Diabetes typ 2 är idag en stor välfärdssjukdom i världen som förväntas öka. Med livsstilsförändringar hos patienter med typ 2 diabetes kan sjukdomen förhindras och motverkas så att medicinering och komplikationer kan minska. Kunskap finns om allmännyttan av hälsosammare kost-och motionsvanor men trots denna kunskap finns det personliga omständigheter som hindrar patienter till att genomföra dessa förändringar. Syftet är att belysa hur patienter med eller i hög risk för typ 2 diabetes upplever livsstilsförändringar med fokus på kost och motion. Studien är en litteraturstudie som bygger på analys av nio kvalitativa artiklar.

Fetma är ett växande hälsoproblem, såväl i Sverige som i övriga världen. Idag räknar man med att cirka 10 % av männen och 12 % av kvinnorna i Sverige lider av fetma (BMI?30). Komplikationerna till följd av fetma är många, och inkluderar många allvarliga sjukdomar och tillstånd. Typ 2-diabetes är en av dessa sjukdomar och risken att insjukna ökar kraftigt med ett stigande BMI.

Diabetes typ 1 är en sjukdom som oftast drabbar yngre personer. Det är inte vanligt att barn insjuknar de första levnadsåren men sedan ökar risken och toppen nås vid 12- 14 års ålder. Diabetes typ 1 behandlas alltid med insulin och egenvården är en central del i behandlingen. Det är viktigt att hela familjen når en god livskvalitet trots sjukdomen. Sjukdomen och den nya livsomställningen kan skapa lidande hos bland annat föräldrarna och det är vår uppgift som sjuksköterskor att försöka lindra det lidande som uppstår.

Sammanfattning   Bakgrund:                      Typ 2 diabetes är en   progressiv och omfattande sjukdom.    Sjukdomen kan ge många komplikationer om man inte hanterar den väl.   Aktiva livsstilsförändringar såsom anpassad kost och regelbundna motionsvanor   är betydande i behandlingen. Detta leder till ett positiv inflytande på   blodsockret och egenvården. Den teoretiska utgångspunkten som framkommer i   uppsatsen är Dorothea Orem omvårdnadsteori som ger en tydlig definition av begreppet   egenvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i individernas hantering av   egenvård.

AbstractThe aim of this study was to find out how patients with type-2 diabetes reflected on self-care and the information about selfcareactivites regarding diabetic footulcers.The study has a descriptive design with a qualitative approach. The study included fourteen patients with type-2 diabetes and they had footulcers related to their disease. They were recruited from different health centres in two cities in the Middle Sweden. The patients were interviewed and the interviewes were transcribed and worked up with qualitative content analysis. The authors recived seven subcategories which were sorted into two categories; reflection regarding information about self-care and reflection regarding self-care.

BakgrundTonåringar befinner sig i en kritisk period i livet då många förändringar sker både fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men även att testa bland annat alkohol, vilka båda är faktorer som påverkar glukosnivån i blodet. Att vara tonåring med diabetes innebär dagliga överväganden och beslut samt ett ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll är att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen själv ska kunna påverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvård. SyfteSyftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonåringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom. MetodStudiens metod var en kvalitativ intervjustudie.

Diabetes har kommit att bli en vanlig folksjukdom som ständigt ökar i prevalens och för med sig egenvårdsansvar för patienten. Empowerment introducerades som begrepp inom diabetesvården i början av 1990-talet talet och innebär en strävan att öka patientens personliga ansvar och förmåga att ta kontroll samt hantera sin sjukdom. Studiens syfte var att beskriva hur empowermentfokuserad omvårdnad kan inverka på diabetespatientens välbefinnande samt egenvårdsförmåga. Studien baserades på en litteraturöversikt med kvalitativ ansats där både kvalitativa och kvantitativa artiklar låg till grund för resultatet. Analysen genomfördes som en manifest innehållsanalys med induktiv ansats.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

BakgrundDiabetes typ 2 är en av de snabbast växande sjukdomarna i både Sverige och resten av världen. Vid diabetes typ 2 utgör egenvård en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. I sjuksköterskeyrket ingår att förse patienter med information och kunskap, bland annat genom patientundervisning. Ett flertal studier beskriver hur information och kunskap uppfattas av patienter och hur det på bästa sätt förmedlas till dem. Däremot saknas ett instrument som mäter patienternas befintliga kunskap om sjukdomen och hur de värderar information.SyfteSyftet med arbetet är att undersöka hur informations- och kunskapsbehovet vid diabetes typ 2 varierar utifrån kön, HbA1c, ålder, utbildning och duration samt identifiera de frågor där informations- och kunskapsbehovet är störst respektive lägst.MetodArbetet grundas på en kvantitativ enkät utformad efter The Toronto Informational Needs Questionnaire-Breast Cancer och är analyserat utifrån data från 86 patienter.  Frågor ur denna enkät har behandlats i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences och presenteras som deskriptiv statistik.

Det metabola syndromet är ett utbrett och omfattande problem. På grund av syndromets komplexa symtombild valdes insulinresistens alternativt diabetes typ 2 att belysas, eftersom detta är WHO:s (World Health Organisation) huvud-kriterium för syndromet. En stor del av sjuksköterskans arbete med dessa patienter är undervisning. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskans undervisande funktion i arbetet med patienter med insulinresistens alternativt diabetes typ 2. Litteraturstudie utfördes med 8 inkluderade artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys.

Bakgrund: I Sverige lever omkring 310 250 personer med typ 2 diabetes. Egenvård omfattar olika aktiviteter som en person måste utöva dagligen för att ha kontroll över sjukdomen. Omvårdnad vid diabetesvård baseras råd, utbildning och stöd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att utifrån ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar egenvård hos patienter med typ 2 diabetes. Metod: Litteratursökningarna utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.

Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje a?r utav bro?stcancer, till detta medfo?ljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Ba?de cancern och behandlingarna medfo?r symtom och biverkningar som kan pa?verka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som pa?verkade kroppsbilden kvinnor med bro?stcancerbehandling.

Diabetes typ 1 är en sjukdom som oftast drabbar barn i tonåren, men kan även drabba yngre. Den upptar mycket tid på grund av blodglukoskontrollerna för att undvika komplikationer. Balanserad kost, samt daglig motion är en del av behandlingen. Barnen kan ta ansvar över egenvården, men behöver stöd från föräldrarna. För att hantera sjukdomen krävs planering och för alla inblandade blir livet förändrat.

Syfte: Att sammanställa vilken forskning det finns kring relationen mellan fysiskt aktivitet och insulindoser samt blodsockervärden hos personer med diabetes typ 1.Metod: Litteraturstudie. En artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningen resulterade i 17 studier. Efter granskning och analys av studierna synliggjordes två kategorier som redovisas i resultatet.Resultat: Flera studier kom fram till att fysisk aktivitet sänker blodsockervärdena hos personer med diabetes typ 1. En studie belyste att fysisk aktivitet måste pågå regelbundet för att resultat skall ses på lång sikt.

 I Sverige är cirka 350000 personer drabbade av diabetes typ 2, vilket är en växande sjukdom. Förloppet vid diabetes typ 2 påverkas i hög grad av hur vi lever och att utföra vissa livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen av sjukdomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metoden som användes var en litteraturstudie, där författarna utgick från de nio stegen av Polit och Beck (2012). Det framkom 14 vetenskapliga artiklar efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed.  Författarna läste artiklarna ett flertal gånger, bedömde artiklarnas kvalitet samt utförde en analys.