According to Swedish school policy documents, every teacher?s assignment is to individually adapt the education to meet every student?s needs. There are no exact guidelines about how to make these adaptations. The purpose of this study is to investigate how six teachers interpret the policy documents and how they, according to themselves, work to achieve this. This study is built on six interviews with teachers who work with children in the ages from seven to ten.

Den här uppsatsen behandlar hur elevers reflekterande kring en utveckling inom ett ämne från årskurs sex till årskurs nio ser ut. Materialet består av ett inspelat material från vårterminen 2009. Skolan som eleverna har gått på är en friskola som arbetar utifrån portfoliometoden. Inom portfoliometoden är reflektion ett viktigt verktyg som eleverna ska använda sig av. I skolans kursplaner står det att elever ska kunna reflektera kring bland annat sin egen utveckling vilket också är syftet med den uppgift eleverna har fått i det granskade materialet.

This study aims to provide a comprehensive understanding of interdisciplinary collaborations between Art and Mathematics within the Arts program at the upper secondary school level. Grounded in sociocultural theory, this study explores learning through language, action, and context, drawing on the works of theorists such as Lev Vygotsky (1995/2016), John Dewey (1897/2011) and Roger S?lj? (2020). Through semi-structured interviews, educators in both Art and Mathematics discuss shared subject content and explore opportunities and obstacles in fostering a collaborative culture within the Arts program at the upper secondary school level. The study reveals common subject content in Art and Mathematics suitable for interdisciplinary collaboration.

Arbetet beskriver mediepedagogik på djupet, vad den består av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlärningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in på Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lärare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lärande i centrum. Eleverna arbetar mestadels både ämnes- och åldersintegrerat i grupper. De får ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lärarna agerar likt bistående handledare och ger dem hjälp och vägledning om det behövs.

The aim of this masters thesis is to, from a queertheoretical point of view, examine the possibilities to classify the subject homosexuality in three different classification systems. The three systems that have been analysed is the Swedish classification system SAB, the Universal Decimal Classification UDC and Dewey Decimal Classification DDC. The analysed editions are updates from the beginning of the 1970´s until today. The emphasis has been on how well the systems correspond to the changing society. We found several differences between the three systems, but also some resemblances.

I mitt arbete undersöker jag tre personers upplevelse av vad rytmik och musikterapi är. Jag bad dem också jämföra rytmik och musikterapi för att hitta likheter och skillnader. Jag har läst om Émile Jaques-Dalcroze, som anses vara rytmikens grundare. Jag drar också paralleller till Howard Gardner och John Dewey. För att få en djupare förståelse av vad musikterapi är har jag läst bland annat Even Ruuds ?Varma ögonblick?, och Anita Granbergs ?Tre svenska utbildningar i musikterapi?.

Med denna studie har jag undersökt om och på vilket sätt svenskundervisningen i grundskolan har förändrats utifrån Lgr 80 och Lpo 94, både vad gäller lärares erfarenheter och åsikter om eventuell förändring i undervisningssättet samt i kursplanstexter. Vad gäller Lpo 94 är det de reviderade kursplanerna från 2000 som studerats och jämförts med Lgr 80. Tre lärare med olika bakgrund och med erfarenhet från undervisning i de båda kursplanerna har intervjuats och deras svar jämförts med varandra. Resultatet av intervjuerna visade att lärarna anser sig äga en större frihet att lägga upp sin undervisning utifrån Lpo 94 samt att Lpo 94 sätter eleven som individ i fokus. Lärarna påpekar också vikten av erfarenhet i sina yrken.

In the preschool curriculum there is not much described when it comes to the subject of music. What is written about the aesthetic subjects is related to the overall learning moments, rather than separated into objectives for each subject. The learning includes, among other things, that the children will be offered a variety of cultural experiences. However, there is no explanation to what should be included in the use of music. The purpose of this thesis is to investigate the function of preschool song circles, based on three preschool teachers' stories.

Syftet med vårt examensarbete är att få syn på elevinflytandets eventuella betydelse för arbetsro och ordning i klassrummet utifrån tio elevers subjektiva upplevelser kring elevinflytande och ordning. Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande med teorier av bland andra John Dewey, Olga Dysthe, Gunvor Selberg och Christer Stensmo. För att få en inblick i elevernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har en kvalitativ metod använts i form av halvstrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Vi har tolkat elevernas utsagor som att det både finns ordningsproblem i deras klassrum samt brist på elevinflytande i undervisningens innehåll. Vi har också uppmärksammat och påpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, tappar tilltron på sin egen förmåga och inte blir motiverade att delta i undervisningen.

Tematiskt arbete är en ämnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn på densamma. Syftet med denna undersökning är att få en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever från årskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi själva genomförde under en treveckorsperiod. Där gavs tillfälle att på nära håll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

The aim of this thesis is to investigate the understanding of classification as it is manifested in the discussion of implementing DDC in the BIBSAM-libraries. This is accomplished through the answering of three questions: 1. How does the discussion go about the implementation of DDC in the "Cataloguing practises: a survey of Swedish research libraries" project?2. Have there been any criticism against the project or the implementation and, in that case, what does it say?3.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om eleverna i förskoleklassen och skolår tre har en medvetenhet kring samhället som kunskapskälla för läsutvecklingen. Detta då skolan och samhället är delar av en helhet, den gemensamma verkligheten. Genom intervju som metod har undersökningen genomförts med totalt sexton elever. Utifrån intervjuerna har det framkommit att eleverna i dessa skolår har en kännedom om samhället som kunskapskälla. Denna förståelse är dock mer utvecklad hos eleverna i skolår tre.

Individualisering är ett idag mycket omdiskuterat ämne som finns reglerat i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94. Utifrån denna reglering och de kunskaper som idag finns om individers olika förkunskaper, egenskaper och förutsättningar har vi valt att som huvudsyfte med denna studie kartlägga och analysera läraruppfattningar om individualisering vid två skolor, samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa läraruppfattningar. För att finna material och få svar på våra frågeställningar har vi genomfört två kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar på de två skolor där dessa pedagoger är yrkesverksamma. Resultaten har vi sammanställt, bearbetat och analyserat genom att använda ett interaktionistiskt perspektiv. En grundtanke inom interaktionismen är att individen är en social och aktiv person som lär i samspelet tillsammans med andra individer.

In 2008 the National Library of Sweden decided to give upClassification system for Swedish libraries and start using DDC(Dewey Decimal Classification) from January 1 2011. Thisdecision has influenced the whole Swedish library system and longbefore the National Library of Sweden took this decision thequestion had been thoroughly discussed and debated in Librariancircles.The aim of this thesis is to find out which arguments have beenintroduced in the debate, if the discussion has changed from beforethe decision to go over to DDC was taken to after wards, and if sohow it has changed. My thesis will discuss the following threequestions:? Which arguments were brought forward in the debate,both for and against a transition?? How has the debate about the Swedish libraries?transition from Classification system for Swedishlibraries to DDC changed from before the decision ofthe Royal Library was taken to after?? What conclusions can you draw from the debatewhich has been led about the transition to DDC?The empirical material consists of six articles dealing with thetransition to DDC and in the analysis of this material I have used atext analyses, analysis of. The analysis shows that more or less thesame arguments for and against have been used in practically allthe articles, and the debate has not changed very much.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser på utevistelsens betydelse för barns lärande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lär sig genom att praktiskt tillämpa kunskaper i utevistelsen beskrivs också.  Intervjuer av fyra pedagogers syn på utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.