Bakgrund Enligt World Health Organization lever nära 350 millioner människor med diabetes världen över. Det finns två huvudgrupper av diabetes, typ-1 diabetes och typ-2 diabetes, varav typ-2 diabetes är den vanligaste formen. Det är viktigt att lyfta fram följsamheten av kost och motionsråd hos patienter med typ-2 diabetes eftersom detta har stor påverkan på prognos och progress av sjukdomen. SyfteSyftet med denna studie är att beskriva vilka faktorer som har visat sig ha betydelse för följsamheten till kost och motionsråd hos personer med typ-2 diabetes. MetodArbete har genomförts som en allmän litteraturstudie. Till studien valde författarna att fokusera på att söka artiklar som behandlar hur patienter följer de råd om livsstilsförändring som ges idag, vid kost och motionsråd. Genom databassökning inkluderades 15 artiklar. ResultatI analys av artiklarna framkom fyra huvudteman.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Diabetes är en sjukdom, där patienten med diabetes dagligen fattar beslut gällande sin sjukdom. Genom empowerment kan patienten upptäcka och använda sin egen inneboende förmåga att kontrollera sin diabetes, vilket skapar förutsättningar för en mer individanpassad egenvård.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hur empowerment kan främjas i omvårdnaden av den vuxna patienten med diabetes.Metod: Den metod som användes var en systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl, Medline och Medline PubMed, med sökorden diabetes, empowerment, nursing och caring.Resultat: För att arbeta empowermentfrämjande krävs en förändring av sjuksköterskans yrkesroll där också patientens egen kunskap om att leva med diabetes erkänns. Att vara en god lyssnare, förmedla kunskap om diabetessjukdomen, vara öppen och lyhörd för varje patients individuella behov och uppmuntra patienten att själv finna lösningar på egenvårdsproblem är viktiga delar för sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal att arbeta med.Slutsats: För att sjuksköterskans yrkesroll ska kunna förändras och nya arbetsmetoder utvecklas är tid, stöd, utbildning och handledning till både sjuksköterskorna själva och den övriga personalen som arbetar runt patienten av betydelse..

BackgroundType 1 diabetes is a chronically disease that often occurs in early life. In every year around 77.000 children in the world is estimated with type 1 diabetes. When a child gets a chronically disease it affects the whole family, specially the parents who will be the child's caregiver.AimThe aim of this study was to describe parents experiences of living with a child with type 1 diabetes.MethodA literature review was carried trough based on 10 qualitative scientific articles. The articles were analyzed and two main themes and seven subthemes emerged.ResultsAll parents experienced that they needed some kind of support particularly early in their illness. They felt it was a big responsibility to take care of their child with diabetes and parents often felt anxiety and fear associated with the disease.

Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng/Omvårdnad ? Eget arbete.

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Av Sveriges befolkning är 3-4 procent diabetiker. Av de patienter som får diabetes är ca 90 procente typ 2 diabetiker. I de skandinaviska länderna är 10-15 procent av de som får diabetes över 65 år. En av de viktigaste sakerna för att må bra i sin sjukdom är att sköta sin egenvård som att hantera sin sjukdom med kost, motion och medicinering.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att söka evidens för metoder som kan stödja patienter med typ-2 diabetes till livsstilsförändringar. Metod: En litteraturstudie, som innehåller 16 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 2000-2010. Databasen som användes var Cinahl och sökmotorn Elin@Dalarna. Sökorden som använts var: diabetes type 2, type 2 diabetes, lifestyle changes, patient education, empowerment, health behaviour och self-management. Resultat: I resultaten kom uppsatsförfattarna fram till olika kategorier som visar olika åtgärder till livsstilsförändringar.

Diabetes Mellitus Typ 1 är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige. Diabetes är i tonåren fyllt av motstridiga krav, som kan ha betydelse och inverkan på tonåringens självständighetsutveckling och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad som påverkar livskvalitén hos tonåringar med Diabetes Mellitus Typ 1. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskningsmetod. Artikelanalysen gjordes enligt en kvalitativ innehållsanalys.

Diabetes hos barn medför förändringar som påverkar det dagliga livet. Kunskap om barns erfarenheter av att leva med diabetes är därför betydelsefullt för att kunna stödja och motivera barn att hantera sin situation. Syftet med studien var att beskriva barns erfarenheter av att leva med diabetes. Litteraturstudie som metod användes och systematiska sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, PSYCINFO och ELIN@kalmar. Även manuell sökning genomfördes.

AbstractThe aim of this review was to describe how quality of life is experienced among patients with diabetes type 2. Literature search was made in Medline and the keywords used were ?diabetes mellitus type 2? and ?quality of life?. Twenty studies were examined and categorized into four sections: Quality of life during complications due to diabetes type 2, quality of life during various treatments, quality of life during depression and quality of life and aspects in relation to the individual as well as social aspects. The designs of the studies were of a varying kind: randomized controlled studies, comparative studies, correlative studies and descriptive studies.

Bakgrund: Diabetes typ 2 utgör den vanligaste diabetesformen, och cirka 4 % av Sveriges befolkning uppskattades ha diabetes 2010, varav nästan 90 % av dessa utgjordes av diabetes typ 2. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och vägleda patienten utifrån dennes upplevelser och behov.Syfte: Att beskriva hur vuxna patienter upplever att diagnostiseras med diabetes typ 2.Metod: Denna studie är en litteraturstudie baserad på tidigare forskning kring diabetes typ 2, och kommer att fokusera på fenomen relaterat till patienters upplevelser av att få en diagnos. Författarna identifierade sex teman: Upplevelser och känslomässiga reaktioner vid diagnos, Information och kunskap, Lära sig leva med diabetes, Att förneka sin sjukdom, Eget ansvar och egenvård samt Syn på framtiden.Teoretisk referensram: Som teoretiskreferensram valdes  Afaf Meleis' Transitionsteori som bygger på tanken om att människor går igenom transitioner i livet av olika art.Resultat: Resultaten visade att deltagarna upplevde att få en diagnos som diabetes typ 2 på olika sätt beroende på hur deras liv sett ut tiden innan diagnos. Det framkom också att kunskapen kring diabetes varierade och att deltagarna hade olika behov av information och stöd vid tillfälle för diagnos.Diskussion: Att få en diagnos som diabetes typ 2 kan upplevas olika och vi har sett att det finns vissa faktorer som kan påverka upplevelsen. Faktorer som vi menar kan ha en inverkan är: den information och det stöd som ges vid diagnos, samt vilket bagage och vilken förförståelse personen i fråga har sedan tidigare..

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.

 Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur livskvaliteten upplevs hos äldre personer över 65 år med diabetes typ 2. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Totalt granskades 14 artiklar. Datasökningen genomfördes i Pub Med och sökorden som användes var type 2 diabetes, quality of life, health-related quality of life och HRQoL. Tre områden identifierades: fysisk, psykisk och social påverkan på livskvaliteten.

Bakgrund: Att få diagnosen diabetes typ 2 innebär ofta stora förändringar i livet som att ha en god kosthållning, förändra motionsvanor och i vissa fall läkemedelsbehandlas. Dessa livsstilsförändringar kan upplevas olika av diabetiker. För att vårdpersonalen ska kunna bemöta och behandla sin patient på bästa sätt behövs förståelse för hur patienten upplever de livsstilsförändringar som sjukdomen kan innebära. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vuxna patienter upplevde de livsstilsförändringar som de genomförde när de fått diagnosen diabetes typ 2. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes som baserades på 11 artiklar.

Den ökade prevalensen av diabetes mellitus typ 1 är ett globalt problem och Sverige är ett av de landen med högst prevalens. Diabetes är en sjukdom som den drabbade får leva med resten av livet. Ungdomen kan vara en problematisk tid då det är vanligt att ungdomarna missköter sin diabetes. Under denna tid är det viktigt att ha bra kontakter och stöd i relationer till närstående och vårdpersonal. Syftet med detta arbete är att belysa hur ungdomar beskriver sina erfarenheter av att leva med diabetes typ 1.

The aim of this study was to describe the importance of diet and physical activity related to Diabetes Mellitus (diabetes). Method used was a descriptive literature study based on empirical studies. The study shows that diet, physical activity and lifestyle-changes are very important factors when it comes to preventing and treating of diabetes. By the right diet and physical activity the treatment with medications in some cases can be superfluous and people with the disease could live longer and be healthier during their lifetime. Nurses have the responsibility to educate, inform and make sure that the diabetic patient gets the best care as possible specially suited for this individual patient.