytningen i berget Kiirunavaara lett till sprickbildningar i marken som hotar stadens existens, vilket gör att orten successivt måste förflyttas. Syftet med uppsatsen är att studera vad som bör prioriteras vid uppbyggnaden av en ny stad och vilka möjligheter planeringssituationen ger. Frågor som avhandlas i uppsatsen är också hur attraktivitet skapas i en ny stadskärna samt hur det är möjligt att samtidigt upprätthålla attraktiviteten i den existerande stadskärnan. Vidare studeras också dialogen och relationen mellan olika berörda aktörer såsom medborgare, kommun och andra inblandade intressenter, vilka alla påverkas av processen.Staden Kiruna grundades runt sekelskiftet 1900 och är en stad till stor del präglad av gruvverksamhet. Gruvverksamheten är än idag den största näringen i kommunen och är även den som bidrar till att förändringar måste komma till stånd då staden hotas av sprickbildningar.

Studien undersöker vad studie- och yrkesorienterade insatser i klassrummet innebär för elever och lärare samt hur ämneslärarstudenter upplever sin roll i skolans vägledningsuppdrag. Uppsatsen undersöker vad ämneslärarstudenter vid Umeå universitet får med sig för kunskaper inom området från utbildningen. Arbetet berör de vägledningsinsatser skolan ska bedriva som inte är ämnade för studie- och yrkesvägledare. Frågeställningarna berör varför vägledning ska finnas i undervisningen och hur den behandlas i nuläget i svenska skolan samt under ämneslärarutbildningen. Den metod som har används är kvalitativa intervjuer med ämneslärarstudenter.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har låtit vänta på sig, men de senaste åren har en hel del forskning gjorts kring läsning och läsförståelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som båda menar att skönlitteratur är viktig för elevers utveckling på så sätt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssätt och andra svåra frågor.SyfteSyftet med studien är att se hur lärare tänker kring arbetet med elevers utveckling såväl kunskapsmässigt som på det personliga planet med hjälp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrån Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod användes intervju med öppna frågor. Studien är småskalig och innefattar fyra lärare från fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lärare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvägagångssätt. I arbetet med litteraturen ingår förförståelse inför en ny text, textbearbetning på flera nivåer och efterarbete med de lästa texterna.I resultatet framgår även att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gäller såväl värdegrunden som demokrati och livsfrågor..