Bakgrund: Många personer i Sverige drabbas av diabetes typ 2 varje år. Insjuknandet medför att flera livsstilsförändringar bör göras för att komplikationer ska undvikas. Orems omvårdnadsteorier om egenvård, egenvårdsbrist och om omvårdnadssystem tillämpades som teoretisk utgångspunkt i studien. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats.

Bakgrund: I dagens samhälle flödar information från många olika håll. Kunskap förmedlas till patienter och anhöriga av olika professioner utan samordning, vilket kan leda till missförstånd. För patienter med diabetes typ 2 är det viktigt att få information som kan förstås och som är relevant för deras sjukdom. Genom patientutbildning kan patienten sedan bedriva egenvård och ta kontroll över sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att se hur patienter med nydiagnostiserad typ 2 diabetes förstår egenvård efter besök hos diabetessköterskan.

Bakgrund: I dag har 220 miljoner människor diabetes världen över och 90 % av dessa har typ 2 diabetes. Sjukdomen föregås alltid av en insulinresistens och eftersom den har en koppling till oxidativ stress är en teori att spårämnet selen kan spela en viktig roll. Det är känt att selen har antioxidativa effekter i kroppen och tidigare djurstudier har visat att selen skulle kunna härma insulinets effekter samt öka insulinkänsligheten.Syfte: Att ta reda på om selen kan skydda mot utvecklingen av typ 2 diabetes. De frågeställningar som användes var om selensupplementering, selenintag via kosten eller selenstatus i blod kan påverka risken att utveckla typ 2 diabetes hos friska individer.Sökväg: Datainsamlingen genomfördes i den medicinska databasen PubMed med sökorden ?selenium AND diabetes mellitus type 2?.

Internet och sociala medier används idag i stor utsträckning för att söka information ochför att kommunicera med andra. Detta gäller inte minst i barnafödande ålder. Forskningvisar att kvinnor med typ 1-diabetes tillhör en riskgrupp i samband med barnafödande.Syftet var, som en del i ett större projekt (MODIAB-WEBB), att genom en nykonstrueradwebbenkät kartlägga internetanvändning, behov och förväntningar avseende informationoch kommunikation hos kvinnor i barnafödande ålder med typ 1-diabetes, samtatt utvärdera användbarheten av enkäten. En pilotstudie genomfördes bland 20 kvinnormed typ 1-diabetes som fått barn mellan åren 2007 till 2009. Deskriptiv statistik användesoch analyser av datan visade att 90 % av kvinnorna använde internet för att sökainformation både privat och i arbetet.

Aim: The aim of this study was to compare how patients with diabetes type 2 self-estimate their self-consciousness, problem identification, stress management and the willingness to change before and after a daycare week. The aim was also to compare if the value on HbA1c have changed after the daycare week compared to before.Method: A total of 60 patients who recived offer to participate in a daycare week at a clinic on a university hospital in Sweden. Patients replied a form (SWE-DES-SF-10) before (n=60) and three months after (n=35) the daycare week. They also left a blood sample for HbA1c before (n=60) and three months after (n=42) the daycare week. The forms and HbA1c-values were analyzed using wilcoxon´s signed-rank test and paired t-test. Results: After the daycare week estimated the participating patiens their self-consciousness and problem identification higher than before the daycare week.

Background: Effective treatment of patients with type 2 diabetes needs a good communication between nurse and patient. This creats a good relation and leads to a more effective patient education. Aim: The aim with the literature study was to describe how nurses trough patient education can achieve self-care for patients with diabetes type 2. Methods: Literature studies with both qualitative and quantitative articles were examined. Findings: The articles that were chosen for the results were sorted in the two categories relation and communication.

Omvårdnadsbehovet är väsentligt vid typ 1 diabetes, och sjuksköterskan spelar en central roll vid omhändertagandet. Insulinpumpen, som utvecklades för ca 25 år sedan, medförde hopp om bättre metabol kontroll och livskvalitet. Den användes också i ökande omfattning hos barn. Barndiabetessköterskor har förvärvat god kunskap om metoden och unik möjlighet att utvärdera dess betydelse för barndiabetesvården. Hittills har det emellertid kommit få rapporter om deras observationer.Syftet med den aktuella intervjustudien, var att belysa barndiabetessköterskors erfarenheter och omvårdnadsstrategier vid insulinpumpbehandling hos barn med typ 1 diabetes, och jämföra dessa med traditionell insulintillförsel.

Diabetes typ 2 är i dag en av de största folksjukdomarna, och den fortsätter att öka successivt. Fetma, som oftast beror på dåliga matvanor och låg fysisk aktivitet, är en stor bidragande orsak till ökningen. När en person drabbas av diabetes innebär det att patienten bör ändra sin livssituation när det gäller kost och motion. Undervisning av sjuksköterska kan stödja patienten i denna omställning. Syftet med denna studie är att beskriva patienters erfarenheter av undervisning i diabetes typ 2.Datainsamlingen genomfördes genom sökning i databas Cinahl, Pubmed, och sökningar i andra artiklars referenser.

I denna systematiska litteraturstudie analyseras och beskrivs sjuksköterskans förebyggande(prevention), undervisande och rådgivande funktion i att stödja (promotion) patienter medsjukdomen diabetes typ 2 och i att förhindra (protection) att komplikationer uppstår. I Sverigefinns cirka 365 000 personer som har en diagnostiserad diabetes typ 2 och ungefär lika mångaberäknas ha sjukdomen oupptäckt och odiagnostiserad. Förekomsten av diabetes ökarlavinartat i hela världen just nu. Ökningen kommer att få stora hälsoekonomiska konsekvenserför olika länders sjukvård och samhällen. Då diabetes är en kronisk livslång sjukdom krävsdet i framtiden ökade kunskaper för att möta den utmaning som den pågående utbredningenav sjukdomen utgör.Syftet med denna studie var att söka kunskap utifrån aktuell forskning mellan åren 2005-2009om sjuksköterskans undervisande och rådgivande funktion angående egenvård i samband meddiabetes typ 2, hur uppkomst av fotsår förhindras samt undervisningens effekter.Datamaterialet (10 inkluderade studier) analyserades och sammanställdes.Studiens resultat visade att undervisning i egenvård inte är patient eller individbaserad, attfotkomplikationer inte förebyggs tillräckligt, att det föreligger starkt samband mellanutbildning och livskvalitet samt att sjuksköterskan behöver öka sin pedagogiska kompetens..

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan påverka resultatet av egenvård för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlägga gruppundervisningens betydelse och dess innehåll. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar daterade från år 1991 och fram till år 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som använts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvård. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar.

Typ 2 diabetes är en kronisk sjukdom som inte bara är en folksjukdom i Sverige utan även ett globalt problem. Den drabbar främst äldre personer och andra riskfaktorer är bl a övervikt, bukfetma som i många fall orsakats av felaktig kost och brist på fysisk aktivitet. Dessa faktorer påverkar även utveckling av sjukdomen vad gäller kroniska komplikationer som orsakas av skador på både stora och små blodkärl. Syftet med denna litteraturstudie var att studera effekten av kost och fysisk aktivitet på personer med typ 2 diabetes och därmed påverkan på framtida kroniska komplikationer. Metoden var en systematisk litteraturstudie bestående av 15 vetenskapliga artiklar baserade på kvantitativ forskning.

Diabetes är en kronisk sjukdom som leder till en omställning i det dagliga livet. Olika faktorer så som psykiska, kulturella, sociala och ekonomiska faktorer påverkar en individs förmåga att hantera sin sjukdom, det vill säga den kontext individen lever i påverkar förmågan att hantera sin sjukdom och utföra egenvård. Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar personens förmåga att utföra egenvård vid diabetes typ 2. Denna studie är en integrerad litteraturöversikt som grundar sig på 14 vetenskapliga artiklar. Analysen har skett med stöd av matriser som har underlättat sammanställningen av data.

Diabetesmellitus typ 2 ökar kraftigt både i Sverige och i övriga världen. Detta kanrelateras till sämre matvanor och övervikt. Förvirringen kring vad människorska äta för att hålla sig friska och sunda har aldrig varit större. Det finnsskilda uppfattningar och media sänder olika budskap. Sjuksköterskan ska arbetaefter vetenskap och beprövad erfarenhet, och ska därmed kunna ge rättinformation till patienter avseende kost.

Type 2 diabetes is a growing disease in the population which includes that older people are a risk group. With the disease grows even cost?s. A lifestyle change is a major part of the treatment for type 2 diabetes. There are several factors that suggest positive effects on prevention among the elderly where, among other things, economic and health benefits are presented.

Abstract Background: Type 1 diabetes is a chronic disease that worldwide greatly increases among children and adolescents. Major demands are required from the individual who has this disease, which also requires significant knowledge from the nurses so they can be able to develop and create individual conditions for children and adolescents. Thus, the children and the adolescents can be able to take responsibility and feel secure in their own care. The nurse's techniques and specific tools in this work are however not particularly noteworthy and therefore needs to be advised.Aim: The aim of this study was to describe the experiences nurses have of supporting adolescents, between 12-18 years, with type 1 diabetes to an increased understanding of the disease and also to examine the methodological aspect data collection in the articles of this study. Method: A descriptive, literature study according to Polit and Beck (2012).