Diabetes utgör idag ett växande globalt folkhälsoproblem. Antalet diabetiker beräknas vara 360 miljoner fram till år 2030 (WHO, 2005). Utvecklingen från ett traditionellt liv till en modern livsstil med stress, ökat födointag och mindre motion är några av nyckelfaktorerna i utvecklingen av diabetes typ 2. Sekundär preventiva åtgärder vid diabetes typ 2 är en hälsosam kost i kombination med motion, för att förebygga utvecklingen av komplikationer relaterade till sjukdomen. Syftet med studien var att undersöka vilka sekundära preventiva insatser som finns, för att få patienter med diabetes typ 2 att uppnå god metabol kontroll med fokus på kost och motion samt hur sjuksköterskan kan utnyttja detta i sitt omvårdnadsarbete.

Erlingsson, K & Lönn, M. Patientens perspektiv på egenvård relaterat till diabetes typ 2. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2010. Diabetes typ 2 är en sjukdom som helt eller delvis regleras genom egenvårdsåtgärder.

Diabetes är en av nutidens största folksjukdomar vilket innebär en utmaning för samhället och sjukvården. I vägledning av patienter med diabetes bör distriktssköterskan motivera den enskilde till eget ansvar, hantering av sjukdomen och prioritera de psykosociala aspekterna. Aktivt deltagande i egenvård för patienter med diabetes typ 2 har uppmärksammats som en betydelsefull faktor för att åstadkomma effektiv vård och behandling. Hur distriktssköterskor upplever utmaningen att främja egenvård för patienter med diabetes typ 2 är en intressant forskningsfråga. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att främja egenvård hos patienter med diabetes typ 2.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka prevalensen av parodontit hos yngre vuxna personer i åldrarna 19-44 år med diabetes typ 1. Ett ytterligare syfte var att undersöka om behandling av parodontit med eller utan antibiotika ger effekt på parodontalt status samt på blodglukosvärdet. Studien är en allmän litteraturstudie som består av nio vetenskapliga artiklar som har sökts i databaserna PubMed och ScienceDirect. Fem artiklar handlade om prevalensen av parodontit hos personer med diabetes typ 1 och fyra artiklar om parodontal behandling med (n=2) eller utan antibiotika (n=2). Resultatet visade att parodontit var vanligare eller förekom i högre grad hos yngre vuxna personer med diabetes typ 1 jämfört med icke diabetiker. Parodontal behandling med eller utan antibiotika, visade en god förbättring av de parodontala parametrarna.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk metabol sjukdom och det finns två sorter. Typ 1 kallas den som orsakas av bristande insulinproduktion. Nordiska riktlinjerna för barn och ungdomar rekommenderar 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vikten av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med typ 1 diabetes samt vilka faktorer som påverkar deras fysiska aktivitet. Metod: En litteraturstudie innehållande 16 vetenskapliga artiklar som erhållits genom databaserna PubMed och Cinahl. Dessa har granskats, kvalitetsbestämts och sammanfattats. Resultatet har därefter analyserats och presenterats under två huvudteman med tillhörande subteman. Resultat: Efter granskning av de involverade artiklarna framkommer det att den fysiska aktiviteten är viktig för barn och ungdomar med typ 1 diabetes.

Diabetes är en av de stora folksjukdomarna ivärlden och cirka 300 000 personer i Sverige har diabetes mellitus typ 2. Tidigare forskningar har visat att olika diabetesrelaterade faktorer påverkar den upplevda livskvalitén negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar den upplevda livskvalitén hos indi- vider med diabetes mellitus typ 2. Identifierade faktorer var bland annat egenvård, utbildning, komplikationer, depression, biverkningar samt behandlingar. Resultatet visade att egenvård och utbildning i sjukdomshantering hade en stark po- sitiv inverkan på livskvalitén.

In Sweden approximately a half per cent of the population have diabetes mellitus type 1. Self-care responsibility is a part of the treatment. Orem?s self-care theory has been used as theoretical framework. The purpose was to describe what it means to be young and have diabetes mellitus type 1.

Forskning visar att empowerment ger ett ökat holistiskt välbefinnande. Empowermentredskapet i diabetesvården innebär att sjuksköterskan sätter patienten i centrum och hjälper honom att hitta kunskap och egen motivation. Med detta i grunden har patienten goda förutsättningar att självständigt fatta beslut, föreslå behandlingar, reflektera och utvärdera resultatet av dem tillsammans med sjuksköterskan. Empowermentinriktningen i patientundervisningen genomsyras av en strävan efter en känsla av jämlikhet och respekt, samt en önskan att gemensamt komma fram till problemlösningar. Som beskrivande teori har Orems egenvårdteori använts.

Bakgrund Diabetes mellitus typ 2 är en snabbt ökande sjukdom i hela värl-den. Den påverkar människors välbefinnande och skapar ofta stort lidande för de drabbade. Det är en endokrin och kronisk sjukdom med påverkan på blodsockernivån. Långvarigt förhöjda blodsockernivåer kan leda till svåra följdsjukdomar som hjärt- kärlsjukdomar. Sjuksköterskan har en betydande roll i att för-medla kunskap genom ett holistiskt bemötande och att stärka pa-tienten genom ökad empowerment.

Diabetes typ 2 är en livsstilsrelaterad sjukdom som ökar på grund av människors alltmer ohälsosamma livsstilar. Diabetes typ 2 är en krävande och komplicerad sjukdom som påverkar livet i helhet. Sjukdomen påverkar inte endast individen utan även dennes familj och vardag. Syftet med denna studie var att beskriva kunskapsläget när det gäller hälsofrämjande livsstilsförändringar i samband med diabetes typ 2. För att nå syftet genomfördes en integrerad litteraturöversikt.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar kraftigt i hela världen. Diabetessjukdomen innebär omfattande livsstilsförändringar för många människor. De viktigaste livsstilsförändringarna är att ändra kostvanorna och att motionera mera. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever sin sjukdom och de livsstilsförändringar som sjukdomen medför. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar, vilka är analyserade genom inspiration av Burnards (1996) innehållsanalys.

Bakgrund: När föräldrar får reda på att deras barn har en kronisk sjukdom som diabetes väcks många frågor och funderingar. Funderingar om livet här och nu, men också om framtiden. För det lilla barnet blir det föräldrarnas uppgift att ansvara för skötseln av sjukdomen men även det större barnet behöver hjälp och stöd från sina föräldrar. Också föräldrarna står mitt i kaoset och har egna upplevelser. Problem: Ett barn med diabetes påverkar hela familjens livssituation, både själsligt och praktiskt.

BACKGROUND: The nurse profession is nursing care and that includes leading and educate co-worker. In north-east Skåne a nurse started a study circle about pain for nursing staff at housing for elderly. AIM: The aim of this study was to understand the nursing staffs understanding about the study circle as a resource for their work with analgesia among elderly after participating in the same. METHOD: A qualitative approach was used and collecting data was done by a semi-structured focus group interview and two individual semi-structured interviews. The data was analysed by content analyses.

Personer som lever med diabetes- typ 2 behöver ofta genomgå livsstilsförändringar. Diabetes typ-2 har beskrivits som svårare att hantera än andra långvariga sjukdomar då orsakerna kring detta, beskrivs vara relaterade till kunskap och motivation hos dem som lever med diabetes. Även vårdpersonalens inställning till sjukdomen beskrivs vara betydande för sambandet mellan tillfredställande behandling och välbefinnande hos personer med diabetes. Att få kunskap om personers upplevelser att lära sig att leva med sjukdomen är viktigt för att kunna möta de behov som personen har. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att lära sig leva med typ-2 diabetes.

Syftet med studien var att belysa upplevelser av förändringar i levnadssättet, som föranletts av sjukdomen diabetes mellitus hos personer med typ 2 diabetes. En litteraturstudie gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen blev 8 kategorier: att sjukdomen blir en del av ens liv, att känna svårigheter med kostförändringar, att behöva få stöd och hjälp från omgivningen, att sakna kunskap om sjukdomen och att vårdpersonalen inte förklarar, att känna oro och rädsla och känna sig skrämd av vårdpersonalen, att bli påverkad av blodsockerkänningar och mediciner, att inte vilja veta och inte klara av sin egenvård, att klara av och förstå betydelsen av egenvård. Tidigare forskning visar att vissa personer klarar egenvården bättre. I diskussionen antas förklaringen vara att vissa personer har en större förmåga att anpassa sig till nya situationer och en grundläggande ansvarskänsla för den egna hälsan.