Idag äger drygt 7 miljoner svenskar någon typ av värdepapper. Dessa handlas av två typer av investerare, den aktiva och den passiva. Den aktiva investeraren köper och säljer sina värdepapper mer frekvent för att dra nytta av dess upp och nedgångar, jämfört med den passiva investeraren som köper värdepappret på lång sikt.En aktiv investerare analyserar ständigt marknaden och dess utveckling, försöker utläsa historiska mönster för att förutspå hur framtiden kommer att utveckla sig. Att studera historiskt kursdata för att förutspå framtida mönster kallas teknisk analys . Två vanligt förekommande analysmetoder inom teknisk analys är glidande medelvärde och Relative Strength Index.

Denna uppsats behandlar företag och dess köp av redovisningstjänster, det vill säga outsourcing av redovisningstjänster. Idén till denna studie kom från min förförståelse gällande redovisningsområdets komplexitet, en mängd lagar och regler ska efterföljas av företag vid upprättande av en årsredovisning. I teorin nämns bland annat begränsade resurser, kostnadsaspekten, möjlighet att fokusera på kärnverksamhet som anledningar till att företag outsourcar. Frågan var om dessa faktorer gav en heltäckande bild av företagens skäl att outsourca, utifrån detta samt saknaden av tidigare studier och diskussioner kring varför företag köper redovisningstjänster fann jag det intressant att undersöka detta närmare.Problemställningen som har legat till grund till denna studie var:Varför köper små aktiebolag redovisningstjänster?Mitt huvudsyfte var att öka förståelsen för varför små aktiebolag inom Umeåregionen köper externa redovisningstjänster av en redovisningsbyrå.

Studien belyser ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete som iscensattes och genomfördes på tre avdelningar i en svensk förskola under september, oktober och november 2010. Matematik, lek samt samtalsklimatet var de områden som de tio medverkande pedagogerna valde att utveckla. Fallstudien har koppling till specialpedagogik med emfas på att skapa ett förebyggande arbete genom att kontinuerligt dokumentera, följa upp och utveckla förskolans verksamhet för att ge bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande utifrån barns olika förutsättningar och behov. Det övergripande syftet har varit att i samverkan mellan forskare och pedagoger beskriva ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete i en förskolas verksamhet samt att analysera och tolka det beskrivna utvecklingsarbetet. Syftet har också varit att belysa de deltagande pedagogernas uppfattningar av vilka förändringar som ägde rum i verksamheten samt hur och varför förändringarna ägde rum.

Storleken på VD-ersättningar i svenska bolag har de senaste åren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har påvisat en stark ökning av direktörslönerna både på lång och kort sikt. Ytterligare ved på elden har belackarna fått när det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt än för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Även de statliga bolagen har fått ta del av kritiken mot direktörslönerna, där exempelvis Postens VD helt avstod från ersättning efter den massiva folkstormen mot dennes ersättning.

SammanfattningProblemformuleringDet vi ville undersöka med denna studie var hur kan företag använda sig av kundinvolvering för att stärka sin kundlojalitet? och det var således den problemformuleringen som vi utgick ifrån. Bakgrunden till vårt val att gå djupare in på ämnena kundinvolvering och lojalitet utvecklades allteftersom vi såg fler och fler faktorer som indikerade på att det idag har blivit allt viktigare att bry sig om kunden. Kundinvolvering fann vi då var ytterligare ett sätt att skapa en god kundrelation och således även stärka lojaliteten, och därför ansåg vi att det var intressant att vidare undersöka hur detta kan integreras i ett företags verksamhet.SyfteHuvudsyftet för vår studie var att identifiera vilka faktorer som kan påverka företagens val och användning av kundinvolvering för att stärka lojaliteten. Detta ämnade vi att uppfylla genom att urskilja vilka aktiviteter företag kan involvera sina kunder i, samt hur involveringen kan integreras i verksamheten.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i att behovet av effektiva differentieringsstrategier hela tiden ökar. Utöver detta indikeras även en ökad efterfrågan från kunderna på upplevelser i mötet med företaget. En bransch som möter denna utmaning i högsta grad är modesäljande kedjor då de har snarlika produkter och kunder som söker shoppingupplevelser. Genom att effektivare använda sig av den fysisk miljö i butik skulle de kunna utveckla en framgångsrikare differentiering och leverera unikare upplevelse till sina kunder. Med stöd av såväl forskning som egna erfarenheter upplever författarna dock inte att de modesäljande kedjorna idag använder sin butiksmiljö på ett framgångsrikt sätt.

På 1970-talet var flygbolaget Southwest Airlines en av pionjärerna inom området lojalitetsprogram då de införde bonusprogrammet ?Sweetheart Stamps? för sina tjänsteresenärer. Många flygbolag följde efter och idag har nästan varje flygbolag sitt eget bonusprogram. I det här läget försöker FlyNordic, uppdragsgivaren till denna uppsats, att hitta ett sätt att skapa lojalitet bland sina tjänsteresenärer.Frågan är vad tjänsteresenärer önskar sig av bolaget för att vara lojala mot det. Syftet med denna uppsats är att ge rekommendationer till FlyNordic om hur de kan skapa lojalitet bland sina tjänsteresenärer i Umeå och Luleå.

SammanfattningDen svenska hotellmarknaden domineras till stor del av utländska aktörer. Stora hotellkedjor som Hilton, som representerar Storbritannien, Accor, som representerar Frankrike är bland de dominerande aktörerna. Bland de nordiska representanterna så är First/Tribe Hotels en organisation som ?sticker ut?. Alla dessa organisationer präglas av den organisationskultur som de uppstod i.

En aktuell fråga inom all form av företagande har alltid varit huruvida företagare bör förhålla sig till att ingå i relationer med kunden. Bör företag hålla en kort transaktionsorienterad relation till kunden eller bör företag faktiskt se i ett längre perspektiv och därmed också ha ett mer relationsinriktat fokus? Frågan tycks bero på vilken bransch som diskuteras även om stora delar av företagsvärlden dragits allt mer mot en relationsorienterat syn under senare tid. En bransch i vilken kundrelationens längd tycks vara en avgörande faktor för framgång är reklambranschen, vilken vi därför valt att undersöka i denna studie. Det har historiskt sett bedrivits en mycket forskning om vad kunden värderar och anser vara viktigt ur olika perspektiv, inte minst i relationen till tjänsteleverantören.

Revisorer fungerar som en agent mellan standardsättare och företagsledning, de ser till att finansiella rapporter är utformad enligt redovisningsreglerna. Som yrkesgrupp har revisorer både kunskap om hur standarder tillämpas och vilka svårigheter som kan uppstå vid redovisning. Tidigare forskning har visat att det finns incitament hos företagledningen att påverka företagets redovisade resultat i en sådan riktning som gynnar dem själva och/eller företaget, vilket innebär att de har incitament att tillämpa earnings management.Ett sätt att tillämpa earnings management är genom att använda vissa tillgångar och skulder på ett sådant sätt att de inte behöver visas upp i balansräkningen. Balansräkningen är en del av den rapport över företagets finansiella ställning som företagsledningen sammanställer och som sedan ligger till grund för värdering och ekonomiska beslut av exempelvis investerare, analytiker och långivare. Dessa intressenter får då inte alltid får se den rätta bilden av företaget, snarare en bild som är justerad för att visa upp det bästa möjliga, informationen och rapporten är inte transparent.

Idag äger drygt 7 miljoner svenskar någon typ av värdepapper. Dessa handlas av två typer av investerare, den aktiva och den passiva. Den aktiva investeraren köper och säljer sina värdepapper mer frekvent för att dra nytta av dess upp och nedgångar, jämfört med den passiva investeraren som köper värdepappret på lång sikt.En aktiv investerare analyserar ständigt marknaden och dess utveckling, försöker utläsa historiska mönster för att förutspå hur framtiden kommer att utveckla sig. Att studera historiskt kursdata för att förutspå framtida mönster kallas teknisk analys . Två vanligt förekommande analysmetoder inom teknisk analys är glidande medelvärde och Relative Strength Index.

Syfte: Syftet med studien är att nå ökad kunskap om organisationen på 6/7-9skolor och om hur rektorer på 6/7-9skolor på ett strategiskt sätt använder organisationen för att förverkliga läroplanens skrivning om vad lärare ska göra vad det gäller kunskap och om organisationen ligger i linje med rektorns visioner.Teori: Ansatsen i studien utgår från en konstruktivistisk kunskapssyn, vilket innebär att i forskningsintervjuer konstrueras kunskap om verkligheten. Verkligheten är inte objektivt beskrivbar utan beror på vilket perspektiv man ser genom. I den här studien har rektorernas perspektiv på organisationen analyserats. Jag har även utgått från att rektorerna handlar rationellt i förhållande till mål och värderingar utifrån sin kunskap, erfarenhet och skolans värdegrund. Den teoretiska bakgrunden utgörs till största delen av teorier kring rektorsrollen, lärande organisation och organisationsperspektiv.Metod: Kvalitativ intervju har använts vid intervjuer av sex rektorer.

En aktuell fråga inom all form av företagande har alltid varit huruvida företagare bör förhålla sig till att ingå i relationer med kunden. Bör företag hålla en kort transaktionsorienterad relation till kunden eller bör företag faktiskt se i ett längre perspektiv och därmed också ha ett mer relationsinriktat fokus? Frågan tycks bero på vilken bransch som diskuteras även om stora delar av företagsvärlden dragits allt mer mot en relationsorienterat syn under senare tid. En bransch i vilken kundrelationens längd tycks vara en avgörande faktor för framgång är reklambranschen, vilken vi därför valt att undersöka i denna studie. Det har historiskt sett bedrivits en mycket forskning om vad kunden värderar och anser vara viktigt ur olika perspektiv, inte minst i relationen till tjänsteleverantören.

SammanfattningUnder de senaste 15 åren har antalet fristående skolor ökat markant. Det finns flera skäl till varför det anses vara viktigt med friskolor. De bidrar till mångfald och skapar konkurrens inom skolutbildningen. Men vissa tycker att det finns nackdelar med friskolor. De påstås ha en segregerande effekt och motarbeta integrering i det svenska samhället.

Min uppsats är en textanalytisk studie som undersöker och värderar de anspråk på det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hälft och i dokument som formulerats av aktörer på fältet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte är att ta fram och pröva begrepp med vars hjälp man kan undersöka och kvalificera en lärarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lärarutbildning. Jag använder mig av Bourdieus fältbegrepp. Det är min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fält under 90-talet. De två aktörer på fältet som jag särskilt fokuserar är Statens Kulturråd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lärande.