Abstrakt/AbstractFör tio år sedan genomfördes en studiepå Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholmdå 32 tonåringar med typ-1 diabetes fick genomgå en empowerment-baserad gruppundervisning i diabetes. Målet var att gruppmedlemmarna skulle bli medvetna om vad de behövdeförändrai sin egenvård, lägga upp en handlindsplan, och ta kontroll över sin sjukdom.Denna utbildning ledde dock inte till någon förbättring av Hba1c men en förbättring avungdomarnas förändringsbenägenhet.Som ett vårdutvecklingsprojekt av barndiabetesmottagningens verksamhet blev syftet med föreliggande studie att retrospektivt undersöka vad deltagarna upplevt som betydelsefullt efter att som tonåringar ha deltagit i denna grupputbildning.Efter att intervjuat 6 av deltagarna gjordes en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i följande teman:Att uppleva kompetent stöd från diabetesmottagningen, att gemenskapi gruppen gav mod att konfrontera sjukdomen ochatt grupputbildningengav känslan att det var lättare att leva med diabetes.Resultatet skulle kunna utgöraendelav ett underlag för utformningen av framtida gruppundervisningar för tonåringar med diabetes..

Syftet kan beskrivas med följande fråga: Hur skall mötet mellan en elev med diabetes och skolan genomföras, enligt föräldrar och lärare för att mötet skall bli så optimalt som möjligt för alla inblandade parter? Teori: Pedagogik som behandlar samarbetet mellan hem och skola har använts. Medicinska studier som beskriver diabetes samt de fysiska, mentala och sociala konsekvenserna av diabetes har också utnyttjats. Metod: En kvalitativ ansats och informationsinsamling i form av djupintervjuer har genomförts. Fem föräldrar och fyra lärare till barn med diabetes intervjuades.

Övervikt och diabetes typ 2 är vanligt förekommande i dagens samhälle. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa patienten att anamma en sundare livsstil och försöka uppnå en bättre livskvalitet. Det innefattar till exempel att försöka äta hälsosammare kost. Syftet var att undersöka effekterna av en lågkolhydratkost hos personer med diabetes typ 2, samt hur viktförändringar i allmänhet påverkar livskvaliteten. En litteraturstudie har genomförts och 15 artiklar valdes efter granskning att ingå i studien.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 220 miljoner människor i världen är drabbade. När ett barn insjuknar blir det en omställning för hela familjen och det kan ta tid attanpassa sig till den nya livssituationen.Syfte: Att belysa föräldrars känslomässiga upplevelserav ett barn med typ 1 diabetes.Metod: Det är en litteraturstudie med litteratursökning i chinaloch pubmed där vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts.Resultat: Föräldrarnahar känslomässiga upplevelser som oro, känsla av att tappa kontrollen, en känsla av misstro.Bra stöd från sjukvårdspersonal är viktigt för föräldrarna för att känna sig trygga ihandhavandet av sitt barns diabetes.Diskussion/Slutsats: Slutsatsen är att föräldrar till barnmed diabetes har ett stort ansvar, sjukvårdspersonalens omvårdnadsperspektiv i mötet medfamiljen är viktigt..

Bakgrund: Enligt världshälsoorganisationen WHO har 347 miljoner människor diabetes runt om i världen. WHO menar att diabetes kommer vara den sjunde ledande orsaken till död år 2030. Diabetes typ 2 kan vara genetiskt betingad och den påverkas av livsstilsfaktorer såsom kost, motion, ålder och tobaksvanor. Vilket innebär att det är viktigt att diabetiker har kunskap och rätt tillvägagångssätt för att kunna hantera och utföra egenvårdsaktiviteter. Sjuksköterskans roll är att stödja och främja egenvården.

Bakgrund: I Sverige har cirka 3-4 % av den vuxna befolkningen diabetes, varav cirka 80 % lider av typ 2 diabetes eller så kallad åldersdiabetes. Det är välkänt att personer med typ 2 diabetes behöver stöd och utbildning för att klara av att leva med sin sjukdom. En av diabetesteamets uppgifter är därför att stödja dessa personer på bästa sätt. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med typ 2 diabetes upplever stödet från diabetesteamet.

Bakgrund: Diabetes typ II är den vanligaste formen av diabetes och sprids kraftigt över hela världen. Sjuksköterskan har en central roll i att vägleda och motivera patienten till livsstilsförändring för att minska risken för komplikationer relaterat till diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan via motiverande samtal kan stödja patienter med diabetes typ II till livsstilsförändringar samt beskriva vilka problem som sjuksköterskan kan uppleva med MI. Vidare var syftet att granska artiklar utifrån den metodologiska aspekten undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie som har baserats på 11 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats.

Diabetes är en kronisk och obotlig sjukdom och antalet diabetiker fortsätter att öka ständigt Agardh et al. (2000). Risken för att utveckla diabetes typ 2 är: stigande ålder, låg fysiskt aktivitet, fetma, högt kaloriintag och rökning. Brister i egenvård kan medföra allvarliga komplikationer för patienten och höga kostnader för sjukvården. Kylberg och Lidell (2002) fastställer vilka komplikationer som kan uppstå som resultat av en äventyrad egenvård är kärlförändringar i de stora och små blodkärl, amputation och hjärtinfarkt.

Studiens syfte är att undersöka tonåringars upplevelser av att leva med diabetes och vilka problem de stöter på i vardagen. Tonårstiden är en omtumlande period då förvandlingen från att vara barn till att bli vuxen sker. Att samtidigt anpassa livet efter en kronisk sjukdom som innebär strikta regler och regelbunden vardag gällande mat och medicinering är påfrestande. En litteraturstudie har gjorts för att sammanställa forskning på området. Artiklarna hämtades i databaserna Cinhal och Medline.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom och har en ökande incidens i Sverige. Detta innebär att dessa patienter blir mer och mer förekommande i sjukvården, varför det är av intresse att studera upplevelsen av att få diagnosen diabetes typ 2. En ökad kunskap i ämnet kan möjliggöra en bättre och mer personlig omvårdnad av dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelse av att få diagnosen diabetes typ 2. Endast kvalitativa artiklar inkluderades, då syftet var att beskriva en upplevelse.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de vanligaste folksjukdomarna och orsakas av både arv och miljö. Sjukdomen medför en risk för att drabbas av komplikationer, bland annat hjärt- och kärlsjukdom och nedsatt perifer cirkulation. För att undvika detta har en persons levnadsvanor en stor betydelse, detta genom fysisk aktivitet och hälsosam kost. Genom att förändra sin livsstil kan upp emot 80% av fallen förebyggas.Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva upplevelsen av livsstilsförändringar hos personer med diabetes mellitus typ 2.Metod: En litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har granskats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell.Resultat: Upplevelsen av livsstilsförändringar påverkades av olika faktorer.

Diabetes typ 1 är en vanligt förekommande kronisk sjukdom bland barn och tonåringar. Att vara tonåring innebär att söka efter identitet och självständighet. Tonåringarna tycker även det är viktigt att smälta in bland sina jämnåriga. Att som tonåring få diabetes kan på olika sätt påverka det dagliga livet. Vissa tonåringar med diabetes kan uppleva stress, rädsla och oro i relation till sin sjukdom, medan andra tonåringar har lärt sig integrera sjukdomen i sina liv.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en livsstilssjukdom där riskfaktorer för sjukdomen har sin grund i sociala, beteendemässiga samt miljömässiga aspekter. Att diagnostiseras med diabetes typ 2 kan framkalla starka känslor. Sjukdomsupplevelsen har väsentlig betydelse då en stor del av ansvaret för en framgångsrik behandling, kräver engagemang av den enskilde patienten. Behandlingen av sjukdomen består av livsstilsanpassning vars syfte är att förhindra senkomplikationer och att bibehålla hög livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters svårigheter att genomföra livsstilsanpassningar vid diabetes mellitus typ 2 Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning av vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar kraftigt i hela världen. Diabetessjukdomen innebär omfattande livsstilsförändringar för många människor. De viktigaste livsstilsförändringarna är att ändra kostvanorna och att motionera mera. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever sin sjukdom och de livsstilsförändringar som sjukdomen medför. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar, vilka är analyserade genom inspiration av Burnards (1996) innehållsanalys.

Syfte:Syftet med studien var att undersöka hur patienter med diabetes typ 2 utförde sin egenvård och hur de upplevde sin livskvalitet utifrån utförda egenvårdsåtgärder.Metod:Detta arbete var en explorativ studie och utformad efter en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes på en vårdcentral där nio patienter med diabetes typ 2 intervjuades. Patienterna fick själva avgöra deltagande genom att kontakta vårdcentralen. Data strukturerades med en innehållsanalys.Resultat:Studien resulterade i fyra kategorier vilka var upplevelse av egenvård, upplevelse av livskvalitet, egenvårdsåtgärder och livskvalitet samt diabetes typ 2 och livskvalitet. De utförda egenvårdsåtgärderna var främst kost och fysisk aktivitet men även fotvård, synundersökningar, stresshantering, blodsockermätning, hålla en konstant vikt och undvika visceralt fett samt vara uppdaterad inom diabetes typ 2.