Varje år drabbas ett stort antal diabetiker av fotsårsproblem och det är vår uppgift som sjuksköterskor att genom olika former av undervisning försöka förebygga dessa. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan genom undervisning bidrar till att förebygga fotsår hos patienter med diabetes. Metoden är en litteraturstudie med granskning av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenterades som två teman, undervisning och kunskap och det framgår att sjuksköterskan kan använda sig av både individuell och gruppundervisning för att förebygga fotsår. Kunskapsnivån har visat sig vara bristfällig vad gäller god omvårdnad vid fotvård och författarna menar att en bidragande faktor till detta kan vara attityder till fötter samt kunskaper i sårvård.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

Background: Earlier studies show that nurses work environment is a factor that may affect the quality in nursing care negatively. Other factors are: number of employees, working hours, work structure and planning and working relationships between colleagues. Work relationships are particularly important for nurses as they can affect patient safety. Nurses are prone to stressrelated illnesses and high stress levels prove to have a negative affect on the quality of nursing care. To develop and assure the quality demands effort from every employee.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur vuxna med typ 2 diabetes uppfattar sin livskvalitet. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Tre undergrupper identifierades, sammanlagt granskades 15 artiklar varav samtliga med kvanitativ ansats. Resultatet av föreliggande studie visade att depression var det mest förekommande komplikationen hos typ 2 diabetiker, vilket resulterade i både nedsatt livskvalitet samt även hälsorelaterad livskvalitet. Vidare visade resultatet att patienter som behandlades med insulin, var kraftigt överviktiga, personer med lägre utbildning, personer med sämre metabol kontroll och otillfredsställande HbA1c värde också uppfattade dålig livskvalitet.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

This essay focuses on the elderly and their religious beliefs and is based on the origin idea of a secular Sweden, but where immigration has been the source of additional various religious affiliations. This study intends to nuance the problems that previous researchers focused on when doing research on immigration, by interviewing staff members of nursing homes in immigrant dense areas, especially Malmoe, Gothenburg and Stockholm.The aim is to investigate how the allocation of residents, with different religious than Protestant Christians, is distributed at nursing homes and to see if there is a need for adjustments. Additionally, the thesis about immigrants and immigrants' identity and attitudes to Swedish society is discussed with John Berry´s acculturation theories and strategies.The results show that the majority of the nursing homes have residents with different religious affiliations and that some practical adjustments have been done, but it also shows that nursing homes have changed to the extent that they have adapted to a secular society. Ignorance and prejudice contribute to the problem in terms of seeing all residents as individuals and at the same time ensuring adaption according to all their needs, which is exemplified in the solutions made by using multi-cultural staff members and specialized departments. The relationship between nursing homes and the Swedish church continues but the role of the church service has changed.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

Aim: The purpose of this study was to highlight in what forms and manifestations spirituality emerges in medical patients whether they consider themselves believers or not. The other aim was to analyse spiritual ideas of nursing scientists ? authors of the patients? oriented studies to come to the better understanding of the situation with spirituality in caring. Method: Descriptive meta-synthesis was chosen, in which 12 nursing studies were analyzed and compiled in a new integrity. Results: The analysis shows that caregivers must be ready to meet and confirm the spiritual dimension consisting of Faith, Meaning, Relationship and Questions without answers in the various forms and expressions they emerge in patient?s experience.

Diabetes mellitus is an endocrine disorder affecting a range of different mammals, including dogs, cats, horses and humans. Worldwide, 347 million people have diabetes, and the disease is an increasing burden on the world?s poorest countries. The disease is characterised by chronic hyperglycaemia and afflicted individuals experience increased thirst, polyuria and weight loss, sometimes despite increased appetite. Diabetes mellitus is either insulin dependent or non-insulin dependent.

Syftet med litteraturstudien var att ta reda vad olika studier kommit fram till angående patientutbildning om diabeteskost, motion, hur patientutbildningen bedrivs och uppföljning av vad patienterna fått med sig för kunskaper genom utbildningen. Datainsamlingen har skett i databaserna Elin, Blackwell-Synergy, PubMed och Elsevier. Vid sökningen gjordes begränsning till svensk, norsk och engelskspråkiga tidskrifter och alla artiklar var vetenskapliga. Sökorden som användes i olika kombinationer var: patient education, diabetes, education, exercise och diet. I de artiklar som hämtades via databassökningen valdes ytterligare artiklar från referenslistor.

Background: Diabetes Mellitus Type 1 is increasing among children on large parts of the world. The disease strikes not only the child but affects the whole family. The parents are those who are responsible for the child?s treatment and well being. Purpose: The purpose of the literature review was to describe how parents to children with Diabetes Mellitus Type 1 experience and handle the situation around the child?s disease.

Bakgrund: Det är av stor vikt att förstå patientens roll inom diabetesvården. Vårdgivarenmåste kunna hjälpa patienten med patientundervisning och livsstilsförändring. Patientensmotivation och egenvård går hand i hand och patienten spelar en viktig roll i hanterandetav hans eller hennes diabetes typ 2 sjukdom. Syfte: Att fördjupa kunskaper om olikafaktorer inom omvårdnaden av patienter med diabetes typ 2 som påverkar deras hälsa ochvälbefinnande Metod: Metoden i denna studie är en litteraturöversikt. En modell avFriberg (2006) användes för att granska de vetenskapliga artiklarna.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

Begreppet akut coronart syndrom (ACS) används för tillstånd som orsakar syrebrist i hjärtmuskeln genom förträngning av kranskärlen. I Sverige sker ca 42 % av alla dödsfall hos både kvinnor och män till följd av hjärtkärlsjukdom. Riskfaktorer utgörs av kön, ålder och ärftlighet samt relateras till livsstils faktorer såsom rökning, förhöjda blodfetter, hypertoni, diabetes, stress och låg fysisk aktivitet. För personen som insjuknar i en hjärtinfarkt kan upplevelsen innebära en kris och sjuksköterskan har en central roll som rådgivare och vägledare för patienter under deras sjukhusvistelse och i eftervården. Syfte med denna litteratursammanställning var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som kan stödja patienter med ACS. Studien utgörs av en systematisk litteraturssammanställning och resulterade i sex kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet belyser två teman som betydelsefulla omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan stödja patienter med vid ACS. Dessa teman presenteras som information/utbildning och skapande av relationen mellan sjuksköterska och patient.

Diabetes mellitus är en folksjukdom som trots preventiva åtgärder har en stadigt ökad prevalens i hela världen, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje år och som sannolikt kommer att öka mer än 50 % de nästkommande 10 åren. I Sverige likt många andra länder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhällen med kulturella skillnader. Egenvården vid diabetes mellitus är en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat på etniska minoritetsgrupper och sjukvård utifrån skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att påvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet är viktiga faktorer som påverkar dålig hälsa.