Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser på sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgångspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgångspunkt då hans teorier kring lärande och interaktion har relevans till vårt problemområde. Vi väljer också att luta oss mot Hatties forskning där han fokuserar på synligt lärande och kollegial utveckling.Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstämmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lärande. Den pekar också på att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att använda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare.

According to the curriculum the Swedish school system should aim to let the democratic values permeate the school as a whole, and the school should assume each student's individual abilities in teaching. (Lpo -94) Democratic education is what the pragmatist John Dewey strongly encourages in his book Democracy and Education, which is why he stands for the theoretical framework of the concept of democracy in the school context. This study aims to examine whether and if so, the social roles in a classroom can affect students' opportunities for learning. The main research questions asked were:How can the social roles affect students' opportunities for learning in a classroom? How do students perceive that the social roles in the classroom affect their opportunities for learning? This has been investigated by two complementary perspectives.  Partly thru a student perspective to raise the students 'own experiences, and partly from an outside perspective to show how I, as an observer can see that social roles affect students' opportunities for learning.

Syftet med vårt examensarbete har varit att få en kunskap och en förståelse för hur populärkultur, med fokus på skönlitteratur, införlivas i religionskunskapsundervisningen för grundskolans senare år. Fokus låg på lärarnas arbete med skönlitteratur utifrån de tre didaktiska frågorna, vad, hur och varför. Litteraturstudier har visat att det finns många förtjänster med att föra in skönlitteratur i undervisningen samt att det kan finnas en viss problematik kring det. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod som bestod av semi- strukturerade intervjuer. Informantgruppen bestod av nio stycken lärare i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans senare år. Urvalsgruppen var representerad från fem olika skolor i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av lärarna ansåg att skönlitteratur lämpar sig i de flesta arbetsområden inom religionskunskap med en betoning på världsreligionerna.

Abstract The aim of this paper is to investigate whether Vara municipality has a continuous picture of their identity, profile and image. Globalization has contributed to the increasingly growing of place marketing. Therefore, the study goes on to using the concepts of identity, profile and image to find out if Vara Municipality communicates similar throughout the whole organization and find out their all through core values. Globalisation will be an interpretive framework for the work that describes why the place marketing is becoming more pressing. The sense of place will be a central part of this study as it is the feelings and images of different places that will be described by the municipality together with the identity, profile and image.

Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie ta reda på om det finns några samband mellan elevers upplevda påverkansmöjlighet i skolan och deras upplevda påverkansmöjlighet i samhället. Detta görs genom att besvara frågor om eleverna upplever att de kan påverka skolan respektive samhället samt om man kan se en koppling mellan dessa två och om elevdemokrati gör eleverna till mer demokratiskt engagerade medborgare. Undersökningen grundar sig på intervjuer med gymnasieelever på högskoleförberedande program Resultaten från intervjuerna analyseras med grund i teorier om deltagardemokrati och John Deweys teorier om demokrati och skola. De intervjuade eleverna ger olika bild av hur de uppfattar sina möjligheter att påverka i skolan och i samhället. Dock kan man generellt säga att de som upplever att de kan påverka på sin skola också upplever att de kan påverka i samhället, motsvarande samband finns för de som upplever att de inte kan påverka.

Linda Freij (2009), Att använda visuell feedback som ett pedagogiskt verktyg. The use of visual feedback as a pedagogical tool. Jag har gjort en undersökning om visuell feedback. Syftet med undersökningen är att utveckla undervisning genom att använda undervisningsmetoder som film som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen riktar sig mest till yrkeslärarna inom HR- programmet och andra liknande program som i sin dagliga verksamhet kan komma att använda sig av digital videoteknik. För att uppnå mitt syfte har jag gjort en fältstudie på min skola och för att öka min medvetenhet tillämpat deskriptionsmetoden och kvalitativ undersökning. Jag har ställt dessa frågor: Hur kan man använda film som feedback av en lärsituation? Vilka kunskaper kan en elev skaffa sig genom att bli filmad och därefter se filmen på sig själv? I analysen och diskussionen av fältstudien kom jag bland annat fram till att eleven genom filmning i den praktiska miljön, samt sedan se filmen som en visuell feedback så kan kännedom, tillämpning och förståelsen knytas samman.

The aim of my study is to examine how six teachers discuss their choices of work methods in teaching mathematics, as well as the methods they are currently using and what they have based their choices on. This study also covers how these teachers approach educational planning and where they get inspiration for their teaching material, and finally the advantages and disadvantages of each method according to the teachers. To be able to fulfill my purpose of this study some questions had to be considered: How do these teachers approach the planning of studies of mathematics and where do they find ideas for their lesson planning? Which methods do these teachers use in the teaching of mathematics and what are the reasons behind their choices of methods? Which advantages and disadvantages do these teachers see in the methods they use during the teaching of mathematics? This is a qualitative study, mainly based on qualitative research interviews according to an interview guide. Six teachers, from five different elementary schools, grade 1- 3, have been interviewed for this study.

Bakgrund och syfte: Matematik är ett ämne som skapar lust och är stimulerande för vissa människor medan det för andra är ångestladdat, svårt och meningslöst (Skolverket, 2002). Decimaltal kan för vissa elever skapa problem (Mange, 1962). Syftet med studien är att ta reda på hur sex elever i skolår 6 utifrån en matematiklektion om beräkning av decimaltal, ser på sitt eget lärande och lektionsupplägget. Samt att ta reda på om eleverna själva ser sin egen förståelse utifrån lektionsinnehållet.Metod: Vi utgick från en kvalitativ tradition med en fenomenologisk ansats. För att få fram data till analysen utgick vi från tekniken stimulated recall.

The study is based on Lev Vygotskijs and John Dewey's learning theory. Such is ?the zone for immediate development? and ?learning by doing?.Purpose: The study's purpose was to examine how four teachers´ work with bilingual children's language development in a preschool and in a preschool class. These questions will be answered in my study: 1). which view of bilingualism have been the educators? 2).

Denna essä kan läsas som en reflektion över tre års arbete med och utveckling av estetiska lärprocesser pa? lärarutbildningen. Även om exemplen är hämtade från matematikdidaktiken rör sig diskussionen huvudsakligen på en mer generell nivå än detta specifika ämne. På många sätt handlar essän lika mycket om lärande i allmänhet som om matematikdidaktik.Utifrån den fenomenologiska undersökningen rör sig diskussionen mellan mina personliga erfarenheter och den filosofiska teorin. Jag använder mig av tankar från Aristoteles, Hans-­?Georg Gadamer och John Dewey och låter dem möta några av de svenska forskare som under de senaste åren bidragit till det aktuella fältet eller till angränsande fält.Jag hoppas i denna essä kunna synliggo?ra olika aspekter av erfarenhetsbaserad undervisning och lärande likväl som de problem och möjligheter som finns i fenomenet estetiska lärprocesser ? förhoppningsvis kan mina iakttagelser och reflektioner vara av värde vid en utveckling av såväl matematikdidaktiken som av andra ämnen på lärarutbildningen .

Syftet med denna studie är att redogöra hur förskollärare ser på och använder sig av naturvetenskapliga experiment i förskolan. Studien ska ta fram vilka motiv och målsättningar en förskollärare har inför en aktivitet med experiment. Tidigare forskning visar att naturvetenskap och teknik inte varit så högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. Därför så reviderade Skolverket Läroplanen för förskolan 2010, då bl.a. naturvetenskap och teknik fick ett större utrymme i den pedagogiska verksamheten.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka om progressivismen, en reformpedagogik utvecklad ifrån John Deweys pedagogiska tankar, ligger som grund för den kunskapssyn som genomsyrar dagens svenska läroplan, Lpo 94. Jag har också undersökt huruvida det är samma kunskapssyn som kursplanen i svenskämnet och ett antal lokala arbetsplaner i svenskämnet i Lunds kommun grundas på. Jag har använt textanalys som kvalitativ metod där närläsning varit en del och en annan del varit att undersöka hur texterna kan tolkas i en omgivande verklighet. Mitt undersökningsmaterial har varit Lpo 94, kursplanen i svenska samt fyra lokala arbetsplaner i svenska på grundskolor i Lunds kommun. I uppsatsen framkommer att förarbetet, Skola för bildning är den text som anger vilken kunskapssyn som ligger som grund för läroplanstexten och att det är en kombination av konstruktivismen, progressivismen och Vygotskijs sociokulturella teori. Samma kunskapssyn återfinns i kursplanen men varken i läroplan eller kursplan står denna uttalad utan måste tolkas av läsaren. I de lokala arbetsplanerna har det inte gått att tolka någon enhetlig definition utan kunskapsdiskussionerna har varit mycket torftiga. Uppsatsens slutsats är det behövs betydligt mer utbildande insatser både till skolledare och till lärare för att samma kunskapssyn ska råda i styrdokumenten och ute i de lokala skolorna..

The aim of this study was to examine how the interviewed primary teachers in two schools situated in the Stockholm area understand themselves as teachers in relation to their image of the good teacher. The research questions were: How do the informants discuss their image of the good teacher? How do the informants describe their own role as a teacher?A qualitative method, by interviews made with four primary teachers, was used to collect data for the examination. The results from the interviews were analyzed and discussed from the theories and earlier research concerning the role of the teacher and what they describe as the good teacher. The theoretical connection of this study was based on the theories of Vygotsky, Piaget, Bruner, Dewey, Dreikurs, Kounin and Glasser concerning the relationship between the role of the teacher and learning.

This is qualitative study of, four teacher´s views on the use of iPad in teaching and learning. In addition, I will examine the disadvantages and advantages of iPad use as a teaching tool in preschools.My questions are:What is the practical use of tablets in preschools today?Are preschool teachers using the tablet as a teaching tool? If so, how?Is the use of tablets in preschools contributing to children´s social interaction, as well as between children and teachers` social interaction?The purpose of this study was to find out how the four teachers uses the iPad as a teaching tool in the interaction between children in preschool. I have chosen to use Vygotsky?s and John Dewey´s theories.

This is a historical documentary research study across Neva Leona Boyd (1876-1963). The theoretical perspective is based on the historical perspective of knowledge from ancient Greece to the approach of modern symbolic interactionism. The study shows that Boyd, who was Viola Spolins teacher, was a proponent of the modern view of group play theory. 1909 she founded Chicago School for Playground Workers, later transformed to the Recreation Training School. Until 1927, the school entered in Hull-House initiated by Jane Addams.